Kråksmåla kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kråksmåla kyrka
Kyrka
Kråksmåla kyrka
Kråksmåla kyrka
Land Sverige Sverige
Län Kalmar län
Ort Kråksmåla
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Växjö stift
Församling Kråksmåla församling
Koordinater 57°1′20″N 15°51′12″Ö / 57.02222°N 15.85333°Ö / 57.02222; 15.85333
Invigd 1762
Kyrkorummet
Kyrkorummet
Webbplats: Svenska kyrkan Nybro

Kråksmåla kyrka är en kyrkobyggnad i Kråksmåla i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Kråksmåla församling.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan är en spånklädd åttkantig timmerkyrka med tresidiga utbuktningar. Byggnationen inleddes 1761 under ledning av Magnus Svensson.[1] På platsen stod tidigare ett kapell.[2] Kyrkan, vilken har Näshults kyrka som förlaga,[1] invigdes 1762. Kyrkan består av ett långhus som uppförts i liggtimmer med en rakslutande korvägg i öster och sakristia i norr. Två vapenhus det en i väster och det andra på långhusets södra sida har byggts i skiftesverkskonstruktion. Kyrkans interiör är av salkyrkokaraktär med platt trätak. Tidigare var kyrkans tak försett med målningar som utfördes år 1766 av målargesäll Zelander på uppdrag av kronolänsman Samuel Nobenschöll. År 1839, sannolikt i samband med kyrkans renovering, skrapades flertalet av dessa bort, kyrkan vitmålades och den enda kvarvarande väggmålningen, altartavlan, doldes bakom en tavla.[1] Tavlan togs sedermera bort och den på väggen målade altartavlan framtogs. I samband med en renovering på 1830-talet vidgades fönstren. .

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Det finns en medeltida träskulptur, föreställande Sankt Göran och draken. Birgittaskåpet är tillverkat under 1400-talets senare del av Lübecksbildhuggaren Stenrath. Dopskålen är tillverkad av Sven Palmqvist vid Orrefors glasbruk och inköptes 1956. Skulpturen i Birgittaskåpet avbildas på ett svenskt frimärke från 2003.[3].Bland övriga medeltida inventarier finns två Madonnabilder från 1400-talet, varav den ena anses vara ett rhenländskt arbete, medan den andra är överslammad med vit färg. Ett krucifix dateras till 1500-talet. Kyrkans altartavla är som redan nämnts målad direkt på korväggen. Tavlan har ett korsfästelsemotiv och omges av dekor i form av draperimåningar. Den är troligen utförd av Johan Hindrik Wadstens gesäll Zelander. Den nuvarande predikstolen, som innehåller delar från en äldre predikstol, tillkom 1839. Den slutna bänkinredningen från kyrkans byggnadstid finns delvis kvar, liksom läktarbarriären. Vid renoveringen 1954 ersattes altarringen av en helt ny, tresidig med speglar i fälten.[4]

Orgel[redigera | redigera wikitext]

Orgeln med Johannes Magnussons fasad från 1846
Ryggpositiv I Svällverk II Pedal Koppel
Rörflöjt 8´ Gedackt 8´ Subbas 16´ I/P
Principal 4´ Rörflöjt 4´ Principal 8´ II/P
Gedaktflöjt 4´ Principal 2´ Koralbas 4´ II/I
Waldflöjt 4´ Nasat 1 13'
Mixtur IV Scharf III
Skalmeja 8' Tremulant
Tremulant

Klockstapeln och klockorna[redigera | redigera wikitext]

Klockstapeln är äldre än den nuvarande kyrkan. Den omnämns 1736, då sockenstämman diskuterade hur stapeln skulle repareras. Den äldsta av de fyra klockorna bär inskriften "Holmia me fundebat Johan Meyer anno 1667". Enligt obestyrkt tradition är den skänkt av drottning Kristina.[5]

Series Pastorum[redigera | redigera wikitext]

Ett stort antal präster har tjänstgjort i församlingen:[6]

Komministrar 1572-1863[redigera | redigera wikitext]

  • Sveno Torkili (omnämnd 1572)
  • Petrus Petri (1592-1627)
  • Johannes Nicolai
  • Gislo Halvardi (1624-1626)
  • Johannes Benedicti (1640-1679)
  • Sven Wellin (1677-1698)
  • Nils de la Roche (1712-1729)
  • Johan Spolin (1712-1729)
  • Samuel Frigelius (1731-1736)
  • Nils Montelius (1736-1741)
  • Israel Mathias Starbeckius (1741-1768), sedan kyrkoherde i Fagerhult till 1772[5]
  • Peter Linnerus (1768-1787)
  • Georg Melin (1790-1809)
  • Erik Andrén (1812-1814)
  • Nils Samuel Runemark (1814-1821)
  • Johan Lorenz Brunsberg (1822-1833)
  • Nils Granlund (1834-1846)
  • Per August Bersén (1846-1848)
  • Johan Gustaf Björklund (1850-1863)

Kyrkoherdar 1863-1961[redigera | redigera wikitext]

  • Nils Fredrik Wahlström (1863-1869)
  • Carl Ludvig Carlsson (1869-1879)
  • Otto Wilhelm Wulff (1880-1891)
  • Johan Fredrik Risling (1891-1901)
  • Carl Edvard Hultquist (1902-1926)
  • Sven Emanuel Håkansson (1927-1940)
  • Gunnar Sigurd Svenhagen (1941-1961)

Svenhagen var kyrkoherde i Bäckebo församling 1962-1966 och parallellt med detta upprätthöll han kyrkoherdetjänsten i Kråksmåla.

Komministrar 1962-1990[redigera | redigera wikitext]

  • Hans Axel Sigvard Lindström (1964-1980)
  • Carl Arne Torsten Göransson (1980-1983)
  • Richard Grügiel-Adolfsson (1984-1990)

Anders Elfving[redigera | redigera wikitext]

Anders Elfving tjänstgjorde från 1769 som adjunkt under Israel Matthias Starbeckius i Fagerhult och Kråksmåla. Hans predikan hade en pietistisk prägel och samlade folk över sockengränserna till en väckelserörelse. Prosten i Högsby klagade till domkapitlet, som trots församlingsbornas motstånd 1770 förflyttade Elfving till Ljungby utanför Kalmar. Rörelsen levde vidare i trakten och fram till 1775 åtalades 34 "Elfvingianer" i grannhäradet Uppvidinge enligt konventikelplakatet. 18 av dem blev dömda till böter om mellan 200 och 10 daler. Detta är det enda konventikelmålet från Småland.[5][7]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] 125:an, nr 3 2011, utgiven av Alsterbro-Bäckebo UVG
  2. ^ Registerblad, Område av Riksintresse för Kulturmiljö i Kalmar län, Kråksmåla kyrkby, 88102053
  3. ^ Carl-Henrik Larsson (maj 2003). ”Stort firande när Heliga Birgitta jubilerar” (pdf). Nordisk Filateli, Maj 2003, s.32. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811130708/http://www.filateli.se/data/archive/media/calleartiklar/birgitta.pdf. Läst 31 mars 2012. 
  4. ^ Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2 Småland och Öland.Sid.233-234
  5. ^ [a b c] Kråksmåla kyrka 200 år - En minnesskrift, Nybro 1961
  6. ^ Series Pastorum-tavla i vapenhuset
  7. ^ Smålands Historia, Olle Larsson m.fl., Historiska Media, 2009

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar och källor[redigera | redigera wikitext]