Kraftiga stormar i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kraftiga stormar förekommer i genomsnitt mer än en gång per år i Sverige. Under 1900-talet är 27 tillfällen med särskilt kraftiga stormar kända. Under 2000-talet har Sverige hittills[när?] haft 33 tillfällen med särskilt kraftiga stormar.

Stormen Helga i inre Gullmarsfjorden, Munkedals kommun i Bohuslän, 5 december 2015. Vattennivån är 50–70 cm över det normala vid det här stället.

Lista över kraftiga stormar i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Observera att stormar med orkanstyrka i Sverige förtecknas på sidan Orkaner i Sverige.

  • Döda avser antal döda människor i Sverige som en direkt följd av ovädret (ej röjningsarbete o.dy.).
  • Strömlösa avser antal hushåll som blivit strömlösa kortare eller längre tid som en följd av ovädret.
Datum
ev. namn
Hårdast drabbat område Kraftigaste vindby Vind-
riktn.
Strömlösa Döda Fälld skog Anmärkning
29 januari 1850
Yrväderstisdagen eller
Den onda tisdagen
Södermanland och
Östergötland
N >100 Snöfall
12-14 november 1872
Stormfloden 1872
Novemberstormen
Södra Sverige Orkan ~80 Östersjön steg tre meter över normalt vattenstånd
24–26 december 1902
Julorkanen 1902
Södra Sverige Orkan NW ~50 Stora skador Två intensiva oväder som drog fram över landet med orkanvindar på sina håll
7–8 maj 1904 Södra Sverige Snöstorm
18 januari 1920 Hela Sverige Storm, lokalt orkan
29 januari 1920 Västkusten 33 m/s SSO
27 december 1922 Västkusten Storm, orkanbyar V
7 juli 1929 Ostkusten Svår storm
28–28 juli 1935 Östersjön Storm
13 september 1937 Mellansverige Svårt storm
29 augusti 1942 Norrlandskusten 33 m/s Stora Fjäderägg V
9 januari 1954 Svealand och Gotland 36 m/s[1] 17 "Stora Stormfällningen", Fartyget Nedjan förliser
12 november 1954 Västkusten 33 m/s Hållö
17–18 oktober 1967 Skåne 40 m/s medelvind

Ölands södra grund

NV-N 4 10 milj. m³sk Högsta medelvinden som är registrerad vid en svensk station utanför fjällen
22 september 1969[2]
Septemberstormen
Sydsverige 37 m/s, bland annat Säve flygplats och Torslanda flygfält[3] 10 Stor trädfällning, allvarliga skador på bebyggelse och telenät, sjöolyckor och störningar på kommunikationer.
1 november 1969[4]
Allhelgonastormen
Östra Mellansverige 36 m/s medelvind

