Konstantin Päts

Konstantin Päts
	Konstantin Päts
Född	23 februari 1874; Tahkuranna, Estland
Död	18 januari 1956 (81 år); Burasjevo eller Tver
Begravd	Metsakalmistu
Medborgare i	Kejsardömet Ryssland och Estland
Utbildad vid	Tartu universitet
Sysselsättning	Politiker, advokat, journalist, jurist
Befattning
	Estlands inrikesminister (1918–1918); Estlands premiärminister (1918–1919); Estlands riksäldste (1921–1922); Riigikogus talman (1922–1923); Estlands riksäldste (1923–1924); Estlands riksäldste (1931–1932); Estlands riksäldste (1932–1933); Estlands riksäldste (1933–1934); Prime Minister in duties of the State Elder (1934–1937); President-Regent (1937–1938); Estlands president (1938–1940)
Politiskt parti
	Põllumeeste Kogud
Barn	Viktor Päts (f. 1906)
Utmärkelser
	Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden (1922); Storkorset med kedja av Finlands Vita Ros’ orden (1937); Statsvapnets ordens kedja (1938); Vita stjärnans orden, kedjegrad (1938); Hedersmedborgare (1939); Storkors av Polonia Restituta; Hedersmedborgare i Tartu; Vita örnens orden; Biskop Platon-orden; Storkorsriddare av Sankt Mauritius och Sankt Lazarusorden; Storkors av Dannebrogorden; Första klass av Estniska Röda korsets orden; Tre Stjärnors orden, första klass; Hedersmedborgare i Tallinn; Storkors av Hederslegionen; 1:a graden av Örnkorsets orden; Frihetskorset (Estland); Hedersmedborgare i Pärnu
	Redigera Wikidata

Konstantin Päts, född 23 februari 1874 i Tahkuranna i Guvernementet Livland i Ryssland, död 18 januari 1956 i Buraševo i Kalinin oblast i Sovjetunionen, var en estnisk publicist, jurist, affärsman och politiker för Estniska bondeförbundet. Han var det första estniska statsöverhuvudet med titeln president.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter avlagd juristexamen i Dorpat (Tartu) 1896 var Päts verksam i Reval (Tallinn) som advokat, kommunalman och revolutionärt nationalistisk publicist. Dömd till döden efter revolutionen 1905 var han landsflyktig 1905–1910 och satt i fängelse i Sankt Petersburg 1910–1911. Därefter kom han åter i den aktiva ledningen för en estniska självständighetspolitiken och var 1914–1918 en av dem som i första hand skapade förutsättningarna för ett fritt Estland.^[12]

1918–1919 var han ministerpresident och inrikesminister i den provisoriska regeringen, 1921–1922 på nytt ministerpresident och Estlands förste statschef, "riksäldste". Päts tillhörde därefter den ledande gruppen inom agrarpartiet. Den 1 november 1932 utsågs han på nytt till ministerpresident för perioden 1933–1935.^[12]

Trettiotalet blev en inrikespolitiskt turbulent tid i Estland. Efter en period med vad som upplevts som svaga regeringar hade 1933 en ny konstitution formulerats där den tidigare posten som riksäldste avsågs ersättas med en president med starkare maktposition. Päts var statsäldste under övergångsperioden mellan den tidigare konstitutionen och den senare, men när den högernationalistiska Vapsrörelsen såg ut att vinna makten i de förestående valen genomförde han i mars 1934 en statskupp i samarbete med general Johan Laidoner, sedermera överbefälhavare, och drev med stöd av arbetarpartiet igenom en semi-auktoritär konstitution där presidenten styrde med dekret för att stävja den allt starkare växande nationalistiska högern. Päts införde undantagstillstånd, förbjöd alla politiska partier, sköt både presidentval och riksdagsval på framtiden och fängslade många tusental högeraktivister. Undantagstillståndet kom inte senare att upphävas förrän i praktiken efter den sovjetiska ockupationens slut på nittiotalet.

Konstantin Päts.

Under stark press från Sovjetunionen blev Päts nödd stegvis att uppge Estlands självständighet under åren 1939 och 1940. Päts fängslades i juli 1940 och dog efter andra världskriget, fortfarande fängslad, på mentalsjukhus i Kalinin (nuvarande Tver) i Sovjetunionen.^[13]

Kommendör med stora korset av Kungl. Svenska Vasaorden med kedja 1936.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w67p9vck, omnämnd som: Konstantin Päts, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Eesti biograafiline andmebaas ISIK, Eesti biograafiline andmebaas-ID: 2863, omnämnd som: Konstantin Päts, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Пятс Константин”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20221146586, läst: 29 januari 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20221146586, läst: 20 december 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
^ läs online, www.riigikogu.ee.^{[källa från Wikidata]}
^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 106, ISBN 978-951-37-7005-1.^{[källa från Wikidata]}
^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 110, ISBN 978-951-37-7005-1.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, Internet Archive.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1123
^ Mart Laar, Red Terror: Repressions of the Soviet Occupation Authorities in Estonia (Tallinn: Grenader, 2007), s. 6.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Turtola, Martti (2002) (på finska). Presidentti Konstantin Päts: Viro ja Suomi eri teillä. Helsingissä: Otava. ISBN 951-1-17681-1

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Konstantin Päts.
Bilder & media

[7035d9dc7b664b9cc5f3101f6163f1ee7fca5509-1] [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}

[2034fc657968876856538223252164a24f0dd6f0-2] [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w67p9vck, omnämnd som: Konstantin Päts, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[9a7ecd9e3694f6a54ec25aad841ef997c3c532c9-3] Eesti biograafiline andmebaas ISIK, Eesti biograafiline andmebaas-ID: 2863, omnämnd som: Konstantin Päts, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[42e55d33527ca253c59d7f3c226ad6ec34801d89-4] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Пятс Константин”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}

[c66bfd353d91ddbdbd760a5a0d3772a7fe5dc108-5] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20221146586, läst: 29 januari 2023.^{[källa från Wikidata]}

[b8e4eb2cd34a0619c5a609a95ebcd29664285afd-6] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20221146586, läst: 20 december 2022.^{[källa från Wikidata]}

[c69034ffca56d32444de1371ddcfd069c1dbe311-7] Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite

[3d8eb6ccc3849981c61bfef585ad90ebb9ea08f3-8] äs online, www.riigikogu.ee.^{[källa från Wikidata]}

[6bc64c7b182c6417f24051cedea1c4131723a5d2-9] Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 106, ISBN 978-951-37-7005-1.^{[källa från Wikidata]}

[a7625b44840ad0933b1d5df3f532af3a12125771-10] Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 110, ISBN 978-951-37-7005-1.^{[källa från Wikidata]}

[5d27a64792f10a2b18df0582024307324b0081af-11] äs online, Internet Archive.^{[källa från Wikidata]}

[ReferenceA-12] [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1123

[13] Mart Laar, Red Terror: Repressions of the Soviet Occupation Authorities in Estonia (Tallinn: Grenader, 2007), s. 6.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]