Krigsarkivet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För Krigsarkivet i Finland, se Krigsarkivet (Finland).
Krigsarkivet
Krigsarkivet vapen.svg
Departement Kulturdepartementet
Organisationstyp Statlig arkivmyndighet
Kommun Stockholm
Län Stockholm
Myndighetschef Krigsarkivarie
Webbplats Officiell webbsida

Krigsarkivet (KrA) fungerar inom Riksarkivet som arkivmyndighet för myndigheter under försvarsdepartementet. Krigsarkivet är baserat i Stockholm med lokaler vid Banérgatan 64Ladugårdsgärdet. Arkivet innehar militära handlingar från 1500-talet och framåt.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Krigsarkivet är ritad av Cyrillus Johansson och invigdes 1947. Foto vintern 2009.

Krigsarkivet tillkom som särskild institution 1805, i samband med att Fältmätningskårens arkiv upprättades och benämndes Konungens krigsarkiv. 1805 omfattade arkivet endast kartor och krigshandlingar. Arkivet var 1805-1878 inrymt på Munkbrogatan 2, i Piperska palatset tillsammans med Krigskollegium. Åren 1878-1926 var det istället inrymt i Rosenhaneska palatsetRiddarholmen och 1926-1947 i GeneralstabsbyggnadenÖstermalmsgatan 87. 1947 flyttade man in i egen byggnad i anslutning till Tre Vapen.

År 1873 förenades Krigsarkivet med Generalstabens krigshistoriska avdelning och konstituerades som arkivdepå för de militära myndigheternas äldre handlingar. 1935 skildes Krigsarkivet från krigshistoriska avdelningen och blev en egen enhet, först under Chefen för Generalstaben, från 1937 under Arméstaben. 1942 beslutade riksdagen att Krigsarkivet skulle vara en egen myndighet knuten till Försvarsstaben och att dess verksamhet också skulle inkludera marinen. Sedan 1995 är Krigsarkivet en avdelning inom Riksarkivet.

Arkivbestånd[redigera | redigera wikitext]

Krigsarkivet innehåller cirka 80 000 hyllmeter handlingar, 600 000 fotografier och 250 000 böcker. Krigsarkivet har en mycket betydande kartsamling med omkring 1 miljon kartor och ritningar varav cirka 35 000 är handritade kartor från 1600-, 1700- och början av 1800-talet. Samlingen innefattar kartor och sjökort från hela världen.

De flesta handlingar äldre än 40 år är offentliga. Släktforskare kan använda Krigsarkivet för att forska i gångna tiders soldater.

Närmaste vården om arkivinstitutionen har en krigsarkivarie.

Krigsarkivet innehåller följande huvudserier[redigera | redigera wikitext]

I anslutning till Krigsarkivet finns ett referensbibliotek, som tar emot allt militärt tryck - bruks- och skötselanvisningar, dokumentation av materiel, riktlinjer och regelverk med mera.

Krigsarkivarie[redigera | redigera wikitext]

Den ansvariga chefen för arkivet har titeln krigsarkivarie. Den förste krigsarkivarien var major Paul Grice.

Krigsarkivarier (urval)[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18837

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]