Hoppa till innehållet

Konservatism i Sverige

Från Wikipedia

Konservatism i Sverige avser den politiska och filosofiska ideologin konservatism såsom den har kommit till uttryck i Sverige. Dess prägel har skiftat under de senaste 200 åren och skiljer sig också åt mellan olika landskap. I dag representeras den främst av det liberalkonservativa partiet Moderaterna och det socialkonservativa partiet Sverigedemokraterna.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Under 1800-talet var svensk konservatism främst representerad av monarkin och den borgerliga kår av ämbetsmän, som dominerade svensk politik under detta århundrade.[1] I början av 1900-talet fick konservatismen en mera nationalistisk prägel med rörelser såsom unghögern.[2]

Vid mitten av 1900-talet var Sverige fortfarande ett måttligt konservativt land, exempelvis med kristna och nationalromantiska inslag i skolan.[3] Men under 1900-talets andra hälft, då socialdemokratin konsoliderade sin makt och nyliberalismen gjorde sitt intåg, kom konservatismen att förlora mark som politisk ideologi och föra en alltmer undanskymd tillvaro.[4]

På 2000-talet upplevde svensk konservatism en renässans.[5] Mellan år 2014 och 2018 dubblerades antalet personer – från 20 till 40 procent – som ansåg att kristendomen var viktig för det svenska samhället.[6] Regeringen Kristersson, som tillträdde år 2022, har beskrivits som Sveriges mest konservativa regering på ett århundrade.[7] Högersvängen är starkast bland ungdomar.[8][9][10][11] I skolvalet 2022 fick Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna 57 procent av rösterna.[12]

Lokala variationer

[redigera | redigera wikitext]

Skåne

[redigera | redigera wikitext]

I Skåne har konservatismen varit stark, men dess karaktär har skiljt sig från Sverige i övrigt. Skåne har historiskt haft en mäktigare aristokrati än något annat svenskt landskap och det finns fler slott i Skåne än någon annanstans i Sverige.[13] Ända in på 1800-talet rådde feodala förhållanden i delar av Skåne. På så sätt påminner Skåne om vissa andra regioner och nationer i västvärlden, exempelvis Storbritannien, Tyskland och södra USA, där en decentraliserad aristokrati härskade ända in i modern tid. Vissa medlemmar av den skånska adeln har bevarat en stark maktställning även i samtiden,[14] exempelvis miljardären Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister som ägde två slott och 12 000 hektar mark.[15] Sedan 2018 är Sverigedemokraterna det mest populära partiet i många skånska kommuner.[16]

Småland

[redigera | redigera wikitext]

Även i Småland har konservatismen varit stark, vilket intygas av en högerdominans i många politiska val. Landskapet är exempelvis känt för sin kapitalistiska gnosjöanda. Vidare finns det svenska bibelbältet i denna del av landet, där Kristdemokraterna har sitt starkaste fäste.[16]

Stockholm

[redigera | redigera wikitext]

I de rikare kommunerna i Stockholm är Moderaterna starka.[16] Den stockholmska konservatismen tenderar att vara mera elitistisk än dess folkliga motsvarigheter i Skåne och Småland.

Filosofi

[redigera | redigera wikitext]
Erik Gustaf Geijer (1783–1847), verksam inom disciplinerna filosofi, historia, retorik, poesi och musik.
Christopher Jacob Boström (1797–1866), ofta benämnd med den ärevördiga titeln ”Sveriges Platon”.

1800-talet

[redigera | redigera wikitext]

Sveriges två främsta filosofer i konservatismens begynnelse var värmlänningen Erik Gustaf Geijer och uppsaliensaren Christopher Jacob Boström; de var också två av Sveriges främsta representanter för romantiken, som blomstrade vid denna tid.[17][18] Hans Järta var en samtida rättsfilosof, som har benämnts ”Sveriges Burke”.[19]

1900-talet

[redigera | redigera wikitext]

