I nordvästra delen av kommunen finns fjällterräng. Ett platåartat förfjällsområde med sjöar, myr- och skogsmark och enstaka toppar och glaciäreroderade dalgångar vidtar söder och öster om högfjällen. I öster löper en bitvis kraftigt markerad brant mot ett slättområde. I början av 2020-talet hade jord- och skogsbruk en relativt stark ställning inom det lokala näringslivet, lika stark som tillverkningsindustrin som i huvudsak bestod av mindre skogsindustriföretag.
Från att kommunen bildades 1971 ökade befolkningen fram till 1995. Därefter minskade folkmängden. Under 2010-talet var befolkningstrenden återigen positiv. Största parti i samtliga val har varit Socialdemokraterna. Mandatperioden 2022–2026 är de också en del av den styrande koalitionen tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna.
I väster gränsar kommunen mot Åre kommun och i norr och öster mot Strömsunds kommun, i söder och öster mot Östersunds kommun samt i nordväst mot Lierne kommun i Norge. Kommunen har 15 661 invånare[9] och de flesta bor i kommunens södra del i området som benämns Storsjöbygden, där även centralorten Krokom ligger.
I nordvästra delen av kommunen finns fjällterräng. Där finns flera högfjällstoppar exempelvis inom fjällmassiven Oldfjällen och Hotagsfjällen. Ett platåartat förfjällsområde med sjöar, myr- och skogsmark och enstaka toppar och glaciäreroderade dalgångar vidtar söder och öster om högfjällen. I öster löper en bitvis kraftigt markerad brant mot slättområdet med flera vattenfall. I slättområdet består berggrunden av bland annat skiffer och kalksten. Detta har medfört en rik naturlig flora med ett 20-tal arter orkidéer. Där vittnar stora stråk av isälvs- och issjöavsättningar om isavsmältningen.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
I kommunens sydöstliga del går gränsen mot Östersunds kommun så nära Östersund att en liten del av Östersunds tätort sträcker sig in i Krokoms kommun. Effekten av det är att cirka två procent av invånarna i Östersund bor i Krokoms kommun.
Det finns 11 tätorter i Krokoms kommun. I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2019. Centralorten är i fet stil.
Krokoms kommun styrdes inledningsvis av de borgerliga partierna med Centerpartiet i spetsen. År 1982 tog Socialdemokraterna över med hjälp av Vänsterpartiet. År 1985 hade de röda partierna också stöd av Miljöpartiet som då hade en vågmästarroll. 1994 gjorde Socialdemokraterna ett rekordval och fick för första gången en egen majoritet i kommunfullmäktige. Fyra år senare gjorde Socialdemokraterna ett betydligt sämre val och väljarstödet för partiet i kommunen sjönk från 55 till 40 procent. Socialdemokraterna och Centerpartiet inledde då ett stort blocköverskridande samarbete. Den nya majoriteten förfogade över 29 av kommunens samtliga 45 mandat. Samarbetet mellan de båda partierna fortsatte även efter kommunvalet 2002 då deras majoritet blev än större efter att Centerpartiet ökade med ett mandat. Efter valet 2002 bildade (V)+(M)+(MP)+(KD)+(FP) en regnbågsallians. Man lade oppositionsbudgetar och blev en samlad front mot majoritetspartierna.
Efter kommunvalet 2006 minskade samtliga partiers väljarstöd bortsett från Moderaterna som ökade rejält. De båda styrande partierna inledde diskussioner med oppositionspartierna. Trots det såg det länge ut som om den sittande majoriteten bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet skulle få fortsätta regera. Men Centerpartiet valde att bryta koalitionen med Socialdemokraterna och i stället samregera med Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, som bröt den regnbågsallians man hade tillsammans med Vänsterpartiet under oppositionstiden.
