Kramfors kommunvapen
Kramfors kommunvapen stod tidigare för Kramfors stad och övertogs oförändrat av Kramfors kommun när denna kommun bildades 1974. Vapnet innehåller en kråka och en bro.
Blasonering[redigera | redigera wikitext]
Blasonering: I fält av silver en blå, genomgående bro i ett spann och däröver en blå fläkt kråka, med beväring av guld, därest dylik skall komma till användning.
Bakgrund[redigera | redigera wikitext]
Kramfors stad bildades av Gudmundrå socken. Staden fick namn av den centrala tätorten. Det fanns en fågel i socknens sigill redan på 1600-talet och eftersom invånarna har kallats "kråkor" valde man att blasonera fågeln som en sådan. Bron syftar på Sandöbron, som vid sin tillkomst var en av världens längsta betongbroar i ett spann. Vapnet fastställdes för staden av Kungl. Maj:t (regeringen) redan den 30 december 1946, även om staden formellt bildades först den 1 januari året därpå.[1] Efter bildandet av den moderna kommunen 1974, dröjde det tio år innan kommunen 1984[2] registrerade vapnet hos Patent- och registreringsverket enligt de nya regler för skydd av svenska kommunvapen som då hade börjat gälla; att det tog sådan tid innan vapnet registrerades torde berott på den opposition som fanns mot kråkan som heraldiskt motiv.
Vapen för tidigare kommuner inom nuvarande kommun[redigera | redigera wikitext]
Av de äldre kommuner som kom att ingå den nuvarande Kramfors kommun, hade flera egna vapen som upphörde i samband med kommunsammanläggningen. Bjärtrå landskommun, Noraströms landskommun och Ytterlännäs landskommun förde samtliga vapen som var skapade av Hans Schlyter på grundval av gamla sigill.[3]
Bjärtrå[redigera | redigera wikitext]
Bjärtrå vapen fastställdes av Kungl. Maj:t den 21 december 1962 med följande blasonering: "Fält av guld bestrött med stolpvis ställda svarta myror." En myra fanns i Bjärtrå sockens sigill på 1600-talet.[4]
Boteå[redigera | redigera wikitext]
Boteå vapen fastställdes av Kungl. Maj:t den 27 november 1959 med följande blasonering: "I sköld, blå, en stolpvis ställd lax, silver, med öga, tänder, fenor och stjärt röda och med huvud och stjärt böjda framåt." Vapnet skapades av stadsarkitekt Hans Schlyter och syftar på laxfisket.
Noraström[redigera | redigera wikitext]
Noraström fick sitt vapen fastställt av Kungl. Maj:t den 15 januari 1965. Blasonering: "I fält av silver en fläkt blå skata inom blå bård, belagd med insektsnymfer av guld." En skata fanns i Skogs sockens sigill från 1700-talet medan övriga komponenter av vapnet är inspirerade av sigillet för Nora socken från 1500-talet.[5]
Ytterlännäs[redigera | redigera wikitext]
Kungl. Maj:t fastställde den 29 juni 1964 vapnet för Ytterlännäs med denna blasonering: "I sköld kluven av guld och blått en stående karolinsk krigsman med stav, allt av motsatta tinkturer". Den man som finns i Ytterlännäs sigill, känt från 1760-talet, skall enligt traditionen vara en karolin. Guld och blått användes ofta i karolineruniformerna.[6]
Bjärtrå landskommun
(1962-1970)
Bjärtrå kommun
(1971-1973)
Boteå landskommun
(1959-1970)
Boteå kommun
(1971-1973)
Noraströms landskommun
(1965-1970)
Noraströms kommun
(1971-1973)
Ytterlännäs landskommun
(1964-1970)
Ytterlännäs kommun
(1971-1973)
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ C.G.U. Scheffer: Svensk vapenbok för landskap, län och städer, Stockholm 1967, s. 41
^ Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert, Stockholm 1992, ss. 90f - ^ Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert, Stockholm 1992, s. 90
- ^ Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert, Stockholm 1992, s. 91
- ^ Per Andersson: Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863-1970, Draking, Mjölby 1994, s. 22
- ^ Per Andersson: Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863-1970, Draking, Mjölby 1994, s. 69
- ^ Per Andersson: Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863-1970, Draking, Mjölby 1994, ss. 106f