Konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet (KU) är ett utskott i Sveriges riksdag med uppgift att bereda frågor och väcka förslag av konstitutionell och förvaltningsrättslig betydelse, samt att granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottets verksamhet regleras i Regeringsformen och Riksdagsordningen.

Med hänsyn till utskottets granskande roll, har man sedan 1991 kommit överens om att dess ordförande alltid skall komma från oppositionen. Utskottets nuvarande ordförande är Andreas Norlén (M) och dess vice ordförande är Björn von Sydow (S).

KU består av sjutton folkvalda riksdagsledamöter med alla riksdagspartier representerade, och till sig har de ett kansli med tjänstemän knutet.

Historia

Första gången ett konstitutionsutskott tillsattes var inför riksdagen i maj 1809. Det spelade en mycket betydelsefull roll i arbetet med att ta fram en ny regeringsform, vilken antogs 6 juni samma år. Dess förste ordförande var Lars August Mannerheim, dess förste sekreterare var Hans Järta. Ledamöter i det första KU var bland andra Anders Jansson Hyckert, Gottlieb Gahn och Carl von Rosenstein.

KU bildades permanent med 1809 års regeringsform 53 §, där det stadgas att riksdagen ska tillsätta utskott och däribland ett konstitutionsutskott att väcka och upptaga frågor rörande förändringar i grundlagarna och yttranden deröfver till riksens ständer afgiva, samt att granska de i statsrådet förda protokoll. Dess uppgifter fastställdes även i densamma regeringsform 105-107 §§ och riksdagsstadgan; funktionen är i princip oförändrad, fastän uppgifterna anpassats till det moderna samhällets förutsättningar och statsskickets förändring.

Uppgifter

”	Konstitutionsutskottets granskning 1 § Konstitutionsutskottet ska granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottet har rätt att för granskningen få ut protokollen över beslut i regeringsärenden, handlingar som hör till dessa ärenden samt regeringens övriga handlingar som utskottet finner nödvändiga för sin granskning. Andra utskott och varje riksdagsledamot får hos konstitutionsutskottet skriftligen väcka frågor om statsrådens tjänsteutövning eller handläggningen av regeringsärenden. Lag (2010:1408).	„
– Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform 13 kap.^[1]

Konstitutionsutskottets områden gäller det som berör de svenska grundlagarna och riksdagsordningen, och det är en viktig del av riksdagens kontrollmakt. Ärenden som är aktuella för detta utskott handlar om lagstiftning om konstitutionen och förvaltningsrätt, lagstiftning om TV, radio och film, press- och partistöd, riksdagen, om myndigheter som finns i riksdagen som till exempel Riksrevisionen och Justitieombudsmannen (dock inte Riksbanken), granskning av regeringen och statsråden, tryck- och yttrandefrihet, det kommunala självstyret, opinionsbildning, och religionsfrihet.

KU granskar regering och statsråd löpande och i särskilda fall efter s.k. KU-anmälningar. Den löpande granskningen läggs fram årligen i ett betänkande, kallat granskningsbetänkande, förut kallat "dechargebetänkandet". Kommer en anmälan in, inleder de utfrågningar av berörda personer. Utfrågningarna är sedan 1988 offentliga. Om åtal skulle vara aktuellt mot ett statsråd, är det KU som avgör detta. Fallet går då direkt till Högsta domstolen. Senaste gången ett statsråd åtalades var under mitten av 1800-talet, vilket togs upp i den numera avskaffade riksrätten. Vanligare är att KU kritiserar statsråd efter en utfrågning, vilket kan resultera i misstroendevotum mot vederbörande. Utskottet har även sista ordet i vissa prövningar och beredningar inför riksdagsbeslut.