Konst

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Konst kan också betyda färdighet.
Leonardo da Vincis Mona Lisa är ett mycket välkänt bildkonstverk som ofta får fungera som exempel på konst utifrån ett klassiskt konstbegrepp.
Denna artikel är en del i serien konst som består av följande delar:
Konstarterna
Konstens historia
Konstverken
Konstnärerna

Konst är ett begrepp som omfattat en rad olika företeelser, och som definierats mycket olika, vid olika tidpunkter och platser.

Det svenska ordet härstammar ifrån forngermanskans kunst vilket härstammar från "können" och som betyder "kunnande". Det engelska ordet för konst, art härstammar istället ifrån latinets ars vilket ungefär betyder "arrangemang" eller "att arrangera".[1]

Idag används oftast begreppet i anknytning till vad som förr benämndes de sköna konsterna, som bland annat omfattar bildkonst, arkitektur, konsthantverk, skulptur och musik, det vill säga skapande verksamhet som syftar till emotionella eller expressiva uttryck, eller resultatet av en sådan verksamhet. Denna användning av begreppet är en utveckling ifrån antikens tanke om de sju fria konsterna (på latin septem artes liberales) vilka var akademiska ämnen som exempelvis grammatik och retorik men även musik. Konsten var då starkt förknippat med ett hantverk. Utifrån detta perspektiv omfattade begreppet konst även senare mer handfasta företeelser som ingenjörskonst eller stridskonst. I samma anda som den senare användningen brukas begreppet exempelvis fortfarande för cirkuskonster och kampsport som på engelska kallas martial arts.

Konstbegreppets historiska utveckling[redigera | redigera wikitext]

Begreppet "konst" har haft olika betydelser under olika epoker. Tolkningen och användningen av begreppet skiftar heller inte bara över tid, utan också mellan individer och kulturer.

Antiken och medeltiden[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Konstbegreppet i klassisk filosofi

I antikens Grekland stod konstbegreppet för praktiskt kunnande, satt i kontrast till teoretiska kunskaper. Termen för detta var techne (τεχνη), d.v.s. kunnande, teknik. Konst var sådant som man lärde sig genom praktisk utövning eller utövandes produkter, teoretisk kunskap däremot krävde inget utövande - hade man förstått hade man vetandet. Man skilde också på sådana aktiviteter som resulterade i verkliga ting och sådana som producerade bilder av ting. Ända fram till 1700-talet kallades sådant avbildande för just konst.

I Sverige introducerades begreppet i denna klassiska betydelse först under medeltiden då allt kvalificerat hantverk betraktades som "konster", vilket också vanligen innebar att de importerades från Tyskland.

Upplysningstiden[redigera | redigera wikitext]

Under 1700-talet, i och med upplysningen, fick konstbegreppet gradvis en ny innebörd. Innan dess bedömde man konstverk efter deras överensstämmelse med naturen - konstverket lyftes upp från hantverkets domän och kom att allt mer "piedestalsättas". Även konstnärens roll utvecklades från hantverkarens till "geniets"; från skråets kollektiv till den fria individens. Nu omtalades även själva konstobjekten som konst, inte bara kunnandet. Estetik som självständig filosofisk disciplin växte fram och diskussionen om vad som egentligen är konst inleddes.

Modern tid[redigera | redigera wikitext]

1900-talets postmodernism förkastade idén om att konsten skulle ha ett egenvärde eller "inre kärna och mening". Detta har förändrat synen på konstens "äkthet" och frågan om "god" och "dålig" konst. En enda definition av konstbegreppet anses allmänt inte längre möjlig att åstadkomma, åtminstone inte utifrån estetiska kriterier eller konstverken själva. Ett samtida konstbegrepp är det så kallade institutionella konstbegreppet, som bygger på cirkelargumentet, att det som konstvärlden behandlar och benämner som konst är konst. I dagligt språkbruk tenderar frågan "är det här konst?" snarare betyda "är detta god konst?".

Konstarter[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Konstarterna

De sköna konsterna delas traditionellt upp i ett antal underkategorier som bildkonst, arkitektur, skulptur och musik. Litteratur och teater som idag ofta kategoriseras som konstarter omfattades traditionellt inte av konstbegreppet. Varje underkategorier delas sedan upp igen, exempelvis omfattar bildkonsten en rad uttryck och tekniker som måleri, teckning, grafik, fotografi, film, graffiti och videokonst. Många av dagens konstuttryck är dock gränsöverskridande till sin natur och kan därför inte lätt placeras i dessa kategorier. Två tydliga exempel är performance och ljudkonst som båda i viss mån härstammar ur ett konceptuellt förhållningssätt till flera av dessa underkategorier.

Vetenskaper som studerar konst[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Konstvetenskap
Konstverket "Cones" av Bert Flugelman.

Konst kan studeras utifrån skilda perspektiv. Inom olika discipliner läggs tonvikten vid olika aspekter av ämnet:

Dessa discipliner brukar fokusera på sådana aktiviteter som traditionellt betraktas som konst. En programmerares, ingenjörs eller kocks aktiviteter studeras sällan inom estetik eller konstvetenskap.

Konstens historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Konstens historia

Förhistorisk konst - Antikens konst - Europas konsthistoria - Modernism - Samtida konst - Utomeuropeisk konst - Svensk konst

Konstverk[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Konstverk

Panorama - Fetisch - Ikon - Kroki - Oljemålning - Akvarell - Stilleben - Grisaille

Konstnärer[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Konstnärer

Se även[redigera | redigera wikitext]

Hamsa hand.svg Konstportalen

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ www.spiritus-temporis.com - Etymology: Art

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]