Kragujevac

	Kragujevac ; Крагујевац
	Stad
	Vy över Kragujevac (februari 2010).
Flagga
Land	Serbien
Distrikt	Šumadija
Koordinater	44°0′51″N 20°54′42″Ö / 44.01417°N 20.91167°Ö
Area
- kommun	835 km²
Folkmängd
- centralort	150 835 (30 september 2011)
- kommun	178 368 (30 juni 2016)
Befolkningstäthet
- kommun	214 invånare/km²
Borgmästare	Veroljub Stevanović (SPDO)
Geonames	789128
	Kommunens läge i Serbien. Kommunens läge i Serbien.
	Webbplats: http://www.kragujevac.rs/

Kragujevac (serbisk kyrilliska: Крагујевац; uttal: lyssna) är en stad belägen i regionen Šumadija i centrala Serbien, cirka 140 kilometer söder om huvudstaden Belgrad.

Kragujevac är Šumadijas största stad och Serbiens fjärde största stad. Stadens namn kommer från det serbiska ordet "kraguj'' (крагуј), vilket används för en viss sorts hök. Kragujevac kan översättas till "hökarnas plats".

Folkmängden i kommunen uppgår till cirka 180 000 invånare.^[när?]

Geografi och klimat

Kragujevac är byggd på floden Lepenicas stränder, mellan bergen Rudnik (1 132 meter), Crni vrh (707 meter) och Gledićke planine (922 meter), på höjden 173–220 meter över havet.

Medelårstemperaturen är 11.5 °C. Den kallaste månaden är januari (medeltemperatur -5 °C) och den varmaste juli (27 °C).

Historik

Staden nämns först på medeltiden av osmanerna 1476 och det året grundades staden officiellt, men arkeologiska utgrävningar visar att människor levt här i över 40 000 år, sedan paleolitikum. På grund av sitt läge har staden många gånger förstörts av krig.

Kragujevac började utvecklas på allvar efter att Serbien gjort sig fritt från Osmanska rikets välde 1818, då prins (knez) Miloš Obrenović I förklarade staden som Serbiens huvudstad. Kragujevac blev i och med detta Serbiens politiska och kulturella centrum.

I staden grundades det första serbiska gymnasiet, Serbiens första apotek och tryckeri. Där föddes flera vetenskapsmän, statsmän, akademiker och konstnärer.

En ny era för stadens ekonomiska utveckling inträdde 1851 då en vapenfabrik grundades. 1866 blev fabriken en av Serbien viktigaste exportörer efter att Kragujevac hamnat på järnvägssträckan Belgrad-Niš. Under första världskriget (1914–1918) var Kragujevac under en kort tid åter igen Serbiens huvudstad (1914–1915) och säte för flera viktiga nationella institutioner, bland andra armén. I kriget förlorade Kragujevac 15% av sin befolkning.

20 och 21 oktober 1941 utförde nazityska styrkor fruktansvärda illdåd i staden, då man avrättade 7 000 av invånarna.^[4] Museet i Kragujevac har en namnlista på 2 796 avrättade.^[5] Ett av de mest fruktansvärda dåden var avrättandet av mer än 200 unga pojkar, som togs direkt från sina klassrum och avrättades på skolgården. Hämndaktionen går under benämningen Kragujevacmassakern. Händelsen har varit inspiration för dikten "Krvava bajka" ("Den blodiga sagan"), skriven av en av Serbiens mest populära diktare Desanka Maksimović.

Efter andra världskriget (1939–1945) fortsatte stadens industrialisering. Exportvaror var bland annat personbilar, truckar, vapen, industrimaskiner, läder och textilier. Det största företaget blev bilmärket Zastava med tiotusentals arbetare. Industrin backade under Slobodan Milošević-tiden, då Serbien var under ekonomiska sanktioner och förstördes mer eller mindre totalt då Nato flygbombade dåvarande Jugoslavien 1999.

Demografi

Etnisk struktur

Kragujevacs etniska struktur enligt folkräkningen 2002:^[6]

Serber: 168 916
Montenegriner: 1 231
Romer: 1 154
Makedonier: 326
Kroater: 204
Muslimer: 151
Övriga: 3 197

Historiska invånarantal

Gäller Kragujevacs centralort:

1948: 39 324
1953: 48 702
1961: 63 347
1971: 92 985
1981: 129 017
1991: 147 305
2002: 146 373

Administrativ indelning

Kommuner

Kragujevac delas in i fem kommuner: Aerodrom, Pivara, Stanovo, Stari Grad och Stragari.

