Kort parad

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kort parad
"Dynamisk retardation"
Saab 35 Draken (Sk 35C) som utför kort parad

Kort parad, kobramanövern, eller under formella sammanhang, dynamisk retardation (engelska: dynamic deceleration),[1][2] är en avancerad flygmanöver ursprungligen utvecklad för kontrollövning och luftstrid som enbart vissa flygplan kan uppvisa. Manövern kräver bland annat att pilot och plan kan hantera den höga anfallsvinkel och belastning som kommer med manövern.

Manövern går ut på att påbörja en kontrollerad superstall genom att snabbt höja nosen på planet tills planet når en maximal vinkel över 90°, varvid hela planet blir en luftbroms och snabbt tappar fart, för att sedan sänka nosen till en horisontell vinkel igen, utan att hamna i spin.

Bortom en mäktig manöver för flyguppvisning är manövern även användbar i flygstrid då ett jagat flygplan kan använda manövern för att få det jagande planet att flyga förbi. En liknande taktik har använts av Hawker Siddeley Harrier som med hovring lurat motståndare att flyga förbi.[3] Trots detta har manövern hittills enbart brukats under fredstid, bland annat under gränsbevakning och under militärövningar, och inte i riktig strid.

Manövern har flera krav, bland annat behöver planet i fråga ha en viss instabilitet och högt roderutslag vilket idag kallas "supermanövrerbarhet" (engelska: supermaneuverability), vilket förenklat betyder att planet är mycket manöverbart, även under hög belastning, och en kraftig motor som ger tillräckligt mycket lyft. På grund av det tidigare finns det bara en handfull tjänsteflygplan som kan utföra manövern.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Manövern går under flera namn världen runt.

Internationellt är namnet kobramanövern vanligast (vanligen förkortat till bara kobra). Namnet härstammar från ett tidigare myntat namn på manövern, Pugatjovs Kobra, vilket var det namn som manövern först populariserades under internationellt. Pugatjovs Kobra är namngiven efter den sovjetiska testpiloten Viktor Pugatjov som var först med att visa upp manövern inför en stor internationell publik när han flög en Suchoj Su-27 under Le Bourget Paris air show 1989. Det är okänt vem som var först med att mynta manövern under djuret kobra, och varför. En teori är att kobra refererar till hur planets topp- och bottenprofil under manövern liknar en kobra som fäller ut sin sköld.

Det tidigaste kända namnet för manövern är det svenska Kort Parad, vilket myntades redan under tidigt 1960-tal. Ordet "parad" i Kort Parad syftar på en defensiv manöver i fäktning (att parera) som lämnar angriparen öppen för en "ripost", eller motattack. Som kuriosa kan nämnas att namnet 'Kort Parad' i sig är en term inom fäktningsporten och innebär att man kastar undan motståndarens klinga genom ett slag.[4]

Formellt har manövern och dess fenomen fått namnet dynamisk retardation (dynamisk inbromsning, engelska: dynamic deceleration), vilket förklarar sig själv (Dynamik (mekanik),Retardation).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Manövern utvecklades ursprungligen i Sverige av Bengt Olow och Ceylon Utterborn[5] 1961-1963 för Saab 35 Draken efter att flera av Flygvapnets Saab 35 havererat på grund av superstall.[6] Draken hade problem med superstall (en okontrollerbar spin som man kan hamna i vid snabb ökning av anfallsvinkel med plan som Draken) under sitt tidiga tjänsteliv vilket krävde flera liv. På grund av detta övade man tekniker för att motverka superstall och från detta uppkom kort parad. Om piloten drog hög anfallsvinkel och kände att han höll på att gå in i en superstall kunde han dra negativ anfallsvinkel för att komma loss. Ibland beskrivet helt enkelt som att dra spaken kraftigt framåt och bakåt.[7]

Vid kort parad tappade flygplanet mycket fart, vilket ledde till att Drakenpiloter kom på iden att bruka detta som en undanmanöver i kurvstrid för att få fientliga jagande flygplan att flyga förbi, vilket visade sig fungera i praktiken under övningar. Manövern fanns inte i Drakens SFI[8] och var därför inte universell, utan den användes mer som ett hemligt vapen mot den ovetande. En duktig pilot kunde använda manövern för att inte bara komma bakom det fientliga planet men även hamna i skottläge för automatkanon. Trots detta ansåg de flesta att det var en desperat sista undanflykt om man höll på att bli nerskjuten. Vid fel applicering tappade man så mycket hastighet att man blev en lätt måltavla.

Kort parad användes inte bara under militärövningar men även under gränsbevakning mot sovjetiska piloter över Östersjön.[9] Det är okänt hur sovjeterna reagerade på manövern men inget känt sovjetiskt plan från Drakens tidsepok kan utföra den. När Saab 37 Viggen började användas på 1970-talet började nedgången för kort parad. Viggen som hade en annan konfiguration än Draken kunde inte hamna i superstall om piloten inte var helt oförsiktig. Därför övades inte tekniker som kort parad och manövern var för de flesta Viggenpiloter okänd. Även om flera Viggenpiloter blev utsatta för manövern under flygstrid med Draken kunde de själva inte kopiera manövern för eget bruk och när Draken väl gick ur tjänst försvann även manövern ur svenska flygvapnet.

På andra sidan järnridån kom dock manövern att få nytt liv när sovjetiska piloter började bruka manövern för utprovning av supermanöverbarhet hos plan som Su-27 och Mig-29 på 1980-talet. Det är okänt ifall sovjeterna fick iden från svenskarna eller om de återupptäckte manövern under utprovning av nya avancerade plan.

I modern tid används manövern i princip enbart för utprovning av supermanöverbarhet och för flyguppvisningar.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Pugachev's Cobra, 20 oktober 2019.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”rec.aviation.military newsgroup: Su-27: The history”. aviastar.org. 1999. https://www.aviastar.org/russian-aircraft/flanker/flanker_2.html. Läst 14 mars 2021. 
  2. ^ ”Air Show - Paris 1989”. youtube.com. 1989. https://www.youtube.com/watch?v=5XrD9LA2iKw&t=1645s. Läst 14 mars 2021. 
  3. ^ ”J 35 Draken artikel.”. http://chefsingenjoren.blogspot.com/2011/02/i-kanten-av-envelopen.html. Läst 20 oktober 2019. 
  4. ^ Nordisk familjeboks sportlexikon
  5. ^ Silvervingar, Erik Bratt, kapitel Superstall, sid 267-,  Libris 577714
  6. ^ Draken, Bo Widefeldt, sid 126-127, Libris 7794792
  7. ^ Flyghistoriskrevy, System 37 Viggen 
  8. ^ Speciell förarinstruktion för fpl 35 A & B. 
  9. ^ ”F10 kamratförening om Draken.”. http://www.f10kamratforening.se/?page_id=404. Läst 20 oktober 2019.