Krokoms kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Krokoms kommun
Kommun
Kommunhuset i Krokom
Krokom vapen.svg
Vapensköld för Krokoms kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Jämtlands län
Landskap Jämtland
Domsaga Östersunds domsaga[1]
Läge 63°19′0″N 14°30′0″Ö / 63.31667°N 14.50000°Ö / 63.31667; 14.50000
Centralort Krokom
Areal 6 812,61 km² (2015-01-01)[2]
14:e största (av 290)
 - land 6 154,45 km²
 - vatten 658,16 km²
Folkmängd 14 816 (2016-06-30)[3]
157:e största (av 290)
Befolkningstäthet 2,41 invånare/km²[3][2]
265:e högsta (av 290)
GeoNames 2699175
Kommunkod 2309[4]
Tätortsgrad (%) 50,4 (2010)[5]
Antal anställda 1 325 (2014-11)[6]
Krokom Municipality in Jämtland County.png
Webbplats: www.krokom.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal

Krokoms kommun (sydsamiska: Krokomen tjïelte[7]) är en kommun i Jämtlands län i landskapet Jämtland i Sverige. Centralort är Krokom.

I väster gränsar kommunen mot Åre kommun och i norr mot Strömsunds kommun, i söder och öster mot Östersunds kommun samt i nordväst mot Lierne kommun i Norge. Kommunen har 14 816 invånare[3] och de flesta bor i kommunens södra del i området som benämns Storsjöbygden, där även centralorten Krokom ligger.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Alsen, Aspås, Föllinge, Hotagen (från 1901), Laxsjö (från 1889), Näskott, Offerdal, Rödön och Ås. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock genom utbrytningar ur Föllinge landskommun för Laxsjö landskommun (1889) och Hotagens landskommun (1901).

Vid kommunreformen 1952 uppgick Laxsjö landskommun i Föllinge landskommun samtidigt som de tre landskommunerna Aspås, Näskott och Ås uppgick i Rödöns landskommun medan Alsen, Hotagen och Offerdal förblev oförändrade. 1969 uppgick dock Hotagens landskommun i Föllinge landskommun.

Vid kommunreformen 1971 bildades kommuner av de tidigare landskommunerna Alsen, Föllinge, Offerdal och Rödön vilka 1974 sammanlades och bildade Krokoms kommun. [8]

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Jämtbygdens domsaga och den ingår från 1982 i Östersunds domsaga.[9]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Krokoms kommunvapen

Vapnet skapades av konstnären Gunnar Rudin och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1977.

Den tidigare kommunen Offerdal hade ett vapen, vars giltighet upphörde 1974.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Krokoms kommun 1970–2016
År Invånare
1970
  
12 921
1975
  
13 112
1980
  
13 418
1985
  
13 979
1990
  
14 373
1995
  
14 716
2000
  
14 154
2005
  
14 130
2010
  
14 535
2015
  
14 785
2016-06-30
  
14 816
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +7%.[10]

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 1 049, eller 7,16 % av befolkningen (hela befolkningen: 14 648 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 598, eller 4,27 % av befolkningen (hela befolkningen: 14 005 den 31 december 2002).[11]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Krokoms kommun 14 648 personer. Av dessa var 944 personer (6,4 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[12]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt (socknar) inom Krokoms kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[13]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns elva tätorter i Krokoms kommun:[14]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2010. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Folkmängd
1 Krokom 2 277
2 Ås 1 218
3 Nälden 873
4 Föllinge 485
5 Dvärsätt 461
6 Östersund (del av) 437
7 Aspås 375
8 Änge 314
9 Trångsviken 288
10 Vaplan 263
11 Ytterån 204

I kommunens sydöstliga del går gränsen mot Östersunds kommun så nära Östersund att en liten del av Östersunds tätort sträcker sig in i Krokoms kommun. Effekten av det är att cirka 1 procent av invånarna i Östersund bor i Krokoms kommun.


Sjöar och vattendrag[redigera | redigera wikitext]

Vy över Laxsjön.

Sjöar

Vattendrag

Berg och fjäll i urval[redigera | redigera wikitext]

Hällberget sett från Kaxås.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Krokoms kommun är Jämtlands läns "grönaste" kommun eftersom både Centerpartiet och Miljöpartiet har sina högsta noteringar i denna kommun. Samtliga partier i kommunfullmäktige motsätter sig uranbrytning inom kommunens gränser.

Kommunfullmäktige 1976–2006[redigera | redigera wikitext]

Krokoms kommun styrdes inledningsvis av de borgerliga partierna med Centerpartiet i spetsen. 1982 tog Socialdemokraterna över med hjälp av Vänsterpartiet. 1985 hade man också stöd av Miljöpartiet som då hade en vågmästarroll. 1994 gjorde Socialdemokraterna ett rekordval och fick för första gången en egen majoritet i kommunfullmäktige. Fyra år senare gjorde Socialdemokraterna ett katastrofval då kommunens ekonomi var i väldigt dåligt skick och väljarstödet för partiet i kommunen sjönk från 55 till 40 procent. Socialdemokraterna och Centerpartiet inledde då ett stort blocköverskridande samarbete för att sanera ekonomin. Den nya majoriteten förfogade över 29 av kommunens samtliga 45 mandat och oppositionen blev helt utmanövrerad. Samarbetet mellan de båda partierna fortsatte även efter kommunvalet 2002 då deras majoritet blev ännu större efter att Centerpartiet ökade med ett mandat. Efter valet 2002 bildade (V)+(M)+(MP)+(KD)+(FP) en regnbågsallians. Man lade oppositionsbudgetar och blev en samlad front mot majoritetspartierna.