Stadsdelar/orter

Lista över orter i Kragujevacs kommuner:

Petrovac

Kragujevac
Adžine Livade (Аџине Ливаде)
Baljkovac (Баљковац)
Botunje (Ботуње)
Bukorovac (Букоровац)
Velika Sugubina (Велика Сугудбина)
Velike Pčelice (Велике Пчелице)
Veliki Šenj (Велики Шењ)
Vinjište (Вињиште)
Vlakča (Влакча)
Goločelo (Голочело)
Gornja Sabanta (Горња Сабанта)
Gornje Grbice (Горње Грбице)
Gornje Jarušice (Горње Јарушице)

Gornje Komarice (Горње Комарице)
Grošnica (Грошница)
Desimirovac (Десимировац)
Divostin (Дивостин)
Dobrača (Добрача)
Donja Sabanta (Доња Сабанта)
Donje Grbice (Доње Грбице)
Donje Komarice (Доње Комарице)
Dragobraća (Драгобраћа)
Drača (Драча)
Drenovac (Дреновац)
Dulene (Дулене)
Đuriselo (Ђурисело)
Erdeč (Ердеч)

Jabučje (Јабучје)
Jovanovac (Јовановац)
Kamenica (Каменица)
Korman (Корман)
Kotraža (Котража)
Kutlovo (Кутлово)
Lužnice (Лужнице)
Ljubičevac (Љубичевац)
Mala Vrbica (Мала Врбица)
Mali Šenj (Мали Шењ)
Maršić (Маршић)
Masloševo (Маслошево)
Mironić (Миронић)
Novi Milanovac (Нови Милановац)

Opornica (Опорница)
Pajazitovo (Пајазитово)
Poskurice (Поскурице)
Prekopeča (Прекопечај)
Ramaća (Рамаћа)
Resnik (Ресник)
Rogojevac (Рогојевац)
Trešnjevak (Трешњевак)
Trmbas (Трмбас)
Ugljarevac (Угљаревац)
Cvetojevac (Цветојевац)
Cerovac (Церовац)
Čumić (Чумић)
Šljivovac (Шљивовац)

Kultur

Nationalteatern i Kragujevac, grundad 1835
Vuk Karadžić-biblioteket, grundat 1866
Šumarice memorialpark för Kragujevacmassakern
Nationalmuseet
Zastavamuseet
Šumadijas historiska arkiv
KG Akvarium

Festivaler

Šumadija Beer Festival, hålls årligen med start 2007
Joakimfest, teaterfestival
Internationella jazzfestivalen OFF
Internationella musikfestivalen OKTOH

Arkitektur

Arkitekturen i Kragujevac kan beskrivas som en fusion mellan traditionell turkisk arkitektur, som numera nästan inte finns kvar, och 1800-tals Wiensecession. Modern arkitektur finns också här och var, i form av större betongkonstruktioner byggda efter andra världskriget som lägenheter till hemlösa men även nyare byggnader med glasfasader.

Stadens äldsta befintliga kyrka byggdes 1818 och en nyare byggdes 1907.

Utbildning

Universitet i Kragujevac grundades 1976 och har omkring 12 000 studenter.
Första Kragujevacgymnasiet, grundat 1833.

Ekonomi

Av den yrkesarbetande befolkningen är cirka 80 % anställda inom offentlig verksamhet och cirka 55 % arbetar inom tillverkningsindustrier. I staden finns bland annat biltillverkaren Zastava som tillverkar bilmodellen Yugo.

Sport

Den största arenan i Kragujevac heter "Čika Dača" och kan ta in 22 058 personer. Det är hemmaplan för stadens största fotbollsklubb FK Radnički. I staden finns även en inomhusarena som heter "Hala Jezero" och har plats har för 5 320 personer.

Fotboll

FK Radnički
FK Šumadija 1903
FK Arsenal Kragujevac
FK Erdoglija Kragujevac

Basket

KK Radnički
KK Kolonija Kragujevac

Amerikansk fotboll

Wild Boars

Kända personer

Predrag Đorđević Predrag Obrenović Jakovljević Đura Jakšić Danko Lazović Svetozar Marković Tomislav Nikolić Miloš Obrenović	Nikola Pašić Radomir Putnik Marija Šerifović Dragan Todorović Jelena Tomašević Joakim Vujić