Kring sekelskiftet 1900, då det blåste nationalistiska vindar över Europa, var Teodor Holmberg och Rudolf Kjellén två av de främsta socialkonservativa teoretikerna i Sverige: exempelvis var det de som utvecklade idén om det svenska folkhemmet.[20][21][22] Nobelpristagaren Verner von Heidenstam var en framstående samtida nationalromantisk författare, verkande i samma anda.[23] Andra konservativa intellektuella innefattar historikern Harald Hjärne och filosofen Vitalis Norström.[24]

Den filosofiska traditionen hölls vid liv av olika tänkare under efterkrigstiden.[25] Moderaten Gunnar Unger utgav debatt-antologin Kämpande konservatism (1971) i vilken Gösta Bohman medverkade.[26] Katoliken Sven Stolpe var en av Sveriges stora kulturpersonligheter och skrev böcker om bland annat Drottning Kristina och den svenska romantiken. Tankesmedjan Konservativt idéforum tog intryck av nykonservatismen i USA och var verksam åren 1971–1983. Religionsfilosofen Tage Lindbom representerade Traditionella skolan och introducerade den tidlösa visheten för en svensk publik med fokus på konservatismens esoteriska dimension.[27] Sociologen Hans L. Zetterberg lanserade en inflytelserik teori om samhällets olika sfärer.[28] Greve Magnus Stenbock författade ett uppmärksammat verk om traditionella värderingar och figurerade i flera dokumentärer.[29]

2000-talet

[redigera | redigera wikitext]

Kring år 2020 publicerades många svenska böcker inom ämnesområdet konservatism.[30] Bland nu levande svenska konservativa intellektuella återfinns etnologen Karl-Olov Arnstberg, idéhistorikern Svante Nordin, teologen Christian Braw, statsvetaren Emil Uddhammar, filosofen Roland Poirier Martinsson, folklivsforskaren Dan Korn, författaren Johan Hakelius, etikern Ann Heberlein, kyrkohistorikern Joel Halldorf och kulturprofilen Lars Anders Johansson.

Politiska partier

[redigera | redigera wikitext]
Ebba Busch (1987–) är sedan 2015 ledare för det värdekonservativa partiet Kristdemokraterna.
Jimmie Åkesson (1979–) är sedan 2005 ledare för det socialkonservativa partiet Sverigedemokraterna.

I Sverige finns två uttalat konservativa riksdagspartier, nämligen Moderata samlingspartiet och Sverigedemokraterna. Det som skiljer dem åt är deras inriktning. Moderaterna företräder officiellt en liberalkonservativ linje[31] medan Sverigedemokraterna profilerar sig som ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn.[32] Moderaternas liberalkonservatism är mera aristokratisk och partiet har haft flera ledare med adliga anor, exempelvis Ulf Adelsohn och Carl Bildt. Sverigedemokraternas socialkonservatism är mera folklig och partiet har stort stöd på landsbygden och i småstäderna.[33][34]

Kristdemokraterna och framför allt dess ungdomsförbund KDU företräder vanligen också tydligt konservatismen,[35][36][37] även om partiet inte är uttalat konservativt utan definierar sig som just kristdemokratiskt.[38][39] Kristdemokratin som filosofisk inriktning är emellertid genomsyrad av konservativa värderingar[40] och Kristdemokraterna har identifierats som Sveriges mest ideologiskt konservativa parti.[41]

Det finns även nya politiska partier med konservativa förtecken. Medborgerlig samling (Med), som bildades år 2014, kombinerar ”en liberal syn på individens rättigheter och den ekonomiska politiken” med ”en konservativ syn på samhället, kulturen och långsiktig hållbarhet”.[42] Alternativ för Sverige (AfS), som bildades år 2018, företräder en nationalkonservativ politik, vilket innefattar en rad disciplinära åtgärder såsom repatriering av obehöriga invandrare, skärpta straff för brottslingar och återinförande av ämbetsansvaret.[43] Av de partier som hamnade utanför riksdagen i valet 2018 blev Med och AfS två av de tre största.[44]

