Korpilombolo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Korpilombolo
Tätort
Torget i Korpilombolo med busstationen.Fotot taget i juni 2016.
Torget i Korpilombolo med busstationen.
Fotot taget i juni 2016.
Land Sverige Sverige
Landskap Norrbotten
Län Norrbottens län
Kommun Pajala kommun
Distrikt Korpilombolo distrikt
Koordinater 66°50′51″N 23°3′28″Ö / 66.84750°N 23.05778°Ö / 66.84750; 23.05778
Area 125,13 hektar (2010-12-31)[1]
Folkmängd 529 (2010-12-31)[1]
Befolkningstäthet 4,23 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Korpilombolo
Postnummer 98060[2]
Riktnummer 0977
Tätortskod T8688
GeoNames 605048
Korpilombolos läge i Norrbottens län.
Red pog.svg
Korpilombolos läge i Norrbottens län.
Korpilombolos centrum på vintern.

Korpilombolo är en tätort i Korpilombolo distrikt i Pajala kommun i Norrbottens län med &&&&&&&&&&&&0529.&&&&&0529 invånare (2010).[1] Korpilombolo är även kyrkorten i Korpilombolo socken.

Korpilombolo utgör ett eget riktnummerområde.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnet kan ha antingen samiskt eller finskt ursprung. Det samiska ordet kuorpa betyder "land, härjat av skogseld" och luobbal "utvidgning/lugnvatten i å/älv". Det finska ordet korpi betyder "grankärr" eller "ödemark" och lompolo "liten (lappländsk) sjö". Den vanligaste översättningen av Korpilombolo är "ödemarksby invid liten tjärn eller grunt träsk".

Namnet Korpilombolo klingar exotiskt hos en del. Ortnamnet fick litteraturhistoriker Fredrik Böök som besökte byn 1924 att tänka på "en stor negerby vid Kongofloden".

Kortformen på namnet Korpilombolo är Korpis på svenska och Korppi på finska.[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Området runt Korpilombolo (se Korpilombolo socken) är en utpräglad skogsbygd och fram till 1500-talet fanns ingen bofast befolkning. Området hade dock nyttjats tidigare, mest av skogssamer. Bönder från Övertorneå hade också nyttjat området som fångst- och slåtterland. Sjöarna var fiskrika och skogarna användes till jakt och fångst.

Den äldsta gården i byn omnämns 1680. Den anlades av nybyggaren Erik Mickelsson Kärki från Kuivakangas. De första husen byggdes tätt ihop, på var sida om en byväg, i sluttningen nedanför den nuvarande kyrkan. Senare spreds bebyggelsen ut efter en stor brand som inträffade 1825. Det berättas om hur ortsborna for på gudstjänst till Övertorneå och när de kom tillbaka brann många hus i byn.

Förutom natur- och gårdsnamn finns inte mycket kvar av den tidigaste bebyggelsen. Intresset för skogen ökade under 1800-talet genom industrialiseringen, och en liten form av den uppstod i Korpilombolotrakten då många startade tjärbränning. Det blev en viktig binäring till jordbruk och boskapsskötsel, som var andra viktiga delar av försörjningen. 1820 exporterades cirka 2 000 tunnor tjära därifrån.

Kvarnen var viktig för varje by och var oftast kollektivt ägd. Korpilombolobönderna hade sin kvarn ihop med grannbyn Lahdenpää, Lahen-mylly, och den är i dag restaurerad till stora delar. Man kan se rester av maskineriet, en vattendriven såg och kvarnrännan som grävts för att leda vattnet genom kvarnen.

Korpilombolo var centralort i Korpilombolo landskommun som existerade från 1870 till 1970.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Den av Statistiska centralbyrån avgränsade tätorten Korpilombolo, med gränserna från tätortsavgränsningen 2015.
Befolkningsutvecklingen i Korpilombolo 1945–2015[4][5][6][7][8][9][10][11]
År Folkmängd Areal (ha)
1945
  
589 ##
1950
  
591 ##
1960
  
750 207
1965
  
776 194
1970
  
861 112
1975
  
760 100
1980
  
706 131
1990
  
661 132
1995
  
640 132
2000
  
571 137
2005
  
548 123
2010
  
529 125
2015
  
539 111
Anm.:
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Korpilombolo kyrka ligger här.

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2005 hålls det årligen en kulturfestival, "Nattfestivalen", den 1–13 december.

Korpilombolo i musik och TV[redigera | redigera wikitext]

I sången "Tio mil kvar till Korpilombolo" från 1972 sjunger Agnetha Fältskog "Tio mil kvar till Korpilombolo, tåget det rusar hemåt i natten... Tio mil kvar till Korpilombolo, står du och väntar där på perrongen?" Låten blev populär på sin tid. I verkligheten finns ingen järnvägsanslutning till Korpilombolo.

I TV-serien Rena Rama Rolf förekommer i säsong 3, avsnitt 4, figuren "Den store Korpilombolo", som medverkar på ett möte med Masthuggarbröderna.

I Tunnan och Morotens låt "Jag e mongo - du e också mongo" sjungs det "Jag e mongo. Du e också mongo. Vi bor i ett cykelförråd i Korpilombolo"

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Sök adress/postnummer”. Postnummerservice Norden AB. http://www.postnummerservice.se/adressoekning/?street=&postalcode=&locality=Korpilombolo&county_code=&submit=&external=0. Läst 15 januari 2016. 
  3. ^ ”Korpilombolo socken : Pajala och Korpilombolo tingslag : Norrbottens län ; Korpis & Korppi. ORTNAMNSREGISTRET. http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/_s1bd001/a02405b1.htm. Läst 13 september 2014. 
  4. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. http://www.webcitation.org/6TamDOErk. Läst 2014-10-25 
  5. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 237. http://www.webcitation.org/6T09ZkyrB. Läst 2014-10-09 
  6. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 84 
  7. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 76 
  8. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 46. http://www.webcitation.org/6atarNDGu. Läst 19 augusti 2015 
  9. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 58. http://www.webcitation.org/6VbOaXwnN. Läst 2015-01-15 
  10. ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 54. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016 
  11. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 27 oktober 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]