Efter kommunvalet 2014 minskade stödet för de flesta partier bortsett från Centerpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna vars stöd ökade. Liberalerna ramlade ur kommunfullmäktige. Inget av de traditionella blocken fick egen majoritet. De tre rödgröna partierna samlade sammanlagt 22 mandat av 45 medan Allianspartierna samlade 20 mandat. Förhandlingar inleddes mellan oppositionspartierna Socialdemokraterna och Vänsterpartiet med Miljöpartiet och Kristdemokraterna för att kunna bilda en majoritet, tillsammans samlade dessa partier 23 mandat, tillräckligt för en majoritet i fullmäktige. Samtidigt fördes diskussioner mellan Alliansen och Miljöpartiet. Slutligen meddelades att koalitionen mellan Alliansen och Miljöpartiet skulle fortsätta att styra kommunen, i minoritet. Sverigedemokraterna fick således en vågmästarroll i kommunfullmäktige. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet fortsatte samarbetet i opposition. Oppositionsrådet Rolf Lilja (S) meddelade i början av 2016 att han skulle avgå som oppositionsråd i slutet av det året. I december 2016 valdes Niklas Rhodin (S) till nytt oppositionsråd och 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen för Socialdemokraterna.
Efter valet 2018 fortsatte den sittande minoritetskoalitionen styra, nu med 20 av 41 mandat. Det nya styret beklagades av oppositionsrådet Niklas Rhodin (S) som menade att det blev ett "osäkert minoritetesstyre".[18] Valet 2022 ledde till maktskifte när en majoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna tog över makten.[19]
Krokoms kommun är Jämtlands läns "grönaste" kommun eftersom både Centerpartiet och Miljöpartiet har sina högsta noteringar i denna kommun. Samtliga partier i kommunfullmäktige motsätter sig uranbrytning inom kommunens gränser.
Efter valet 2006 gick Maria Söderberg (C) från kommunalråd på deltid till heltid då hon utsågs till kommunstyrelsens ordförande. Göte Swén (M) blev kommunstyrelsens första vice ordförande och kommunalråd på deltid. Tidigare ordföranden och kommunalrådet Rolf Lilja (S) utsågs till kommunstyrelsens andra vice ordförande och oppositionsråd. I och med detta hamnade Socialdemokraterna, för första gången på 24 år, i opposition. Maria Söderberg (C) meddelade i slutet av 2017 att hon kommer avgå som kommunalråd efter valet 2018, oavsett valresultat.
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2025-03) Motivering: Ej uppdaterat efter valet 2022
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
I början av 2020-talet hade jord- och skogsbruk en relativt stark ställning inom det lokala näringslivet, denna sektor svarade för cirka 11 procent av arbetstillfällena. Omkring 12 procent av arbetstillfällena återfanns inom tillverkningsindustrin som i huvudsak bestod av mindre skogsindustriföretag. De största företagen var C. Hallströms Verkstäder AB (ventilationsutrustning) och Andritz Hydro AB (vattenturbiner).[10]
Bland turistattraktioner i kommunen hittas exempelvis Skärvångens bymejeri, med cirka 9 000 besökare under sommaren (2009),[25] och Mus-Olles museum. Den senare hade tidigare omkring 10 000 besökare årligen men hade fram till 2016 sjunkit till cirka 3 000.[26]Åkersjön Le Mans, eller Skoterns julafton, är en tävling i Åkersjön som lockar många åskådare.[27][28]
Ett stort antal vandrings- och skidleder finns i kommunen, bland annat i Offerdalsfjällen från Jänsmässholmen och Frankrike.
Kommunen har 15 661 invånare (31 mars 2025), vilket placerar den på 152:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner. Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +7%.[30]
Befolkningsutvecklingen i Krokoms kommun 1970–2020[31]
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 049, eller 7,16 % av befolkningen (hela befolkningen: 14 648 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 598, eller 4,27 % av befolkningen (hela befolkningen: 14 005 den 31 december 2002).[32]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Krokoms kommun 14 648 personer. Av dessa var 944 personer (6,4 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[33]
Waplan, Marianne; Trostemo Per (2006). Ännu ekar hammarslagen: berättelsen om Vaplan - Sveriges mesta industrisamhälle. Östersund: Jengel. Libris10290067. ISBN 91-88672-34-4 (inb.)
Jilin, Kina
Haninge, Sverige
Norge
Europeiska unionen: Övriga länder
Finland
Syrien
Tyskland
Afghanistan
Thailand
Polen
Bosnien och Hercegovina
Danmark
Irak
Iran
Somalia
/
Island
Sovjetunionen
Turkiet
Wikimedia Commons har media som rör Krokoms kommun.