Det har funnits konservativa inslag i andra partier tidigare i Sveriges historia. De tidiga Socialdemokraterna inkorporerade flera socialkonservativa element i sin politik, vilket har anförts som en förklaring till partiets förmåga att konkurrera ut den mera traditionella konservatismen,[45][46][47] men det finns fortfarande vissa konservativa spår i Socialdemokraterna såsom dess starka band till Svenska kyrkan.[48] Centerpartiet brukade företräda konservativa ståndpunkter och värderingar, som en naturlig del av att vara landets traditionella bondeparti, med inslag av protektionism, patriotism och grön konservatism, men det har övergivit dessa efterhand och definierar sig sedan år 2013 som ett socialliberalt parti.[49][50] Ny demokrati kombinerade nyliberala element (sänkta skatter) med konservativa element (lag och ordning samt mera restriktiv migrationspolitik) och var representerat i Sveriges riksdag åren 1991–1994.[51]

Tidningar

[redigera | redigera wikitext]

Det finns fem tidningar i Sverige med liberalkonservativ profil: dagstidningen Svenska Dagbladet,[52] tidskrifterna Svensk Tidskrift[53] och Axess Magasin samt nättidningarna Nyheter Idag[54] och Bulletin.[55]

Tidningarna Dagen och Världen idag har en konservativt kristen och värdekonservativ profil.[56]

Nya Wermlands-Tidningen är en stor landsortstidning i Mellansverige med konservativ profil.[57] Barometern O-T och Smålandsposten är två småländska tidningar med konservativ profil.[58]

Sverigedemokraterna var tidigare huvudman för den socialkonservativa tidningen Samtiden och YouTube-kanalen Riks.[59] Svenska Epoch Times är en konservativ webbtidning med koppling till högerradikala rörelser.[60]

Organisationer

[redigera | redigera wikitext]

Det finns två stora studentföreningar i Sverige vilka företräder den konservativa filosofin och verkar för spridandet av dess idéer. Föreningen Heimdal, som bildades år 1891 i Uppsala, är Sveriges äldsta och längst verkande konservativa studentförening.[61] Konservativa Förbundet, som bildades år 2011, är ett annat stort studentförbund.[62]

Tankesmedjan Oikos bildades år 2020 av Mattias Karlsson (SD) och har en konservativ prägel.[63] Två kristna tankesmedjor, vilka ligger konservatismens idéer nära, är Civitas och Claphaminstitutet. Flera författare på den högerliberala tankesmedjan Timbro har argumenterat för ståndpunkten att konservatism kan förenas med klassisk liberalism.[64][65][66][67] Timbro och Oikos lade fram ett gemensamt reformprogram inför valet 2026.[68]

