Komplext regionalt smärtsyndrom
| Komplext regionalt smärtsyndrom | |
 | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | G90.5, G56.4 |
| ICD-9 | 337.21, 337.22, 354.4, 355.71 |
| DiseasesDB | 12635 16345 |
| Medlineplus | 007184 |
| eMedicine | pmr/123 |
| MeSH | svensk engelsk |
Komplext regionalt smärtsyndrom (complex regional pain syndrome, CRPS) innebär bland annat en intensiv och ihållande, brännande smärta som utlöses vid beröring av den drabbade kroppsdelen, vanligen arm eller ben. Tillståndet kallades förr sympatisk reflexdystrofi (RSD) och kausalgi.[1][2][3][4]
Orsaker[redigera | redigera wikitext]
Tillståndet kan utvecklas efter en skada eller operation, men har även beskrivits utan förekomst av påtaglig skada.[1][4] Orsak till symtomen är en neurogen inflammation och dysfunktion i det autonoma nervsystemet.[1][4]
Symtom[redigera | redigera wikitext]
Symtomen är i början ospecifika, vilket gör att diagnosen kan fördröjas. Sjukdomsförloppet kan vara mycket växlande; vanligt är svaghet i den drabbade kroppsdelen och i det kroniska stadiet kontrakturer och fibros. Vanligt är även tremor och I några fall myoklonier. Av sensoriska störningar är hyperalgesi vanligt. Det innebär en kraftigt ökad känslighet för smärta orsakad av mekaniska stimuli. Även allodyni förekommer, dvs smärta i samband med stimuli som normalt inte alls ger smärta (t.ex. när man stryker över huden med en bomullstuss). I många fall förekommer också vilosmärta.
Oftast har man i inledningsskedet rodnad, svullnad (ödem) och värme i huden som tecken på inflammation, och i en del fall ökad svett (hyperhidros)
Kliniskt har smärtan vanligen en regional utbredning (exempelvis ena handen), men spridning utanför det initialt drabbade området förekommer också.
Subtyper[redigera | redigera wikitext]
Det finns två subtyper av CRPS: CRPS typ 1, tidigare känd som reflex-sympatisk dystrofi och CRPS typ 2, tidigare känd som kausalgi. Vid typ 1 påvisas ingen nervskada, medan vid typ 2 kan en nervskada påvisas.[1]
CRPS kan även indelas i sympatisktunderhållen smärta (SMP) och sympatikusoberoende smärta (SIP), vilket kan påverka behandlingsalternativen.[4]
Behandling[redigera | redigera wikitext]
Förutom behandling av smärtan är det viktigt att förbättra extremitetens rörlighet och muskelstyrka. Sjukgymnast och arbetsterapeut bör ingå i behandlingslaget, i vissa fall även psykolog.[1][4] Läkemedelsbehandling mot smärtan ingår vanligen.[1][4]
Behandlingen kan bli långvarig. Prognosen är bäst när sjukdomen upptäcks och behandlas tidigt.[1][4]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g] Tarja Heiskanen (2012). ”Arkiverade kopian”. Finska Läkaresällskapets Handlingar 172 (1): sid. 13–19. Arkiverad från originalet den 17 april 2021. https://web.archive.org/web/20210417060621/https://www.fls.fi/Site/Data/884/Files/1_2012_13-19.pdf. Läst 28 augusti 2021.
- ^ ”Vad innebär reflexdystrofi?”. 1177 Vårdguiden. 25 oktober 2019. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210828115805/https://www.1177.se/fragor--svar/nationellt/sjukdomar--besvar/vad-innebar-reflexdystrofi/. Läst 28 augusti 2021.
- ^ ”Kausalgi”. Svensk MeSH. https://mesh.kib.ki.se/term/D002422/causalgia. Läst 28 augusti 2021.
- ^ [a b c d e f g] Guthmiller, Kevin B; Varacallo, Matthew (11 augusti 2021). ”Complex Regional Pain Syndrome (CRPS), Reflex Sympathetic Dystrophy (RSD)” (på engelska). StatPearls. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK430719/. Läst 28 augusti 2021.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||