Kramfors kommun

Version från den 28 november 2017 kl. 06.34 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (→‎Utländsk och svensk bakgrund: enligt Wp:Wikipediafrågor, replaced: utrikesfödda → utrikes födda (2), inrikesfödda → inrikes födda med AWB)
Kramfors kommun
Kommun
Vapen för Kramfors kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Västernorrlands län
Landskap Ångermanland
Läge 62°55′55.8″N 17°46′37.8″Ö / 62.932167°N 17.777167°Ö / 62.932167; 17.777167
Centralort Kramfors
Areal 1 785,06 km² (2015-01-01)[1]
57:e största (av 290)
 - land 1 694,65 km²
 - vatten 90,41 km²
Folkmängd 17 631 (2023-12-31)[2]
135:e största (av 290)
Befolkningstäthet 10,4 invånare/km²[2][1]
228:e högsta (av 290)
Geonames 2699393
Kommunkod 2282[3]
Tätortsgrad (%) 69 (2015)[4]
Antal anställda 2 525 (2014-11)[5]
Webbplats: www.kramfors.se
Lantmäteriets kommunavgränsning
Rödviken i Ullånger.

Kramfors kommun är en kommun i Västernorrlands län. Centralort är Kramfors som också är kommunens största tätort.

Kommunen är belägen i Ådalen i de östra delarna av landskapet Ångermanland med Höga kusten och Bottenhavet i öster. Från nordväst till sydväst rinner Ångermanälven. I söder gränsar kommunen till Härnösands kommun, i väster till Sollefteå kommun och i norr till Örnsköldsviks kommun, alla i Västernorrlands län.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Bjärtrå, Dal, Gudmundrå, Nora, Nordingrå, Skog, Styrnäs, Torsåker, Ullånger, Vibyggerå och Ytterlännäs. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Den 1 maj 1885 inrättades Nylands municipalsamhälle i Ytterlännäs landskommun och den 7 juni 1889 inrättades Kramfors municipalsamhälle i Gudmundrå landskommun. Kramfors municipalsamhälle upplöstes dock vid årsskiftet 1946/1947 då Kramfors stad bildades genom ombildning av hela landskommunen.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett antal "storkommuner": Bjärtrå (oförändrad), Boteå (av Boteå, Styrnäs, Sånga och Överlännäs), Noraström (av Nora och Skog), Nordingrå (oförändrad), Ullånger (av Ullånger och Vibyggerå) och Ytterlännäs (av Dal, Torsåker och Ytterlännäs). Den fem år tidigare bildade Kramfors stad berördes inte av den indelningsrefomen.

Kramfors kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Kramfors stad. Samtidigt med detta upplöstes Nylands municipalsamhälle, ett av landets sista municipalsamhällen. 1974 införlivades kommunerna Bjärtrå, Noraström, Nordingrå, Ullånger och Ytterlännäs samt en del ur Boteå kommun (Styrnäs församling). [6]

Kommunen ingick från bildandet till 25 februari 2002 i Härnösands domsaga och ingår sen dess i Ångermanlands domsaga.[7]

Kommunvapnet

Blasonering: I fält av silver en blå, genomgående bro i ett spann och däröver en blå fläkt kråka, med beväring av guld, därest dylik skall komma till användning.

Kramfors kommunvapen skapades för Kramfors stad inför dess bildande 1947. Fågeln är tagen ur ett sockensigill från 1600-talet och brospannet syftar på Sandöbron.

Inför och efter den nya kommunens bildande diskuterades vapenfrågan länge. Det fanns flera konkurrerande vapen och en viss opposition mot "kråkan" förelåg. Dock registrerades stadsvapnet för kommunen i PRV år 1984.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kramfors kommun 1970–2015[8]
ÅrFolkmängd
1970
  
29 005
1975
  
27 892
1980
  
26 611
1985
  
25 223
1990
  
24 555
1995
  
23 449
2000
  
21 382
2005
  
20 107
2010
  
18 911
2015
  
18 359
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Kramfors kommun utökades den 1 januari 1974. Siffran för 1970 avser befolkningen för kommunens nuvarande område.

Civilstånd

Den 31 december 2016 fördelades Kramfors kommuns befolkning på följande sätt i avseende på civilstånd:[8]

Civilstånd 31 december 2016 Antal Andel Varav män Kvinnor
Ogifta 9 045 48,42 % 5 106 3 939
Gifta 6 452 34,54 % 3 248 3 204
Skilda 1 923 10,29 % 936 987
Änkor/änklingar 1 261 6,75 % 317 944

Könsfördelning

Den 31 december 2016 fördelades Kramfors kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:[8]

  • Män: 9 607; 51,43 %.
  • Kvinnor: 9 074; 48,57 %.

