Kong Haakon VII Hav

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Översiktskarta, Kung Håkon VII havet överst på kartan.
Områdeskarta över Kung Håkon VII havet.
Kung Håkon VII havet kring Prinsessan Marthas kust, Prinsessan Astrids kust och Prinsessan Ragnhilds kust.

Kung Håkon VII:s hav (norska: Kong Haakon VII Hav) är ett randhav till Antarktiska oceanen och ligger utanför Östantarktis.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kung Håkon VII havet ligger utanför Drottning Mauds land och sträcker sig cirka 10 090 km från Stancomb-Wills glaciären vid Kronprinsesse Märtha Kyst i väst längs Prinsesse Astrid Kyst, Prinsesse Ragnhild Kyst, Prins Harald Kyst till Shinnan glaciären vid Prins Olav Kyst i öst.[1][2]

Havet sträcker sig mellan 20° V och 44° Ö och är istäckt större delen av året. Under hösten bildas packis som ligger fram till våren.

Området är en viktig boplats för rossälen (Ommatophoca rossii).[3][4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den 27 januari 1820 gjorde ryske Fabian von Bellingshausen den första dokumenterade upptäckten av Terra Australis (Antarktis) när han kryssade här i området nära Fimbul shelfisen vid Kronprinsesse Märtha Kyst.[5][6]

Området namngavs efter Håkon VII, förste kung av Norge (efter Unionsupplösningen) åren 1905 till 1957.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ David McGonigal, "Antarctica: Secrets of the Southern Continent", 2009, Frances Lincoln Publishing, London, Storbritannien ISBN 0711229805 (läst 28 oktober 2010)
  2. ^ Bernadette Hince, "The Antarctic dictionary: a complete guide to Antarctic English", 2000, Csiro Publishing, Collingwood, Australien ISBN 095774711X (läst 28 oktober 2010)
  3. ^ Polar Conservation Organisation (PCO) Arkiverad 19 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine. (läst 28 oktober 2010)
  4. ^ American Society of Mammalogists (ASM) Arkiverad 27 september 2011 hämtat från the Wayback Machine. (läst 28 oktober 2010)
  5. ^ Polar Cruises.com Arkiverad 24 november 2010 hämtat från the Wayback Machine. (läst 28 oktober 2010)
  6. ^ Antarctic-circle.org (läst 28 oktober 2010)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]