Kommunfullmäktige 2006–2010[redigera | redigera wikitext]

Efter kommunvalet 2006 minskade samtliga partiers väljarstöd bortsett från Moderaterna som ökade rejält. De båda styrande partierna inledde diskussioner med oppositionspartierna. Trots det såg det länge ut som om den sittande majoriteten bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet skulle få fortsätta regera. Men Centerpartiet valde att bryta koalitionen med Socialdemokraterna och i stället samregera med Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, som bröt den regnbågsallians man hade tillsammans med Vänsterpartiet under oppositionstiden. Socialdemokraterna blev mycket besvikna eftersom man hade trott att koalitionen med Centerpartiet skulle fortsätta. Särskilt besviken blev man över att få reda på att det åtta år långa samarbetet avbröts genom media. Maria Söderberg (C) gick från kommunalråd på deltid till heltid då hon utsågs till kommunstyrelsens ordförande. Göte Swén (M) blev kommunstyrelsens första vice ordförande och kommunalråd på deltid. Tidigare ordföranden och kommunalrådet Rolf Lilja (S) utsågs till kommunstyrelsens andra vice ordförande och oppositionsråd. I och med detta hamnade Socialdemokraterna, för första gången på 24 år, i opposition.

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
C
Gunnar Hellström
Förste vice ordförande
M
Marcus Färnström
Andre vice ordförande
S
Katarina Rosberg

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
C
Maria Söderberg
Förste vice ordförande
M
Björn Hammarberg
Andre vice ordförande
S
Rolf Lilja

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Ordförande Nämnd Vice ordförande 2:e vice ordförande
C
Lennart Jenssen Socialnämnden
M
Elisabeth Svensson
S
Annika Hansson
C
Karin Wallén Barn- och utbildningsnämnden
M
Jannike Hilding
S
Niklas Rhodin
C
Cristine Persson Samhällsbyggnadsnämnden
MP
Eva Ljungdahl
S
Stefan Fax
MP
Jan Runsten Bygg- och miljönämnden
C
Leif Jönsson
S
Birger Backlund
M
Elisabeth Svensson Överförmyndarnämnden
S
Maj Söderström
C
Olof Wallgren Valnämnden
KD
Lena Persson
S
Viveca Asproth

Mandatfördelning i Krokoms kommun, valen 1973–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD ÖVR C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1973 1 22 2 16 3 2 3
22 2 16 3 2 3
49 88,7
42 7
1976 1 22 2 16 4 1 3
22 2 16 4 3
49 89,8
39 10
1979 2 22 2 14 3 2 4
2 22 2 14 3 2 4
49 89,0
33 16
1982 2 23 16 2 1 5
2 23 16 2 5
49 89,4
34 15
1985 2 22 2 14 3 1 5
2 22 2 14 3 5
49 88,0
38 11
1988 2 24 2 13 3 1 4
2 24 2 13 3 4
49 83,9
30 19
1991 2 23 2 12 2 2 6
2 23 2 12 2 2 6
49 83,8
30 19
1994 2 27 3 11 1 1 4
2 27 3 11 4
49 85,5
26 23
1998 5 18 3 11 1 2 5
5 18 3 11 2 5
45 79,56
24 21
2002 4 18 3 12 2 2 4
4 18 3 12 2 2 4
45 77,35
23 22
2006 4 17 3 12 1 2 6
4 17 3 12 2 6
45 77,55
23 22
2010 3 17 3 1 11 1 1 8
3 17 3 11 8
45 80,80
24 21
2014 4 16 2 3 13 1 6
4 16 2 3 13 6
45 83,23
25 20
  • Övriga 1973–1979 var Kommunens väl.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

En hällristning föreställande en älg vid Gärdesån i Offerdals socken.

Krokoms kommun har flera sevärdheter. Skärvångens bymejeri, Mus-Olles museum, Fiskevägen, skoterns julafton i Åkersjön och skansen Klintaberg. I Glösa finns hällristningar som härstammar från 4 000 f.Kr. och en hel stenåldersvärld har byggts upp där. Hällristningar finns även vid Gärdesån, nära Tångeråsen i Offerdals socken. I Rönnöfors finns en järnbruksruin. Andra utflyktsmål i kommunen är till exempel Hällberget i Kaxås och hembygdsgården i Ede.

Ett stort antal vandrings- och skidleder finns i kommunen, bland annat i Offerdalsfjällen från Jänsmässholmen och Frankrike. Bland naturreservaten i Krokoms kommun kan nämnas Oldflån-Ansättens naturreservat, Svenskådalens naturreservat och Önets naturreservat.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Krokoms kommun har två vänorter:

Ort och land Sedan
Kina Jilin, Kina 2005
Sverige Haninge, Sverige 1999


Portal Jämtlandsportalen

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  3. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2016”. Statistiska centralbyrån. 17 augusti 2016. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/407449/. Läst 17 augusti 2016. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  6. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  7. ^ http://www.krokom.se/kommunochpolitik/nyhetsarkiv/arkiv2012/tvasprakigavagskyltarforstnastaar.5298.html
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
  11. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
  12. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Waplan, Marianne; Trostemo Per (2006). Ännu ekar hammarslagen: berättelsen om Vaplan - Sveriges mesta industrisamhälle. Östersund: Jengel. Libris 10290067. ISBN 91-88672-34-4 (inb.) 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]