Konstruktionsgrammatik

Från Wikipedia

Konstruktionsgrammatik (ofta förkortad CxG för engelska: Construction Grammar) är en sociobiologisk[1] familj av metoder inom kognitiv lingvistik och evolutionslingvistik. Dessa anser att språk består av konstruktioner, dvs. lärda parningar av språkliga former och meningar. Konstruktioner motsvarar replikatorer eller mem i memetik och i dylika replikatorteorier.[2][3][4][5]

Termen konstruktion ersätter ett antal språkvetenskapliga begrepp inklusive ord (bil, kärlek), morfem (o–, –ning), fasta uttryck och idiom (i stort sett; friska upp minnet) och grammatiska regler som t.ex. passivum (brevet skickades) eller verb med två objekt (Ulrika lånade mig pengar). Varenda språkliga mönster anses vara en konstruktion så länge någon aspekt av dess form eller dess betydelse inte kan förutsägas från dess delar eller från andra konstruktioner. I konstruktionsgrammatik förstås varje yttring som en kombination av flera olika konstruktioner som tillsammans specificerar dess exakta betydelse och form.[6]

Förespråkare för konstruktionsgrammatik hävdar att språk och kultur inte är utformade av människor, utan de är framväxande eller automatiskt konstruerade i en process som liknar naturligt urval hos arter[1][7][8][4]; eller bildandet av naturliga konstruktioner såsom bon som byggs av sociala insekter.[9] Konstruktionsgrammatik är förknippad med begrepp från kognitiv språkvetenskap som syftar till att på olika sätt underbygga varför människans rationellt och kreativt beteende är automatiskt och inte planerat.[10][9]

Modeller[redigera | redigera wikitext]

  • Berkeley Construction Grammar
  • Sign Based Construction Grammar
  • Goldbergian/Lakovian construction grammar
  • Cognitive grammar
  • Radical construction grammar
  • Embodied construction grammar
  • Fluid construction grammar

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Esa Itkonen, som försvarar humanistisk språkforskning och motsätter sig darwinistisk lingvistik,[11] ifrågasätter originaliteten i arbetet av Adele Goldberg, Michael Tomasello, Gilles Fauconnier, William Croft och George Lakoff. Enligt Itkonen har konstruktionsgrammatikerna använt gamla språkvetenskapliga idéer och lagt till några falska påståenden.[12] Exempelvis motsvarar konstruktionstyp analogi; och 'begreppsblandning' blend i verk av William Dwight Whitney, Leonard Bloomfield, Charles F. Hockett med flera.[13]

Å andra sidan har påståendet från konstruktionsgrammatiker, att deras forskning representerar en fortsättning av Ferdinand de Saussures metod, ansetts vara vilseledande.[14] Den tyska filologen Elisabeth Leiss betraktar konstruktionsgrammatik som en nedgång och förknippar den med August Schleichers socialdarwinism från 1800-talet.[15]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Croft, William (2006). ”The relevance of an evolutionary model to historical linguistics”. i Nedergaard Thomsen, Ole. Competing Models of Linguistic Change: Evolution and Beyond. John Benjamins. Sid. 91–132. doi:10.1075/cilt.279.08cro. 
  2. ^ Kirby, Simon (2013). ”Transitions: the evolution of linguistic replicators”. The Language Phenomenon. Springer. Sid. 121–138. doi:10.1007/978-3-642-36086-2_6. http://www.labex-whoami.fr/images/documents/kirby_Labex_JC_paper.pdf. Läst 4 mars 2020. 
  3. ^ Zehentner, Eva (2019). Competition in Language Change: the Rise of the English Dative Alternation. De Gruyter Mouton. ISBN 978-3-11-063385-6. 
  4. ^ [a b] MacWhinney, Brian (2015). ”Introduction – language emergence”. Handbook of Language Emergence. Wiley. Sid. 1–31. ISBN 9781118346136. 
  5. ^ Peschek, Ilka (2010). ”Die Konstruktion als kulturelle Einheit”. Zeitschrift für Germanistische Linguistik 38 (3): sid. 451–457. doi:10.1515/ZGL.2010.031. 
  6. ^ Goldberg, Adele (2006). Constructions at Work: The Nature of Generalization in Language. New York: Oxford University Press. Sid. 5–10. ISBN 0-19-9-268525. https://books.google.com/books?id=LHrcqeZmUN4C. 
  7. ^ Beckner, Clay; Blythe, Richard; Bybee, Joan; Christiansen, Morten H.; Croft, William; Ellis, Nick C.; Holland, John; Ke, Jinyun; et al. (2009). ”Language is a Complex Adaptive System: Position Paper”. Language Learning 59 (1): sid. 1–26. doi:10.1111/j.1467-9922.2009.00533.x. http://cnl.psych.cornell.edu/pubs/2009-LACAS-pos-LL.pdf. Läst 4 mars 2020. 
  8. ^ Cornish, Hannah; Tamariz, Monica; Kirby, Simon (2009). ”Complex Adaptive Systems and the Origins of Adaptive Structure: What Experiments Can Tell Us”. Language Learning 59 (1): sid. 187–205. doi:10.1111/j.1467-9922.2009.00540.x. https://www.research.ed.ac.uk/portal/files/8777212/complex_adaptive_systems.pdf. Läst 30 juni 2020. 
  9. ^ [a b] Dahl, Östen (2004). The Growth and Maintenance of Linguistic Complexity. John Benjamins. ISBN 9781588115546. 
  10. ^ Lakoff, George; Johnson, Mark (1999). Philosophy in the Flesh : the Embodied Mind and its Challenge to Western Thought. Basic Books. ISBN 0465056733. 
  11. ^ Itkonen, Esa (2011). ”On Coseriu’s legacy”. Energeia (III): sid. 1-29. http://www.romling.uni-tuebingen.de/energeia/zeitschrift/2011/pdf/On_Coserius_legacy.pdf. Läst 14 januari 2020.  Arkiverad 14 januari 2020 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200114133703/http://www.romling.uni-tuebingen.de/energeia/zeitschrift/2011/pdf/On_Coserius_legacy.pdf. Läst 2 juli 2020. 
  12. ^ Itkonen, Esa (2011). ”Konstruktiokielioppi ja analogia” (på finska). Virittäjä (4): sid. 81–117. https://journal.fi/virittaja/article/download/4758/4460. Läst 29 juni 2020. ”s. 600 " Så vad ska vara nytt? Huvudsakligen att "argumentstrukturkonstruktioner sålunda har sin egen betydelse, oberoende av lexikalt material" -- Men detta är inte nytt, detta är urgammalt." [Minkä siis pitäisi olla uutta? Lähinnä sen, että ”argumenttirakennekonstruktioilla on siis oma, leksikaalisesta aineistosta riippumaton merkityksensä” -- Mutta tämä ei ole uutta, tämä on ikivanhaa.]”. 
  13. ^ Itkonen, Esa (2005). Analogy as Structure and Process. Approaches in linguistics, cognitive psychology and philosophy of science. John Benjamins. ISBN 9789027294012. 
  14. ^ Elffers, Els (2012). ”Saussurean structuralism and cognitive linguistics”. Histoire épistemologique langage 34 (1): sid. 19–40. https://www.persee.fr/doc/hel_0750-8069_2012_num_34_1_3235. Läst 29 juni 2020. 
  15. ^ Leiss, Elisabeth (2009). Sprachphilosophie. De Gruyter. ISBN 9783110217001. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Konstruktionsgrammatik&oldid=54034469”