Konstbiennalen i Venedig

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Affisch till första utställningen 1895
Den Nordiska paviljongen från 1962, ritad av Sverre Fehn
Från Konstbiennalen 2001
Pump Room av Balazs Kicsiny, Konstbiennalen 2005

Konstbiennalen i Venedig, italienska: Esposizione Internazionale d'Arte di Venezia, är en internationell utställning för samtida konst, som avhålls vartannat år i Venedig, med Giardini della Biennale i centrum.

Konstbiennalen i Venedig är den ursprungliga Venedigbiennalen, vilken sedermera förgrenats i olika biennaler: Arkitekturbiennalen i Venedig, Filmfestivalen i Venedig, Dansbiennalen i Venedig, Venedigs musikbiennal och Teaterfestivalen i Venedig.

Den 57:e konstbiennalen, med temat Viva Arte Viva, hölls maj–november 2017.[1] och hade 615.000 besökare. Den 58:e Venedigbiennalen, med temat May You Live In Interesting Times", hålls 11 maj–24 november 2019.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den första konstbiennalen, I Esposizione internationale d'Arte della Città di Venezia, öppnades den 30 april 1895 som en italiensk konstmanifestation av det italienska kungaparet. Under 1900-talet blev utställningen allt mer internationell. Från 1907 började andra länder uppföra utställningspaviljonger på utställningsområdet, med början Belgien. År 1910 hade biennalen för första gången verk av världskända utländska artister, med samtidskonstnärerna Gustave Klimt och Jean Renoir och en retrospektiv utställning av verk av Gustave Courbet. År 1914 hade sammanlagt sju nationella paviljonger etablerats: Belgien (1907), Ungern (1909), Tyskland (1909), Storbritannien (1909), Frankrike (1912) och Ryssland (1914). Den Nordiska paviljongen ritades av Sverre Fehn och invigdes 1962.

Under första världskriget hölls inga utställningar.

År 1930 avskiljdes biennalen organisatoriskt från Venedigs stad och en så kallad autonom organisation bildades enligt nationell lag, vilket i praktiken innebar att makten övertogs av den fascistiska regeringen under Benito Mussolini.[2] Konstbiennalen utvidgades under 1930-talet med biennaler för andra konstarter.[2]

Under andra världskriget gjorde Venedigbiennalens utställningar uppehåll från och med 1943. Konstutställningarna återkom 1948.[3]

Konstnärliga ledare sedan 1976[redigera | redigera wikitext]

Guldlejonet[redigera | redigera wikitext]

Guldlejonet (italienska: Leone d'oro, engelska: Golden Lion) är sedan 1986 den högsta utmärkelsen inom biennalens priskategorier. Från starten 1895 delades andra stora priser ut, men de upphörde 1969 för att senare återkomma som Guldlejonet, ett pris som då redan hade några år på nacken inom filmfestivalen.[5][3]

  • 1988:
    • Guldlejonför livsverk: Jasper Johns (USA)
    • Guldlejon för bästa paviljong: Italien
  • 1995:
    • Guldlejon for the Best Artist of the international exhibition: Gary Hill (USA), R. B. Kitaj (USA)
    • Guldlejon för bästa paviljong: Akram El Magdoub, Hamdi Attia, Medhat Shafik, Khaled Shokry (Egypten)
  • 2003:
    • Guldlejon för livsverk: Michelangelo Pistoletto (Italy), Carol Rama (Italien)
    • Guldlejon för den internationella utställningens bästa konstnär: Peter Fischli och David Weiss (Schweiz)
    • Guldlejon för bästa unga konstnär: Oliver Payne och Nick Relph (Storbritannien)
    • Guldlejon för bästa paviljong: Sun-Mei Tse (Luxemburg)
  • 2005:
    • Guldlejon för livsverk: Barbara Kruger (USA)
    • Guldlejon för den internationella utställningens bästa konstnär: Thomas Schütte (Tyskland)
    • Guldlejon för bästa unga konstnär: Regina José Galindo
    • Guldlejon för bästa paviljong: Annette Messager (Frankrike)
  • 2007:
    • Guldlejon för livsverk: Malick Sidibé (Mali)
    • Guldlejon för den internationella utställningens bästa konstnär: León Ferrari (Argentina)
    • Guldlejon för bästa unga konstnär: Emily Jacir (USA)
    • Guldlejon för bästa paviljong: Andreas Fogarasi (Ungern)
  • 2009:
    • Guldlejon för livsverk: Yoko Ono (Japan), John Baldessari (USA)
    • Guldlejon för den internationella utställningens bästa konstnär: Tobias Rehberger (Tyskland)
    • Guldlejon för bästa unga konstnär: Nathalie Djurberg (Sverige)
    • Guldlejon för bästa paviljong: Bruce Nauman (USA)
  • 2015:[6]
    • Guldlejon för bästa nationella bidrag: ArmenienArmenity / Haiyutioun : Contemporary Artists from the Armenian Diaspora: Haig Aivazian, Nigol Bezjian, Anna Boghiguian, Hera Büyüktaş, Silvina Der Meguerditchian, Ayreen Anastas & Rene Gabri, Mekhitar Garabedian, Aikaterini Gegisian, Yervant Gianikian & Ricci Lucchi, Aram Jibilian, Nina Katchadourian, Melik Ohanian, Mikayel Ohanjanyan, Rosana Palazyan, Sarkis och Hrair Sarkissian, med Adelina Cüberyan von Fürstenberg som kurator.[7]
    • Guldlejon för internationella utställningens bästa konstnär: Adrian Piper (USA)
    • Guldlejon för livsverk El Anatsui (Ghana)
    • Silverlejon för bästa unga konstnär: Im Heung-soon (Sydkorea)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Venice Biennale

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Biennale Arte 2017,Arkiverad 29 juni 2017 hämtat från the Wayback Machine. La Biennale di Venezia, 2017. Läst 16 juni 2017. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170606121916/http://www.labiennale.org/en/art/exhibition/57/index.html. Läst 16 juni 2017. 
  2. ^ [a b] From the beginnings until the Second World War Arkiverad 30 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine. La Biennale di Venezia. Läst 15 juni 2017.
  3. ^ [a b] From the post-war period to the reforms of 1973 Arkiverad 6 september 2014 hämtat från the Wayback Machine. La Biennale di Venezia. Läst 15 juni 2017.
  4. ^ Director Christine Macel La Biennale di Venezia, 2017. Läst 1 juni 2017. Arkiverad 21 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Prizes awarded at the International Art Exhibition since 1986 La Biennale di Venezia. Läst 15 juni 2017.
  6. ^ ”Awards of the 56th International Art Exhibition”. Arkiverad från originalet den 18 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150518071853/http://www.labiennale.org/en/art/news/09-05.html. Läst 11 maj 2015. 
  7. ^ Armenity / Haiyutioun Armenity / Haiyutioun. Läst 15 juni 2017.
  8. ^ Awards of the 57th International Art Exhibition La Biennale di Venezia, 2017. Läst 1 juni 2017. Arkiverad 22 maj 2017 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]