Hoppa till innehållet

Konstantin Konstantinovitj

Från Wikipedia
Konstantin Konstantinovitj
Konstantin Konstantinovitj omkring 1891.
Född22 augusti 1858[1][2][3]
Constantine Palace eller Strelna[4]
Död15 juni 1915[1][2][3] (56 år)
Pavlovsk
BegravdPeter-Paulkatedralen
Andra namnК.Р.
Medborgare iKejsardömet Ryssland
SysselsättningDramatiker, författare[5], poet, översättare[6]
Befattning
Generaladjutant
Däcksofficer (1880–1882)
Ordförande för Rysslands vetenskapsakademi (1889–1915)
Ordförande, Kejserliga ryska arkeologiska sällskapet (1892–)
ArbetsgivareRegerande senaten (1911–)
MakaElisabeth av Sachsen-Altenburg
(g. 1884–)[7]
BarnIvan Konstantinovitj av Ryssland (f. 1886)
Gabriel Konstantinovitj av Ryssland (f. 1887)[8]
Tatjana Konstantinovna av Ryssland (f. 1890)[8]
Konstantin Konstantinovitj av Ryssland (f. 1891)
Oleg Konstantinovitj av Ryssland (f. 1892)
Igor Konstantinovitj av Ryssland (f. 1894)
Georgy Konstantinovitj av Ryssland (f. 1903)[8]
Natalja Konstantinovna av Ryssland (f. 1905)[8]
Vera Konstantinovna av Ryssland (f. 1906)
FöräldrarKonstantin Nikolajevitj av Ryssland
Alexandra av Sachsen-Altenburg
SläktingarNikolaj Konstantinovitj av Ryssland (syskon)
Olga Konstantinovna av Ryssland (syskon)
Vera Konstantinovna av Ryssland (syskon)
Dmitrij Konstantinovitj av Ryssland (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Sankt Alexander Nevskij-orden (1858)
Sankt Annas orden, första klass (1858)
Andreasorden (1858)
Sankt Stanislausorden, första klassen (1865)
Vita örnens orden (1865)
Württembergska kronorden (1874)
Vendiska kronans husorden (1874)
Riddare av Elefantorden (1875)
Frälsarens orden (1875)
Georgsorden, fjärde klass (1877)
Kors "För korsning av Donau" (1878)
Sachsen-Ernestinska husorden (1878)
Oldenburgska Hus- och förtjänstorden (1878)
Medalj till minne av Rysk-turkiska kriget 1877–78 (1878)
Pour le Mérite (1878)
Danilo I:s orden (1882)
Svarta örns orden (1883)
Sankt Alexanderorden (1883)
Lippes husorden (1885)
Hessiska Ludvigsorden (1886)
Griporden (1887)
Karl III:s orden (1887)
Vita falkens orden (1887)
Akademiska palmen (1894)
Sankt Vladimirs orden, tredje klassen (1896)
Medalj "Till minne av kejsaren Nicholas IIs kröning" (1897)
Sankt Stefansorden (1897)
Medalj "för arbete med den första allmänna folkräkningen" (1897)
Kungliga Serafimerorden (1897)
Annunziataorden (1902)
Chakriorden (1902)
Sankt Vladimirs orden, andra klassen (1903)
Krysantemumorden (1909)
Medalj till minne av slaget vid Poltava 200 år (1909)
Bulgariens förtjänstorden (1910)
Karageorgevitjs stjärnas orden (1911)
Sankt Vladimirs orden, första klassen (1913)
Insignias of Irreproachable Service (1915)
Storkors av Hederslegionen
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata
Storfurst Konstantin Konstantinovitj Romanov (målning av Ilja Repin, 1891).
Porträtt av storfurst Konstantin Konstantinovitj Romanov, 1880.

Konstantin Konstantinovitj Romanov, född 22 augusti (g.s. 10 augusti) 1858 i Strelna, Kejsardömet Ryssland, död 15 juni (g.s. 2 juni) 1915 i Pavlovsk, Kejsardömet Ryssland, var en rysk storfurste och skald.

Han var son till Konstantin Nikolajevitj av Ryssland.

Konstantin förvisades 1881 tillsammans med sin far, men benådades liksom denne 1883. Vid sidan av sin militära verksamhet gjorde han sig känd som varm vän av vetenskap, poesi och konst. Under pseudonymen K. R(omanov) utgav han i privatupplaga en samling lyriska dikter (1886; andra upplagan i bokhandeln 1889) och för allmänheten Novyje Stichotovrenija K.R. (Nya dikter; 1889). I sin lyriska verskonst är han närmast besläktad med Apollon Majkov och Afanasij Fet, vilka han även ägnade sin poetiska hyllning. Bland hans dikter (stämningsbilder, reseminnen från södern, vemodiga reflektioner och dylikt) framstår hans enkla sympatiska bilder ur militärlivet (Otjerki polkovoj zjizni), dessutom översatte han William Shakespeares "Hamlet" m.m. och författade texten till en Pusjkinkantat av Aleksandr Glazunov (1899). Diktprov på svenska finns i Rafael Lindqvists "Ur Rysslands sång".

Konstantin blev president för Ryska vetenskapsakademien 1889 och hedersledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1902. Han var ordförande i kommissionen inför den Svensk-ryska gradmätningsexpeditionen till Svalbard och representerade ryske kejsaren i Stockholm såväl vid Oscar II:s regeringsjubileum 1897 som vid hans begravning 1907.

Han var gift med Elisabeth av Sachsen-Altenburg. Hans äldste son, storfurst Ivan (Ioann) Konstantinovitj, född 1886, mördades av bolsjevikerna i juli 1918 i Alapajevsk.

  • Ivan Konstantinovitj (1886–1918), gift med Elena av Serbien (1884–1962)
  • Gabriel Konstantinovitj (1887–1955)
  • Tatiana Konstantinova (1890–1979)
  • Konstantin Konstantinovitj (1891–1918), skjuten av bolsjevikerna vid Alapajevsk 1918.
  • Oleg Konstantinovitj (1892–1914) omkom vid fältslag under 1:a världskriget.
  • Igor Konstantinovitj (1894–1918), skjuten av bolsjevikerna vid Alapajevsk.
  • Georg Konstantinovitj (1903–1938)
  • Natalia Konstantinova (f. och d. 1905)
  • Vera Konstantinova (1906–2001)

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

  1. 1 2 International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Romanov,_Konstantin, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Find a Grave, Find A Grave-ID: 52703811, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p10331.htm#i103310, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20020509004, läst: 3 juli 2026.[källa från Wikidata]
  5. abART, abART person-ID: 126251, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  6. Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20020509004, läst: 5 april 2025.[källa från Wikidata]
  7. The Peerage person-ID: p10331.htm#i103310, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  8. 1 2 3 4 Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]