Örskär

6 10 milj. m³sk
1 januari 1973 Norra Norrland Stor förödelse
17–18 februari 1979 Skåne O Tätt snödrev, −10 °C
18–19 april 1980 Sydsverige Storm
12 juni 1981 28 m/s Örskär ONO 10–30 cm snö i Dalsland
23–24 oktober 1983 Norra Norrland Storm NV Stora skogsskador
23 juli 1985
Ölandsstormen eller
Emmastormen
Öland 28 m/s Ölands N udde 1
28 november 1988 Skåne 33 m/s Sturup
27–28 juli 1992 Upplandskusten Storm Singö 122 mm
10 juli 1993
Avestastormen
S. Dalarna 35 m/s Horndal 100-tals hushåll 1 Stor förödelse Tromb, åska och hagel. Värsta stormen i området under hela 1900-talet
28 september 1994 Norra Östersjön 33 m/s 852+ Estoniakatastrofen
17 november 1995
Novemberstormen 1995
N Götaland 27 m/s Kullens fyr 5 milj. m³sk Svår snöstorm
30–31 januari 1997
Stormen Idun
32 m/s Vietas NV
11–12 april 1997 32 m/s Örskär N
4 februari 1999 Skåne
Västkusten[5]
30 m/s Arlanda[källa behövs]
29 november 1999
S Sverige 29 m/s Måseskär V ca 11 000 3 milj. m³sk
30 november–1 december 1999
S Sverige 25 m/s Måseskär
25 m/s Örskär
V
3–4 december 1999
Orkanen Carola
Orkanen Anatol
Skåne 33 m/s Hanö
30 m/s Falsterbo
SV > 100 000 1 2 milj. m³sk
17–18 december 1999
S Sverige 27 m/s Hanö Många
5 april 2003 S Norrland 28 m/s Hälsingland Omfattande
8–9 januari 2005
Orkanen Gudrun
Småland 42 (medelvind: 33) m/s Hanö[6] 415 000 18 75 milj. m³sk Rekordstora skador på skog och el- och telenät
27–28 oktober 2006
Hela landet 25 m/s Omfattande Snöstorm, trafikkaos i Stockholm
31 oktober–1 november 2006
Hela landet 30 m/s Örskär Omfattande 1,6 milj. m³sk Snöstorm, trafikkaos i Stockholm
1 januari 2007
28 m/s Hanö
9–10 januari 2007
Svealand 29 m/s Örebro
29 m/s Nyköping/Skavsta
65 000 Omfattande
14 januari 2007
Orkanen Per
Götaland 40 m/s Hanö 280 000 3 12 milj. m³sk
18 januari 2007
Orkanen Kyrill
Stormen Lill-Per
Skåne 28 m/s Skanör
15 juli 2007
Bottnaryd Kraftig tromb Många 20 hektar skog
19 januari 2008
Stormen Putte
N Götaland 32 m/s Måseskär 23 000 Namngivning efter omröstning i Aftonbladet[7]
25 – 29 februari 2008
Hela landet 23 m/s Göteborg 3 Blixthalka i stora delar av landet.
1–4 mars 2008
Stormen Emma
Götaland, Svealand och Östersjön 30 m/s Öresund 100-tals 6 Extremt höga vattenflöden, 112 cm över det normala, räddningstjänstens och SOS alarms huvudstationer i Gårda översvämmade.
5–7 mars 2008
Hela landet 33 m/s Stekenjokk 5 000 7 Snöstorm, trafikkaos i Jämtlands och Norrbottensfjällena, −30 grader i Norra Norrland.
7–10 mars 2008
Hela landet 25 m/s Stekenjokk VNV 3 Snöstorm
11–15 mars 2008
Hela landet 29 m/s Stekenjokk SO, NO 1 Kraftig orkan i Europa
17–19 mars 2008
Hela landet 27 m/s Vinga
27 m/s Hallands väderö
NO, NV Snöstorm
20–23 mars 2008
Hela landet 26 m/s Utklippan NO 23 455 2 Snöstorm, −41 grader i Nikkaluokta
27–29 mars 2008
Hela landet 28 m/s Sylarna Snöstorm
5–6 april 2008
Fjällkedjan och Östersjön 22 m/s Sylarna S 2 Stor lavinfara
7–8 april 2008
Svealand och Fjällkedjorna 25 m/s Lungön N 1 Snöstorm
10–12 april 2008
Fjällkedjorna 26 m/s Stekenjokk NO Snöstorm
24–25 april 2008
Norrland 27 m/s Tarfala NV
28–30 april 2008
Norrland 28 m/s Sylarna S Tusentals 3
6–7 maj 2008
Norrland 26 m/s Stekenjokk
26 m/s Tarfala
V, NV 1
10 maj 2008
Norrland 32 m/s Tarfala N, NV 5
7 april 2011
Sydöstra Norrland och östra Svealand 34 m/s Örskär V, NV Tiotusentals Stockholm centralstation blev strömlöst och all norrgående tåg blev inställda från kl. 16 den 7 april till morgonen den 8:e. Örskär mätte 28 m/s i medelvind, högsta medelvind vid en svensk kuststation i april sedan 2003. Ett nytt djupt lågtryck drog in nästföljande dygn men det klassades inte som en storm men gav kraftiga fallvindar.
25-26 november 2011
Ovädret Berit
Norra Norrland 37 m/s Hemavan
27 november 2011
Adventsstormen
Orkanen Yoda
Södra Sverige 41 m/s Hanö 85 000 Öresundsbron och Älvsborgsbron var avstängda. Trafikverket ställde in tågtrafiken i stora delar i sydvästra Sverige.
9 december 2011 Hela landet, främst västkusten 36 m/s Måseskär >12 800 Älvsborgsbron var avstängd, Götatunneln stängde under kvällen då vatten trycktes upp. Mölndalsån och älven svämmade över kajkanter och flera källare, vägar och viadukter var översvämmade.
25 december 2011
Stormen Dagmar
Södra Norrland och Svealand 34 m/s Östersund-Frösön >160 000 1 4,5 milj m³sk Trafikverket ställde in tågtrafiken i stora delar av landet.
3-4 januari 2012
Stormen Emil
Götaland Byvind 34 m/s medelvind 27 m/s (bägge på Vinga) 25 000 Västkusten drabbades värst. Uddevallabron och Älvsborgsbron var avstängda. Tågtrafiken stängdes av i flera län.
28-29 oktober 2013
Stormen Simone
Götaland Byvind 42 m/s och medelvind på 31 m/s (Bägge vid Hallands Väderö) 75 000 1,5-2 milj m³sk Trafikverket ställde in tågtrafiken i Väst- och Sydsverige.
16-17 november 2013
Stormen Hilde
Mellersta Norrland Byvind: 56 m/s Stekenjokk
Medel: 47 m/s Stekenjokk
36 000 3,5 milj m³sk Stora problem på vägar och i elnätet. Värst drabbat blev Jämtland, Västerbotten och Västernorrlands län. SJ ställde in ett antal tåg. 47 m/s är den högsta noterade medelvind sedan man började att mäta vind i Sverige. 56 m/s är den högsta noterade vindbyn i november månad.[8] Hilde ledde till stora störningar i mobiltelefoni. Gällande den fasta telefonin var som mest cirka 14 000 kunder utan fast telefoni.
5-7 december 2013
Stormen Sven
Götaland, Svealand Byvind: 40 m/s och Högsta medelvinden: 30 m/s (Bägge vid Väderöarna). 50 000 7 0,8 milj m3sk Stora snömängder från Småland och norrut. Stora problem på vägar och i elnätet. Värst drabbat blev Skåne, Halland, Västra Götalands län och Stockholms län samt andra delar av Svealand. Trafikverket ställde in alla tåg i Skåne, och även i andra delar av Götaland. I flera städer ställdes stora delar av busstrafiken in p.g.a. rådande väglag. Öresundsbron och Älvsborgsbron stängdes av för all trafik. En hel del flyg ställdes in i Skåne och från Landvetter. Även Arlanda fick problem med inställda flyg och förseningar. Havsvattenståndet var mycket högre än det normala och ledde till översvämningar på flera håll i främst västra Skåne. Sju personer omkom till följd av stormen, en stor del av dem avled när de fick träd över sig.
12 december 2013
Stormen Ivar
Mellersta och södra Norrland Byvind: 46 m/s Blåhammaren (fjäll) och 35 m/s Mattmar (inland) 60 000 8 milj m3sk Den kraftigaste stormen på länge i södra och mellersta Norrland. Värst drabbades Jämtland och Medelpad. Stormen drog in västerifrån mot Jämtlandsfjällen och passerade över Sverige mycket snabbt. Vindbyar uppåt orkanstyrka noterades, både i fjällen och i inlandet. Mängder av träd, julgranar och flaggstänger knäcktes, även flera hustak flög av. Stormen drog bort vid midnatt 12-13 december.
2 januari 2015