Rojalistiska föreningen är en riksomfattande, ideell sammanslutning med målsättning att vidmakthålla och stärka den konstitutionella monarkin i Sverige.[69]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Bergström, Daniel (2024). ”Borgerlig livsform och konservatism”. i Gunnarsson, Tony & Fiévet, Hugo. Konservatismer: en antologi om den politiska konservatismens nyanser. Bokförlaget Augusti. sid. 91–103. ISBN 978-91-85301-52-2. Läst 27 december 2024 
  2. ^ Gunnarsson, Tony (2024). ”Den svenska unghögerns socialkonservatism”. i Gunnarsson, Tony & Fiévet, Hugo. Konservatismer : en antologi om den politiska konservatismens nyanser. Augusti. sid. 197–212. ISBN 9789185301522. https://worldcat.org/title/1404265383. Läst 23 september 2025 
  3. ^ Olsson, Stefan (2011). Handbok i konservatism. sid. 125–126. ISBN 978-91-7353-446-8. https://www.worldcat.org/oclc/800000440. Läst 3 maj 2023 
  4. ^ Gunnarsson, Tony & Fiévet, Hugo, red (2024). Konservatismer : en antologi om den politiska konservatismens nyanser. Augusti. sid. 9. ISBN 9789185301522. https://worldcat.org/title/1404265383. Läst 23 september 2025 
  5. ^ Sveriges Radio (15 februari 2020). ”Pågår det en konservativ renässans i Sverige? - Ekot”. www.sverigesradio.se. https://www.sverigesradio.se/artikel/7408796. Läst 23 september 2025. 
  6. ^ Helmerson, Katarina (31 mars 2019). ”Fler gillar kristna värden”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7189271. Läst 27 december 2024. 
  7. ^ ”Ledarskribenterna om regeringsavtalets vinnare och förlorare”. Sveriges Radio. 14 oktober 2022. https://sverigesradio.se/artikel/ledarskribenterna-om-regeringsavtalets-vinnare-och-forlorare. Läst 27 december 2024. 
  8. ^ ”Mini-Busch gör entré: ”Har underskattats hur många ungdomar som är konservativa””. www.expressen.se. 10 februari 2019. https://www.expressen.se/nyheter/konservatism-och-klackar-nar-mini-ebbor-gor-entre/. Läst 26 september 2025. 
  9. ^ Carl Eos. ”De är unga och de är konservativa - Kvartal”. kvartal.se. https://kvartal.se/kvartalsredaktion/artiklar/de-ar-unga-och-de-ar-konservativa/cG9zdDoxNDYwMQ. Läst 26 september 2025. 
  10. ^ ”Unga lutar åt höger – och vill ha pengar”. Axess. 7 april 2025. https://www.axess.se/kronikor/unga-lutar-at-hoger-och-vill-ha-pengar/. Läst 26 september 2025. 
  11. ^ Samuel Teglund (27 november 2025). ”Undersökning: Konservativa vindar blåser bland unga i Sverige”. www.varldenidag.se. https://www.varldenidag.se/nyheter/undersokning-konservativa-vindar-blaser-bland-unga-i-sverige/893483. Läst 1 december 2025. 
  12. ^ ”Resultat i Skolval 2022 | MUCF”. www.mucf.se. https://www.mucf.se/resultat-i-skolval-2022. Läst 26 september 2025. 
  13. ^ ”Slott och borgar i Kristianstadsbygden”. www.kristianstad.se. 27 november 2023. https://www.kristianstad.se/upplevaochgora/arkivochslaktforskning/lokalhistoria/slottochborgarikristianstadsbygden.5366.html. Läst 26 september 2025. 
  14. ^ ”Skånska adeln äger 46 procent av marken – och får mest bidrag av EU”. www.expressen.se. 21 maj 2019. https://www.expressen.se/kvp/kronikorer/magnus-ringman/skanska-adeln-ager-46-procent-av-marken-och-far-mest-bidrag-av-eu/. Läst 15 november 2025. 
  15. ^ ”Släktfejden om grevens miljardarv fortsätter”. DN.se. 28 augusti 2024. https://www.dn.se/sverige/slaktfejden-om-grevens-miljardarv-fortsatter/. Läst 26 september 2025. 
  16. ^ [a b c] ”Partiernas starkaste och svagaste kommuner i riksdagsvalet 2022”. Valforskningsprogrammet. https://www.gu.se/sites/default/files/2022-10/2022_19_Partiernas_starkaste_och_svagaste_kommuner_riksdagsvalet_2022.pdf. Läst 26 september 2025. 
