Kommunalval i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kommunalval i Sverige genomförs den andra söndagen i september vart fjärde år (1970–1994 vart tredje år). Fram till 2010 var valet den tredje söndagen i september.

Kommunalval infördes med kommunalförordningarna 1862, som 1866 upphöjdes till lag. Från början var systemet mycket olika organiserat i olika kommuner och skedde vid olika tider i olika kommuner. Rösträtten var från början skiktad i fyrkar efter erlagd skatt. Först 1907-09 sattes ett tak så att ingen kunde få mer än 40 röster i valet. I städerna fanns redan från början ett tak, som gjorde att en enskild person högst kunde erhålla 1/20 av rösterna i en stad. 1918 infördes lika rösträtt, samtidigt som även kvinnor erhöll rösträtt i kommunalvalen. Fram till 1945 var dock den som gjort konkurs eller var intagen på fattigstuga eller ålderdomshem och försörjdes av kommunen inte röstberättigad.[1]

1942-1970 hölls vartannat år omväxlande val till kommun och landsting respektive andrakammarval med fyra års mandaperioder tredje söndagen i september. Municipalsamhällesvalen hölls fortfarande på skiftande dagar.[1] Sedan 1970 infaller val till riksdag, kommuner och landsting på samma dag. Det går till på samma sätt som val till riksdagen. Det är sedan 1976 inte nödvändigt att vara svensk medborgare för att få rösta i kommunalvalet, men man måste vara bosatt i kommunen. Är man utländsk medborgare måste man varit bosatt i kommunen och folkbokförd i Sverige de senaste tre åren om man ej kommer från något av EU:s medlemsländer eller är medborgare i Island eller Norge. Om man gör det, krävs det endast att man är folkbokförd i kommunen/landstinget för att få rösta.[2]

Kommunala nämnder[redigera | redigera wikitext]

Vid fördelningen i kommunala nämnder används lagen om proportionellt valsätt (om en viss kvot av ledamöterna i fullmäktige begär det) som i stort liknar d’Hondts metod. Proportionellt valsätt innebär att antal mandat delas på samma sätt som i d'Hondts metod, men att man inte använder partiets röstetal som divisor.(källa: Lag 1992:339 om proportionellt valsätt)

Nämndemän i tingsrätterna[redigera | redigera wikitext]

Val till kommunfullmäktige påverkar även vilka som blir nämndemän i tingsrätterna då de utses av partierna efter partiernas mandatfördelning. [3]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131014054104/http://www.val.se/det_svenska_valsystemet/rostratt/rostratt/index.html. Läst 12 oktober 2013.  läst 2013-10-12
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 november 2014. https://web.archive.org/web/20141129203624/http://www.xn--blinmndeman-o8a.se/Namndeman/Sa-blir-du-vald/. Läst 2 november 2014.  läst 2014-11-02

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]