Kommunalråd
Kommunalråd (i några av Hallands läns kommuner benämnt kommunråd[1][2]; i Stockholm benämnt borgarråd) är en förtroendepost och en titel i norska och svenska kommuner. Till skillnad från de flesta kommunpolitiker är kommunalråd hel- eller deltidsarvoderade av kommunen.
Kommunalråden har politiska uppdrag i kommunstyrelsen och ibland i andra nämnder. Majoriteten av kommunalråden är oftast ordförande i kommunstyrelsen och ibland i andra nämnder och de är normalt heltidsanställda, men många är också deltidsanställda som kommunalråd.
I Finland är kommunalråd (finska: kunnallisneuvos) en hederstitel som av republikens president kan tilldelas personer som gjort sig bemärkta inom det kommunala livet.[3]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Ämbetet började införas under 1960-talet i många städer och enstaka landskommuner,[4] särskilt i större städer.[5] I mindre städer kunde man i stället ha en heltidsanställd drätselkammarordförande. I Malmö stad infördes kommunalråd 1 januari 1961 och 1966 var de sex till antalet som ansvarade för olika avdelningar inom kommunförvaltningen.[4] Efter kommunreformen 1971, då enhetlig kommuntyp infördes och kommunerna blev större genom sammanslagningar, blev kommunalråd allt vanligare.
Den första norska kommunen att inrätta kommunalråd var Oslo 1972.[6]
Antalet kommunalråd
[redigera | redigera wikitext]De flesta små kommuner har ett eller två kommunalråd. Det andra kommunalrådet representerar då normalt oppositionen och benämns ibland "oppositionsråd".
I medelstora och stora kommuner kan flera kommunalråd (utöver kommunstyrelsens ordförande och oppositionsrådet) finnas. De flesta eller alla av dessa väljs ur fullmäktiges majoritet och har ansvar för något delområde i kommunens förvaltning. I vissa kommuner har det under någon mandatperiod förekommit över 12 personer i olika tjänstgöringsgrad som antingen kommunalråd eller oppositionsråd. Mandatperioden 2014-2018 gällde det Linköping som då hade 13 kommunalråd[7] och mandatperioden dessförinnan hade Örebro 13 kommunalråd.[8] I Huddinge fanns 14 kommunalråd och oppositionsråd under mandatperioden 2018-2022.[9]
Förr kunde även oppositionen tilldelas kommunalrådsposter med rotelansvar enligt ett system liknande vad som då gällde för borgarråden i Stockholm. Så var till exempel fallet för Malmös kommunalråd sedan 1961. År 1977 infördes dock det nuvarande systemet, där den styrande majoriteten tilldelas samtliga kommunalrådsposter med rotelansvar, medan minoriteten får oppositionsrådsposter.
Finanskommunalråd
[redigera | redigera wikitext]I större kommuner finns det kommunalråd för varje delområde kommunens förvaltning är uppdelad i. Kommunstyrelsens ordförande kallas ofta i dessa fall för finanskommunalråd.
Finns det fler kommunalråd utöver det kommunalråd som är kommunstyrelsens ordförande är de vanligen ordförande i andra nämnder eller leder andra avdelningar av den kommunala nämndorganisationen.
Andra beteckningar
[redigera | redigera wikitext]Beteckningen kommunalråd används sedan 1971 års kommunreform i kommunallagen och är tänkt att vara en titel som skall användas generellt i alla kommuner. I Stockholms kommun kallas kommunalråden borgarråd, vilket specifikt tillåts i kommunallagen. I några av kommunerna i Hallands län kallas kommunalråden kommunråd.
Före 1971 användes olika titlar i olika kommuner, som motsvarade det som idag är kommunalråd. Stockholmstiteln borgarråd har använts sedan 1920-talet.
I Helsingborgs stad kallades det som motsvarar moderna kommunalråd för kollegieråd under åren 1957–1971. Benämningen kollegieråd har sitt ursprung i att kommunens högsta verkställande organ i Helsingborg och i vissa andra städer benämndes stadskollegium, medan drätselkammaren i dessa städer fungerade som finansförvaltningens organ och inte som högsta verkställande organ. Idag benämns kommunens högsta verkställande organ kommunstyrelse.
I Göteborgs stad motsvarades kommunalråden av stadssekreterare fram till år 1966. Numera används titeln stadssekreterare för politiskt tillsatta tjänstemän i Göteborg.
Vissa svenska kommuner har återinfört titeln borgmästare, men den avser inte alltid ett kommunalråd, se mer om det i artikeln borgmästare i Sverige.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Kommunråd - Halmstads kommun”. www.halmstad.se. https://www.halmstad.se/kommunpolitik/politikochbeslut/kommunrad.857.html. Läst 27 december 2019.
- ^ Laholm. ”Kommunråd”. www.laholm.se. Arkiverad från originalet den 27 december 2019. https://web.archive.org/web/20191227191624/https://www.laholm.se/politik-paverkan/dina-politiker/kommunrad/. Läst 27 december 2019.
- ^ Kommunalråd i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- ^ [a b] Lilla uppslagsboken, Förlagshuset Norden AB, Malmö 1974, spalt 941.
- ^ Nationalencyklopedins ordbok daterar ordet kommunalråd till 1964, vilket dock måste vara felaktigt då Malmös första kommunalråd tillträdde 1 januari 1961.
- ^ Vabo, Signy Irene (2025-01-08). ”kommunalråd” (på norska). Store norske leksikon. https://snl.no/kommunalr%C3%A5d. Läst 8 januari 2025.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303120327/http://www.linkoping.se/Press/Bilder/kommunalrad/. Läst 5 maj 2015.
- ^ http://www.orebro.se/425.html
- ^ Så fungerar kommunen Huddinge, läst 2 juli 2021.