Konstantin Pobedonostsev

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Konstantin Pobedonostsev

Konstantin Petrovitj Pobedonostsev (ryska: Константин Петрович Победоносцев), född 2 juni (gamla stilen: 21 maj) 1827 i Moskva, död 23 mars (gamla stilen: 10 mars) 1907 i Sankt Petersburg, var en rysk politiker och rättslärd.

Pobedonostsev var son till en professor i rysk litteraturhistoria vid Moskvauniversitetet. Han inträdde efter juridiska studier i Moskva i senatstjänst, var 1860-65 professor i civilrätt vid Moskvauniversitetet och blev lärare för kejserliga och storfurstliga söner, däribland den blivande tsar Alexander III, på vilken han utövade stort personligt inflytande. I denna egenskap följde han 1863 dåvarande tronföljaren Nikolaj Aleksandrovitj på dennes ryska resa, skildrad i Pisma o putesjestivii nasljednika-tsesarevitja po Rossii ot Peterburga do Kryma (1864).

Pobedonostsev blev konsultativt råd i justitieministeriet 1865, senator 1868, ledamot av riksrådet 1872 och 1880 överprokurator för den Heliga synoden, vilket ämbete han med utomordentlig makt och skärpa[värdeomdöme] förvaltade ända till 1905. Efter mordet på Alexander II var han den, som förstörde det utkast till en konstitutionell författning, som hittades bland kejsarens papper, och hindrade Michail Loris-Melikovs kompromissande politik.

I sin politik var Pobedonostsev en orubblig försvarare av ortodoxin och autokratin och hade stort, delvis ödesdigert,[värdeomdöme] inflytande på den ryska utvecklingen under Alexander III. Som chef för den rysk-ortodoxa kyrkan (under tsaren) uppträdde han strängt mot alla frireligiösa rörelser och andra trosbekännelser, men verkade nitiskt för det ryska prästerskapets sedliga och ekonomiska höjning.

I sitt personliga leverne var Pobedonostsev en oförvitlig karaktär, med grundlig klassisk bildning.[värdeomdöme] År 1896 utgav han en samling filosofiska och etiska studier med titeln Moskovskij sbornik (fjärde upplagan 1897, tysk översättning, "Streitfragen der Gegenwart", 1897), i vilken han populärt framställde sin egen världsåskådning. Grundfelet i den västerländska kulturen låg enligt hans uppfattning i rationalismen, parlamentarismen, pressfriheten, onödig folkbildning och i dogmen om människans goda natur. Sina stats- och civilrättsliga fackstudier samlade han i Kurs grazjdanskago prava. En systerdotter till Pobedonostsev var gift med den danske konsuln Thor Lange i Moskva.

Källor[redigera | redigera wikitext]