  17. ^ Rodhe, Edvard (1942). Geijer och samhället : en studie i svensk tradition. sid. 131. OCLC 873899895. http://worldcat.org/oclc/873899895. Läst 2 augusti 2022 
  18. ^ Dahlqvist, Hans (2018). Vem äger tiden? : Ett idéhistoriskt perspektiv på arbetstidsfrågan i Sverige 1880–1925. Malmö högskola. sid. 86. https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/24373/Vem_ager_tiden%20muep%20%28002%29.pdf?sequence=2&isAllowed=y. Läst 14 september 2021 
  19. ^ ”Svensk konservatism – en historik”. Tradition & Fason. 29 december 2010. https://traditionochfason.wordpress.com/2010/12/29/svensk-konservatism-en-historik/. Läst 4 december 2021. 
  20. ^ Isaksson, Anders (2002). Per Albin. Wahlström & Widstrand. sid. 184. ISBN 91-46-15026-9. https://www.worldcat.org/oclc/13000926. Läst 12 maj 2021 
  21. ^ ”Välfärdsstaten och dess styrningsmekanismer” (1977), I: Nyström, Per (1983), I folkets tjänst. Ordfront.
  22. ^ ”Teodor Holmberg”. Socialkonservativa tankar. 20 februari 2012. https://socialkonservativatankar.wordpress.com/2012/02/20/teodor-holmberg/. Läst 4 december 2021. 
  23. ^ Pettersson, Simon O. (2017). Svenska konservativa profiler. sid. 55–58. ISBN 978-91-983713-1-4. http://worldcat.org/oclc/1050921656. Läst 6 december 2021 
  24. ^ Pettersson, Simon O. (2017). Svenska konservativa profiler. sid. 51–54 och 67–71. ISBN 978-91-983713-1-4. http://worldcat.org/oclc/1050921656. Läst 7 december 2021 
  25. ^ Sundeen, Johan (2020). ”Nya länkar i en obruten ideologisk kedja”. i Selstam, Per & Tunström, Martin. Samtida röster om konservatism. sid. 13–28. ISBN 978-91-986641-0-2. https://www.worldcat.org/oclc/1227225094. Läst 9 december 2021 
  26. ^ Gunnarsson, Tony & Fiévet, Hugo, red (2024). Konservatismer : en antologi om den politiska konservatismens nyanser. Augusti. sid. 264–265. ISBN 9789185301522. https://worldcat.org/title/1404265383. Läst 23 september 2025 
  27. ^ Lindström, Martin (2022). Tage Lindbom och konservatismen. ISBN 978-91-7765-707-1. https://www.worldcat.org/oclc/1344169516. Läst 27 november 2022 
  28. ^ Wennström, Johan. ”I väntan på ett konservativt idéprogram”. kvartal.se. https://kvartal.se/artiklar/i-vantan-pa-ett-konservativt-ideprogram/. Läst 15 december 2022. 
  29. ^ Waxegård, Maria (5 maj 2007). ”Greve Stenbock ur tiden – Norrköpings Tidningar”. nt.se. Arkiverad från originalet den 9 december 2021. https://web.archive.org/web/20211209185311/https://nt.se/nyheter/greve-stenbock-ur-tiden-1635099.aspx. Läst 9 december 2021. 
  30. ^ ”Gustaf Lewander: Den svenska konservatismen är ett stimulerande gräl”. Svensk Tidskrift. https://www.svensktidskrift.se/gustaf-lewander-den-svenska-konservatismen-ar-ett-stimulerande-gral/. Läst 9 november 2022. 
  31. ^ ”Frihet och ansvar – förslag till nytt idéprogram”. Moderaterna. https://moderaterna.se/frihet-och-ansvar-forslag-till-nytt-ideprogram. Läst 29 april 2021. 
  32. ^ ”Sverigedemokraternas partiprogram”. partiprogram.se. http://partiprogram.se/sverigedemokraterna. Läst 16 april 2021. 
  33. ^ Johansson, Lena (20 januari 2022). ”Lantbruksväljarna känner sig bortglömda| Landlantbruk.se”. Land Lantbruk. https://www.landlantbruk.se/ledare/lantbruksvaljarna-kanner-sig-bortglomda/. Läst 27 januari 2022. 
  34. ^ ”Valet som delade Sverige”. liu.se. https://liu.se/nyhet/valet-som-delade-sverige. Läst 26 september 2025. 
  35. ^ Almqvist, Kurt & Linder, P. J. Anders, red (2020). Kristdemokraternas idéer. sid. 78. ISBN 978-91-88717-27-6. Läst 12 augusti 2023 