Utländsk och svensk bakgrund

Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 654, eller 14,21 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 681 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 091, eller 5,27 % av befolkningen (hela befolkningen: 20 711 den 31 december 2002).[9]

Bakgrund den 31 december 2016 Antal Andel Varav män Kvinnor
Utrikes födda 2 314 12,39 % 1 245 1 069
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 340 1,82 % 194 146
Inrikes födda med en inrikes född förälder 859 5,12 % 449 410
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 15 168 81,19 % 7 719 7 449

Invånare efter födelseland

Denna tabell redovisar födelseland för Kramfors kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[10]

Utländska medborgare

Den 31 december 2016 hade 1 599 invånare (8,56 %), varav 896 män och 703 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[11]

Åldersfördelning

Åldersfördelningen i Kramfors kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2016:[8]

Ålder 31 december 2016 Antal Andel Varav män Kvinnor
0–14 år 2 599 13,91 % 1 337 1 262
15–24 år 1 927 10,32 % 1 049 878
25–54 år 6 135 32,84 % 3 222 2 913
55–64 år 2 744 14,59 % 1 422 1 322
65+ år 5 276 28,24 % 2 577 2 699

Indelningar

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt (socknar) inom Kramfors kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[12]:

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tolv tätorter i Kramfors kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Kramfors &&&&&&&&&&&06582.&&&&&06 582
2 Bollstabruk &&&&&&&&&&&01883.&&&&&01 883
3 Nyland &&&&&&&&&&&&0892.&&&&&0892
4 Ullånger &&&&&&&&&&&&0768.&&&&&0768
5 Docksta &&&&&&&&&&&&0401.&&&&&0401
6 Lunde &&&&&&&&&&&&0365.&&&&&0365
7 Lugnvik &&&&&&&&&&&&0332.&&&&&0332
8 Klockestrand &&&&&&&&&&&&0327.&&&&&0327
9 Sandslån &&&&&&&&&&&&0313.&&&&&0313
10 Nordingrå &&&&&&&&&&&&0282.&&&&&0282
11 Mjällom &&&&&&&&&&&&0243.&&&&&0243
12 Herrskog &&&&&&&&&&&&0211.&&&&&0211

Centralorten är i fet stil.

Kommunikationer

Från söder mot nordöst genomkorsas kommunen av E4 med Högakustenbron i söder. Riksväg 90 sträcker sig genom kommunen från söder mot nordväst. I Lunde avtar länsväg 332 åt öster och från denna avtar länsväg 334 åt norr. Vid Hallstahammar och Bollstabruk vägarna 90 och 334 av länsväg 333. Från söder mot norr genomkorsas kommunen av Ådalsbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg med stopp i Kramfors samt Norrtågs regiontåg mellan Sundsvall och Umeå med stopp även vid Höga Kusten Airport.

Politik

Kommunen är socialdemokratiskt styrd sedan allmänna rösträttens införande. Kommunalråd: Jan Sahlén (s). Oppositionsråd: Bertil Böhlin (c).

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Rainor Melander
Förste vice ordförande
S
Eva Sonidsson
Andre vice ordförande
C
Hans Hedlund

Kommunala nämnder

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Bistånd-, arbetsmarknad- och social servicenämnd
S
Jonne Norlin
V
Lennart Johansson
Barn-, kultur- och utbildningsnämnden
S
Thomas Näsholm
V
Jon Björkman
Miljö- och byggnämnden
S
Malin Svanholm
V
Camilla Öhresten
Överförmyndarnämnden
S
Per-Eric Larsson
V
Leif Georgsson
Valnämnden
S
Sven-Åke Sjödin
S
Jenny Westerlund

Mandatfördelning i Kramfors kommun, valen 1970–2014

ValårVSMPAPKÖVRSDCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970626621
62662
4192,5
347
1973633116113
633163
6193,7
56
1976332217214
332174
6193,6
5110
1979433116214
433164
6192,7
4615
19825351515
535155
6192,5
4318
1985533113216
533136
6191,1
4516
1988532312225
5323125
6187,3
3823
1991531212236
5311236
6186,2
3922
1994533312116
5333126
6186,5
3229
1998928211236
9281136
6180,49
3130
200252018223
5208223
4178,30
1922
200641918225
4198225
4179,04
2417
2010420217115
420275
4181,44
2318
2014420137114
420374
4182,43
2318
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Sevärdheter

Området Höga kusten (från och med 2000 på FN:s världsarvslista) ligger till största delen inom Kramfors kommun.

I Lunde ligger också Sandöbron som invigdes 1943 efter att en första Sandöbro rasat 31 augusti 1939 med 18 människors död som följd. Bron var till 1964 världens största i sitt slag.

Högakustenbron, som är Sveriges längsta hängbro och dessutom en av världens längsta, sträcker sig över Ångermanälven mellan Kramfors och Härnösands kommuner.

I Vibyggerå ligger Skuleberget, 295 meter över havet. Från bergets topp har man utsikt över hav och skog.På berget finns det spår efter den högsta kustlinjen efter istiden. En kustlinje som gick 285 meter högre än i dag. Nedanför Skuleberget anordnas varje år en populär visfestival.

I Vibyggerå ligger också en mindre del av Skuleskogens nationalpark. Den övervägande delen ligger i Örnsköldsviks kommun.

I Nordingrå ligger bland annat Mannaminne, en museiby bestående av ett 50-tal hus som bygger på olika teman.

Se även

Referenser

  • Kommunens statistiksammanställning "Fakta i fickformat 2004"
  • Resehandboken "Höga Kusten"

Noter

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Härnösands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ [a b c d] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 21 mars 2017. 
  9. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 21 mars 2017. 
  10. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 23 mars 2017. 
  11. ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 21 mars 2017. 
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar