Kon-Tiki

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Kon-Tiki (olika betydelser).
Kon-tiki
Kon-Tiki i Kon-Tikimuseet i Oslo.
Kon-Tiki i Kon-Tikimuseet i Oslo.
Allmänt
Typflotte
ÄgareKon-Tikimuseet, Norge
Historik
ByggnadsvarvPeruanska marinens varvsområde, Callao
Sjösatt28 april 1947
I tjänst1947
Utrangerad7 augusti 1947
Ödemuseiskepp efter sin jungfruresa
Tekniska data
Byggnadsmaterialbalsaträ
Längd14 m
Bredd7 m
Framdrivningsegel
Besättning6 (Thor Heyerdahl, Bengt Danielsson, Erik Hesselberg, Knut Haugland, Thorstein Raaby, Herman Watzinger

Kon-Tiki är en segelflotte, som byggdes i Peru och seglades från Callao 1947 till Polynesien under ledning av Thor Heyerdahl. Seglingen genomfördes för att bekräfta Thor Heyerdahls teorier om folkvandringarna i Stilla havet.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Flotten döptes till Kon-Tiki efter ett äldre, alternativt namn på Viracocha, Inkafolkets sol- och skapargud. Denne vithyllte gestalt levde enligt legenden som översteprästen och solkungen Kon-Tiki ett fredligt liv tillsammans med sitt folk, invid Titicacasjön i Peru.

En dag blev de dock anfallna och nästan utrotade av en grannstam. Endast Kon-Tiki och hans närmaste män överlevde. De tog sig ned till havet, där de flydde på en balsaflotte till Polynesien.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Besättning[redigera | redigera wikitext]

Bygge och färd[redigera | redigera wikitext]

Kon-Tiki byggdes av nio stockar i balsaträ, utifrån tolv utvalda, en ton tunga trädstammar som huggits ner i angränsande Ecuador.[2] Ingen spik eller ståltråd användes, endast rep av hampa. Bamburör, vass, bananblad och några furuplankor utgjorde övrigt byggnadsmaterial. Besättningen bestod av sex personer: fem norrmän, bland andra Erik Hesselberg och Knut Haugland, samt svensken Bengt Danielsson.

Seglatsen utgick från Callao i Peru den 28 april 1947.[3] Peruanska myndigheter avsvor sig ansvar för Heyerdahls våghalsiga projekt, och landets marinminister tvingade Heyerdahl att skriva på ett papper i detta syfte. Andra ansåg att flottens hamprep snabbt skulle skava sönder och att provianten inte skulle räcka; man lassade dock ombord både vatten och proviant nog för fyra månader.[2]

Under seglatsen blev besättning återkommande översköljd av kraftiga regn, vilket gav färskvatten. Flygfiskar landade många gånger på däck, vilket drygade ut den medhavda provianten.[2]

Färden tog slut på ett korallrev mellan ön Raroia och dess grannö Takuma i Polynesien den 7 augusti samma år, efter en seglats på nära 7 000 km under 101 dagar.[2]

Heyerdahl visade därmed att det varit möjligt för forntida människor att ta sig från Sydamerikas kust västerut till Polynesiens övärld i Stilla havet; enligt honom var sägnens Kon-Tiki stamfader till Polynesiens befolkning. Genetiska undersökningar har bevisade 2005 definitivt att befolkningen i Polynesien kommit västerifrån, genom analys av mitokondrie-DNA i öbefolkningen.[2]

Efter färden[redigera | redigera wikitext]

Thor Heyerdahls bok om färden, Expedition Kon-Tiki, gavs ut på svenska år 1949. Boken har i olika upplagor och på olika språk sålts i totalt cirka 50 miljoner exemplar.[2] Erik Hesselberg gav samma år ut den tecknade boken Kon-Tiki og jeg.

Flotten finns numera på Kon-TikimuseetBygdøy i Oslo.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lidz, Frank (2013-04): "Kon-Tiki Sails Again". Smitsonianmang.com. Läst 28 november 2013. (engelska)
  2. ^ [a b c d e f] Kristina Ekero Eriksson (7 maj 2011). ”800 mil - på en träflotte”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/800-mil-pa-en-traflotte. Läst 22 mars 2022. 
  3. ^ Alfred, Randy. ”April 28, 1947: Kon-Tiki Sets Sail From Peru to Polynesia” (på amerikansk engelska). Wired. ISSN 1059-1028. https://www.wired.com/2008/04/dayintech-0428/. Läst 22 mars 2022. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]