  36. ^ ”Mini-Busch gör entré: ”Har underskattats hur många ungdomar som är konservativa””. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/konservatism-och-klackar-nar-mini-ebbor-gor-entre/. Läst 6 december 2021. 
  37. ^ ”Generationsklyfta splittrar KD om partiets framtid”. www.tv4.se. 15 november 2025. https://www.tv4.se/artikel/6WAsXH590jk1yW7WJUNRBM/generationsklyfta-splittrar-kd-om-partiets-framtid?fbclid=IwdGRleAOFzulleHRuA2FlbQIxMQBzcnRjBmFwcF9pZAo2NjI4NTY4Mzc5CGNhbGxzaXRlAjI1AAEeOXChm0qYihkLLojwQV8_0RkQ79SS5-l4wZIqoztSf4GwqxkoqW2fzWEeq9I_aem_i3D1kwhmLhd24rp30ijpIw. Läst 15 november 2025. 
  38. ^ ”Ideologi och principprogram”. Kristdemokraterna. https://kristdemokraterna.se/var-politik/ideologi-och-principprogram/. Läst 9 december 2021. 
  39. ^ Barrling, Katarina (2020). ”KD och konservatismen”. Kristdemokraternas idéer. sid. 39–48. ISBN 978-91-88717-27-6. Läst 12 augusti 2023 
  40. ^ ”Kristdemokratin & konservatismen”. Tradition & Fason. 17 november 2005. https://traditionochfason.wordpress.com/2005/11/17/kristdemokratin-och-konservatismen/. Läst 29 maj 2021. 
  41. ^ Söderbaum, Jakob E:son (4 oktober 2022). ”KD är det mest konservativa partiet”. strengnastidning.se. https://strengnastidning.se/insandare/artikel/kd-ar-det-mest-konservativa-partiet/lyd0p99l. Läst 9 november 2022. 
  42. ^ ”Om oss”. Medborgerlig Samling. https://www.medborgerligsamling.se/om-oss/. Läst 24 april 2021. 
  43. ^ ”Vår politik”. Alternativ för Sverige. https://alternativforsverige.se/politik/. Läst 1 oktober 2021. 
  44. ^ ”Röster - Val 2018”. data.val.se. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 24 april 2021. 
  45. ^ Uvell, Markus (2018). Bakslaget : radikalt etablissemang, konservativa medborgare. sid. 152. ISBN 978-91-7703-129-1. https://www.worldcat.org/oclc/1090415962. Läst 15 december 2022 
  46. ^ Sveriges Radio. ”Politiska rummet: Om konservatismen – Filosofiska rummet”. https://sverigesradio.se/avsnitt/politiska-rummet-om-konservatismen. Läst 27 november 2022. 
  47. ^ Gunnarsson, Tony & Fiévet, Hugo, red (2024). Konservatismer : en antologi om den politiska konservatismens nyanser. Augusti. sid. 211. ISBN 9789185301522. https://worldcat.org/title/1404265383. Läst 23 september 2025 
  48. ^ ”Det vänsterpolitiska greppet om Svenska kyrkan är mycket stort”. Dagen. 12 april 2023. https://www.dagen.se/debatt/2023/04/12/det-vansterpolitiska-greppet-om-svenska-kyrkan-ar-mycket-stort/. Läst 27 december 2024. 
  49. ^ Gunnarsson, Tony & Fiévet, Hugo, red (2024). Konservatismer : en antologi om den politiska konservatismens nyanser. Augusti. sid. 85–87 och 92–93. ISBN 9789185301522. https://worldcat.org/title/1404265383. Läst 23 september 2025 
  50. ^ ”En hållbar framtid – Centerpartiets idéprogram” (PDF). Centerpartiet. https://www.centerpartiet.se/download/18.145b416915819de0fb62e10f/1478006852784/H%C3%A4r-kan-du-l%C3%A4sa-hela-id%C3%A9programmet.pdf. Läst 26 juli 2021. ”Centerpartiets liberalism är social, decentralistisk och grön.” 
  51. ^ Boréus, Kristina (2006). Diskrimineringens retorik : en studie av svenska valrörelser 1988-2002. Fritzes. ISBN 91-38-22579-4. https://www.worldcat.org/oclc/466860187. Läst 5 april 2021 
  52. ^ ”Svenska Dagbladet - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/svenska-dagbladet. Läst 27 september 2025. 
  53. ^ ”Från Svensk Tidskrifts webbplats”. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190821220411/http://www.svensktidskrift.se/avsiktsforklaring/. Läst 2 december 2025. 
