Kreotop
En kreotop är en konstruerad naturvårdsbiotop i liten skala. Det skiljer den från naturliga eller historiska småbiotoper som kommit till utan något särskilt naturvårdssyfte. Att anlägga kreotoper på outnyttjade restytor utmed t.ex. infrastrukturstråk i stadsmiljöer, produktionsskog eller åkerlandskap är ett aktivt sätt att gynna biologisk mångfald. Stekelsandbädd[1] är ett exempel på en kreotop som kan anläggas genom att tillvarata sandiga schaktmassor och död ved i samband med t.ex. vägbygge. Fjärilshotell och fågeloaser är andra exempel på kreotoper som kan anläggas med små medel.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Kreotop är sammansatt av creō (latin, "att skapa") och topos (grekiska, "plats"). Termen lanserades 2011 i en rapport från Jordbruksverket.[2] Samma år uppförde Vattenfall en kreotoppark i vindkraftsparken Östra Herrestad utanför Simrishamn.[3] Skogsstyrelsen arbetar på motsvarande sätt med skogskreotoper.[4] Trafikverket arbetar med att få in kreotoper i planeringen av infrastrukturprojekt.[5]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr3_30.pdf
- ^ http://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/vindkraft-en-mojlighet-for-biologisk-mangfald-pa-slatten.html
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141015115131/http://corporate.vattenfall.se/om-oss/var-verksamhet/var-elproduktion/vindkraft/ostra-herrestad-vindkraftpark/. Läst 9 oktober 2014.
- ^ http://skogen.se/nyheter/kreotoptank-i-vindkraftsparken
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141014195904/http://www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-och-underhalla/Aktuellt/Temablad-Miljo/. Läst 9 oktober 2014.