Stormen Svea

Götaland
10-11 januari 2015

Stormen Egon

Götaland 37 m/s på Hanö i Blekinge övervägande västlig 73 000 0 2,5-3 milj m3sk Stora vattenståndsskillnader i Öresund. Mellan Helsingborg i norr och Falsterbo i söder var skillnaden närmare 2 m, vilket ledde till att en färja från Tyskland inte kunde lägga till i Trelleborg, utan fick vänta på lugnare väder ute på redden.

Egentligen orkan eftersom gränsen för orkan är 32,7 m/s.

30 november 2015

Stormen Gorm

Södra Götaland 39,8 m/s på Hallands Väderö 50 000 2-2,5 milj m3sk Tågtrafik inställd i Sydsverige.

Uppgraderades till orkan.

Sjællands Odde hade medelvind på 35 m/s, orkan.

4 december 2015

Stormen Helga

Västkusten,

Götaland

37,9 m/s i Måseskär >40 000 Uddevallabron och Älvsborgsbron stängda under dagen.

Störningar i tågtrafiken.

25 december 2015

Stormen Staffan

Mellersta Norrland 500
19 september 2018

Stormen Knud

Sveriges västkust och Skåne 32,8 m/s, Väderöarna

Namn på oväder i Sverige[redigera | redigera wikitext]

SMHI namnger oftast inte oväder utan ger dem beteckningar efter vilken landsdel de drabbar eller efter dagens datum, När SMHI känner ett behov av att namnge ett oväder så använder de namnsdagsnamn, de försöker då få till så att vartannat namn är ett mansnamn.[9]

Ibland sprider sig namnet från ett annat land, I Norge anges ekstremvaer enligt en förutbestämd alfabetisk lista med omväxlande mans- och kvinnonamn. Två exempel då Sverige anammat de norska namnen är Gudrun och Per.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SMHI-rapport
  2. ^ Orkanernas höst 1969, SMHI. Publicerad 13 oktober 2011. Uppdaterad 23 april 2014
  3. ^ Gabriella Elbied Pettersson (2019-09-22) 50 år sedan stormen 1969 drabbade Göteborg, Göteborgs-Posten, läst 2019-09-22
  4. ^ Orkanernas höst 1969, SMHI. Publicerad 13 oktober 2011. Uppdaterad 23 april 2014. Hämtad 14 december 2014
  5. ^ [1]
  6. ^ SMHI-fakta
  7. ^ Läsarna: Stormen ska heta ”Putte”, Aftonbladet. Publicerad 2008-01-19. Hämtad 2014-12-14
  8. ^ "Hilde gav Sverige ett nytt vindrekord" SMHI. 2013-11-18. Läst 2013-11-18
  9. ^ ”Vem namnger stormar?”. SMHI. 5 december 2011. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/vem-namnger-stormar-1.18957. Läst 28 oktober 2013. 

Källor[redigera | redigera wikitext]