Kråka (släkt)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Fogde- och birkarlssläkten Kråkas bomärke.

Kråka var en släkt av fogdar, birkarlar, landsköpmän, nämndemän och storbönder med ursprung i och många ättlingar med säte i Sunderbyn i nuvarande Nederluleå socken. Benämningen Kråka nyttjades först mot slutet av 1500-talet.[1] En teori till namnet är att släkten tycks komma från Ångermanland under 1400-talet och tidigare från Medelpad. Ångermanlands äldsta vapen var en sittande fågel, i folkmun Kråka.

Släktforskaren Richard Sunebring har identifierat en Nils Hansson Djäkne, född 1450 i Lugnvik i Bjärtrå socken och död 1498 i Sunderbyn, som anfader till Kråkasläkten.[2] Nils fick i varje fall tre söner födda i Sunderbyn: Lars Nilsson Kråka, Anders Nilsson och Hans Nilsson Kråka.[3]

Släkten Kråka tillhörde de främsta och dominerande borgarätterna i Luleå socken under flera hundra år.[4] De var även bland de första borgarna i nygrundade Luleå stad, nyanlagd vid sockenkyrkan år 1621 och gjorde många affärsresor till Stockholm. Som bönder var de år 1620 de högst taxerade i Sunderbyn.[5]

Bomärke[redigera | redigera wikitext]

Ett upp och ned vänt "V" med "I" i mitten är Kråkas bomärke (bildar en kråkfot) som möjligen användes redan på Anders Nilsson Kråkas tid.[6] Även ett bomärke föreställandes en nyckel har använts.[7]

Kråkgränd[redigera | redigera wikitext]

Kråkgränd mot öst 2007

Kråkgränd i Gamla Stan i Stockholm är uppkallad efter Knut Nilsson Kråka. Denne köpte 1606, 1607 och 1609 olika hus och tomter i Olof Lumpes gränd, som därav fick namnet Knut Kråkas gränd och senare Kråkens och Kråkans gränd för att idag heta Kråkgränd. Den 16 november 1613 bestod Knut Kråkas hushåll i östra kvarteret av ett hjonelag (Knut med hustru Karin), två drängar och fyra pigor.[8] 1614 fanns i Knut Kråkas hushåll han själv med hustru, hustruns syster, tre drängar samt två pigor. 1614 betalade Knut Kråka i örespenningar för Älvsborgs lösen 28 riksdaler; det var mer än dubbelt så mycket som någon annan i östra kvarteret betalade, men Peter Kruse i södra kvarteret betalade 56 riksdaler och stadens i särklass rikaste borgare Mårten Trotzig betalade 84 riksdaler.[9][10]

Kråkberget[redigera | redigera wikitext]

Namnen Kråkberget och Kråkänget i Sunderbyn anses stamma från släkten Kråka. Nils Andersson Kråka är enligt Norrbottens länsmuseum den första av släkten som uppträder i historiska källor då denne år 1574 köpte kyrkohemmanet i Sunderbyn, denne tvingades sedan låta köpet återgå år 1579. Släktens stamhemman var det som senare kom att få nummer 21 och benämndes ännu 1950 som ”Kråkhemmanet” och moränhöjden där gården legat fick därefter namnet Kråkberget.[11][12]

Att Nils Andersson Kråka skulle vara den förste Kråkan i Sunderbyn motsägs dock av uppgifter från släktforskaren Richard Sunebring som spårat Nils Hansson Djäknes tre söner Lars Nilsson Kråka, Anders Nilsson och Hans Nilsson Kråka födda i Sunderby.[3]

Kråkbergsvägen[redigera | redigera wikitext]

Släkten Kråka har även gett upphov till gatunamnet Kråkbergsvägen i Södra Sunderbyn, Luleå.[11]

Medlemmar av släkten[redigera | redigera wikitext]

