Korsikansk nötväcka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Korsikansk nötväcka
Status i världen: Sårbar[1]
Pica-soques cors (Sitta whiteheadi) (cropped).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljNötväckor
Sittidae
SläkteSitta
ArtKorsikansk nötväcka
S. whiteheadi
Vetenskapligt namn
§ Sitta whiteheadi
AuktorSharpe, 1884
Utbredning
Sitta whiteheadi map.svg
Hitta fler artiklar om fåglar med

Korsikansk nötväcka[2] (Sitta whiteheadi) är en tätting i familjen nötväckor som enbart förekommer på Korsika.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Korsikansk nötväcka är med sina 11–12 centimeter i längd en ovanligt liten nötväcka, med ett litet huvud och kort näbb. Den har som övriga nötväckor blågrå ovansida och smutgrå undersida. Karakteristiskt är dock ett kraftigt vitt ögonbrynsstreck som hos hanen kontrasterar mot svart ögonstreck och svart hätta (båda grå hos honan). Till skillnad från de flesta nötväckor saknar den rödbrunt i dräkten. Sången är klar och snabb drill.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln är endemisk för bergstallskogar på Korsika.[3] Den är närmast släkt med kinesisk nötväcka och nordamerikanska rödbröstad nötväcka.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Fågelns utbredning på Korsika.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Korsikansk nötväcka återfinns i gammal tallskog på 1 000–1 500 meter över havet med den korsikanska underarten av svarttall (Pinus nigra laricio) med tillgång på döda och ruttnande stammar för att kunna bygga bo.[1]

Fågeln födosöker meslikt högt upp i tallarnas grentoppar efter insekter maj till oktober.[1][4] Under resten av året intar den istället tallfrön som den gärna samlar in och gömmer soliga dagar (när tallkottarna är öppna och fröna åtkomliga) för att förtäras under kall eller våt väderlek.[1] Den häckar från april till maj, men paret försvarar reviret året runt. Honan lägger fyra till sex ägg i boet som fågeln själv hackar ut[6] och ruvar dem 14–16 dagar medan hon matas av hanen. Efter kläckningen matas ungarna av båda föräldrarna och är flygga efter ungefär 20 dagar.[7]

Sjungande korsikansk nötväcka i en talltopp.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

IUCN kategoriserar arten som sårbar på grund av den lilla och fragmentiserade världspopulationen på endast 4.600-6.600 individer som dessutom minskar i antal på grund av skogsbrand och avverkning.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga namn hedrar den brittiske upptäcktsresanden John Whitehead (1860-1899).[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2016 Sitta whiteheadi Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 292. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Pasquet, E., F.K. Barker, J. Martens, A. Tillier, C. Cruaud, and A. Cibois (2014), Evolution within the nuthatches (Sittidae: Aves, Passeriformes): molecular phylogeny, biogeography, and ecological perspectives, J. Ornith. 155, 755-765.
  6. ^ Thibault, Jean-Claude; Villard, Pascal (2005). ”Reproductive ecology of the Corsican Nuthatch Sitta whiteheadi”. Bird Study 52 (3): sid. 282–288. doi:10.1080/00063650509461401. http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/00063650509461401. 
  7. ^ Villard, Pascal; Thibault, Jean-Claude (2001). ”Données sur les nids, la croissance des poussins et les soins parentaux chez la Sittelle corse Sitta whiteheadi” (på French). Alauda 69 (4): sid. 465–474. 
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]