  54. ^ ”Om oss / Kontakt - Nyheter Idag”. nyheteridag.se. http://nyheteridag.se/om-oss-kontakt/. Läst 27 september 2025. 
  55. ^ ”Amerikanen som ska leda Bulletin: Jag har ägnat hela mitt arbetsliv åt att hantera chefer”. DN.SE. 8 april 2021. https://www.dn.se/kultur/amerikanen-som-ska-leda-bulletin-jag-har-agnat-hela-mitt-arbetsliv-at-att-hantera-chefer/. Läst 27 september 2025. 
  56. ^ Jonas Adolfsson, Ja till Flamman och Proletären, men nej till Världen idag, Världen idag 2008-03-07.
  57. ^ ”Nya Wermlands-Tidningen”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nya-wermlands-tidningen. Läst 27 september 2025. 
  58. ^ ”Om Stiftelsen | Stiftelsenbarometern.se”. https://www.stiftelsenbarometern.se/om-stiftelsen/. Läst 27 september 2025. 
  59. ^ SVT Nyheter (21 juni 2023). ”Sverigedemokraterna säljer Samtiden och Riks: ”Ska inte äga medier””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/sverigedemokraterna-saljer-samtiden-och-riks-ska-inte-aga-medier. Läst 27 september 2025. 
  60. ^ ”Dagstidning med koppling till högerradikala rörelser storsatsar i Sverige”. DN.se. 24 november 2023. https://www.dn.se/kultur/dagstidning-med-koppling-till-hogerradikala-rorelser-storsatsar-i-sverige/. Läst 27 september 2025. 
  61. ^ ”Om oss – Föreningen Heimdal”. http://heimdal.nu/om-foreningen-heimdal/. Läst 26 november 2021. 
  62. ^ Konservativa Förbundet 10 år. 2021. https://konservativaforbundet.se/wp-content/uploads/2021/11/KF-10-a%CC%8Ar.pdf. 
  63. ^ ”LEDARE: Oikos – den nya tankesmedjan”. Svenska Dagbladet. 3 februari 2020. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/oikos--den-nya-tankesmedjan. Läst 14 april 2021. 
  64. ^ Wennström, Johan (26 februari 2018). ”Konservatism ramverket för det liberala samhället”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/4dm9Bg/konservatism-ramverket-for-det-liberala-samhallet. Läst 3 februari 2024. 
  65. ^ Kompass (29 oktober 2020). ”31: Frihetlig konservatism”. Kompass. https://kompassmagasin.se/31-frihetlig-konservatism/. Läst 3 februari 2024. 
  66. ^ Åkerman, Daniel (2022). Kan liberalism och konservatism förenas?. ISBN 978-91-7703-306-6. http://worldcat.org/oclc/1313064799. Läst 3 februari 2024 
  67. ^ Kärkkäinen, Catarina (2022). Liberal och konservativ gemenskap – ett försvarstal. ISBN 978-91-7703-307-3. http://worldcat.org/oclc/1313060664. Läst 3 februari 2024 
  68. ^ Filip Seiman (23 september 2025). ”Tidö 2.0 – Nystart för Sverige”. Timbro. https://timbro.se/allmant/tido2/. Läst 23 september 2025. 
  69. ^ ”RojF”. RojF. https://www.rojf.se/. Läst 26 november 2021. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Aronson, Torbjörn (1990). Konservatism och demokrati: en rekonstruktion av fem svenska högerledares styrelsedoktriner. Norstedt. ISBN 9119070926 
  • Pettersson, Simon O. (2017). Svenska konservativa profiler. Realia. ISBN 978-91-983713-1-4 
  • Svenska Dagbladet (1984). Är konservatismen död? : en artikelserie ur Svenska Dagbladet. Svenska Dagbladet. OCLC 14110838 
  • Uvell, Markus (2018). Bakslaget: radikalt etablissemang, konservativa medborgare. Timbro. ISBN 978-91-7703-129-1 
v • r
Konservatism i Sverige
Filosofer
Christopher Jacob Boström (1797–1866).
Politiker
Partier
Rörelser
Tidningar
Övrigt
v • r
Liberalkonservatism i Sverige
Filosofi
Tänkare
Tidningar
Erik Gustaf Geijer (1783–1847), liberalkonservativ filosof
Politik
Politiker
Partier
Se även
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Konservatism_i_Sverige&oldid=58657015”