  • Anfader till Kråkasläkten i Sunderbyn: Nils Hansson Djäkne. Född 1450 i Lugnvik i Bjärtrå socken. Död 1498 i Sunderbyn. Underlagman med säte i Lugnvik, senare underlagman med säte i Sunderbyn.[3] Fader Hans Nilsson Djäkn (..1430-), hövitsman i Medelpad och underlagman i Ångermanland.[13]
  • Lars Nilsson Kråka, född Djäkne (1485-) i Sunderbyn. Fader Nils Hansson Djäkne. [14]
  • Anders Nilsson (Kråka), född Djäkne (c. 1495-1548) i Sunderbyn, gift med Brita. Fader Nils Hansson Djäkne.[15]
  • Hans Nilsson Kråka, född Djäkne (1498-). Född i Sunderbyn. Fader Nils Hansson Djäkne.[2]
  • Nils Andersson Kråka (c.1545-1600), son till Anders Nilsson (Kråka).[12] Bosatt i Sunderbyn och Stockholm. Landsköpman, birkarl och bonde. Gift i sitt andra äktenskap med Anna Olofsdotter Holm (d.1638), dotter till Olof Holm d.ä. (d.1598), rådman i Stockholm.
  • Anna Andersdotter Kråka. Bosatt i Sunderbyn och Stockholm (Skeppar Karls gränd).
  • Anders Nilsson Kråka (c.1582-1648 [16]). Bosatt i Sunderbyn. Borgare, birkarl, nämndeman och bonde.
  • Knut Nilsson Kråka (1578-1625). Bosatt i Sunderbyn, Stockholm (Kråkgränd) och Falun. Rådman, riksdagsman i Stockholm och kunglig befallningsman på Kopparberget.
  • Olof Nilsson Kråka. Bosatt i Sunderbyn och Torneå. Lappfogde i Torne, Kemi lappmarker.
  • Hans Nilsson Kråka (c.1575-c.1640). Född i Sunderbyn. Birkarl. Lappfogde i Umeå och Pite lappmark. Länsman, nämndeman och befallningsman. Inskriven som borgare när Piteå stad bildades 1621.[17]
  • Nils Kråka d,y.. Bosatt i Stockholm. Rådman vid Stortorget.
  • Henrik Hansson Kråka adlad Krakenhoff nr 403 (-1680). Överstelöjtnant i Erfurt. Gift c.1644 med Anna Katarina, oäkta dotter till Greve Anton Heinrich Schwarzburg-Sondershausen. Gick under namnet von Krackenhoff i Tyskland. Medlem nr 209 i Die Fruchtbringende Gesellschaft med titeln "der Befriedigende".
  • Sophia Andersdotter Kråka (1717-1797). Bosatt i Luleå och Lövånger. Gift med Jonas Jonsson Nordvall. De fick sonen Erik Nordvall som adlades Erik Nordewall nr 2257 och gifte sig med Fredrika Catharina Branting.[18]
  • Olof Andersson Kråka (1620-1685). Borgare, skeppare, handelsman, sexman och borgmästare i Luleå.
  • Anders Olofsson Kråka (-1703). Borgare, rådman och handelsman i Luleå.
  • Peter Eriksson Kråka (1714-1747). Rådman.
  • Anders Andersson Kråka (1671-1740). Rådman och handelsman i Luleå.
  • Erik Andersson Kråka (1673-1735). Rådman och handelsman i Luleå.
  • Olof Olofsson Kråka (-1697). Bonde i Sunderbyn, borgare och handelsman i Luleå.

Ättlingar till släkten[redigera | redigera wikitext]

  • Johan Sundelin (1767–1825). Häradshövding S. Västerbotten, Borgmästare i Umeå och Luleå. Släkt via sin moder Margareta Kråka (1731–1806).
  • Petrus Nicolaus Sundelin (1808–1843). Borgmästare i Luleå. Släkt via Margareta Kråka (1731–1806) och släkten Sundelin.
  • Maud Adams (1945-). Skådespelerska.[7] Släkt via Brita Andersdotter Kråka (1605–1695) och släkterna Jönsdotter, Larsdotter, Johansson, Larsson, Utterström, Vikström
  • Marika Lagercrantz (1954-). Skådespelerska. Släkt via Sofia Andersdotter Kråka (1717–1797) och släkterna Nordewall, Zethelius, Lagercrantz.
  • David Lagercrantz (1962-). Författare. Släkt via Sofia Andersdotter Kråka (1717–1797) och släkterna Nordewall, Zethelius, Lagercrantz.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lulebygdens forskarförening, http://www.lulebygden.se
  2. ^ [a b] http://sunebring.com/slaktforsk/000/0008/286.htm
  3. ^ [a b c] http://sunebring.com/slaktforsk/000/0008/173.htm
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 juni 2013. https://archive.is/20130630131928/http://www.tyrbo.com/tyrboslakt/p5fd63e45.html. Läst 9 maj 2013. 
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 juli 2013. https://archive.is/20130706120027/http://www.grewik.se/holgerekstrom/p36f0110f.html. Läst 9 maj 2013. 
  6. ^ Richard Sunebrings Genealogi, ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140221210709/http://sunebring.com/slaktforsk/000/0007/051.htm. Läst 9 maj 2013. 
  7. ^ [a b] SVT - Vem tror du att du är? Avsnitt 6, 2013
  8. ^ STb 1608-1613, Bilaga 11, sid 276-309
  9. ^ STb 1614-1615, Bilaga 14, 15, sid. 245, 266.
  10. ^ http://www.ulfhlars.se/Genealogi/Borgare/Borgare_2.htm#_Toc221286982
  11. ^ [a b] Norrbottens Museum, http://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/2011/06/13/den-lilla-arkeologin/
  12. ^ [a b] http://sunebring.com/slaktforsk/000/0007/048.htm
  13. ^ http://sunebring.com/slaktforsk/000/0008/288.htm
  14. ^ http://sunebring.com/slaktforsk/000/0008/285.htm
  15. ^ http://sunebring.com/slaktforsk/000/0008/167.htm
  16. ^ SRR, R.413, Del II sid 166.
  17. ^ Svensbyn. Del 1. 1986. sid. 35-36 
  18. ^ Riksarkivet, http://sok.riksarkivet.se/SBL/Presentation.aspx?id=8274