Krokslätt, Mölndal

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För stadsdelen Krokslätt i Göteborg, se Krokslätt.
Krokslätts fabriker.

Krokslätt är en stadsdel i Mölndal, vilken gränsar till Göteborg. I stadsdelen låg flera industrier, bland annat Krokslätts fabriker. De första egnahemmen i Göteborgsregionen uppfördes i området Sörgården.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Byn Krokslätt omnämns redan på 1300-talet. Namnets ursprung är oklart; det har förmodats ha att göra med krog, då det fanns flera krogar i området, och under 1700-talet stavades namnet Krogslätt. Alternativt kan det ha att göra med att Mölndalsån gick i krokar. Det förekom även ett personnamn Krok under medeltiden.[1]

Byn hade fyra hemman, av vilka två låg i Fässbergs socken och två i Örgryte socken. Gårdarna hette Sörgården, Hökegården, Kongegården och Norgården, av vilka Sörgården och Hökegården låg i Fässbergs socken. Annedal, Landala, Burås, Eriksberg, Galgekrogen, Geteberget och Gibraltar hörde en gång i tiden till Krokslätt.[2]

Hökegården hade anor från 1500-talet och revs år 1961. Den låg i hörnet Soltorpsgatan/Krokslätts Parkgata. Sörgården, som låg i hörnet Göteborgsvägen/Krokslättsgatan, omnämndes på 1600-talet.[3] Hökegården blev kavallerihemman år 1680 och Sörgården var posthemman fram till och med år 1861.[4]

Kongegården, uppkallad efter Assar Kong på 1500-talet, låg vid nuvarande Ebbe Lieberathsgatan och Nordgården låg där Krokslätts sjukhem numera ligger.[5]

Industrier[redigera | redigera wikitext]

I Krokslätt fanns flera industrier. Väveriet Krokslätts fabriker anlades på 1870-talet och vid samma tid anlades Göteborgs Jästfabriksaktiebolag på tomten Presenten på Sörgårdens marker. Intill Presenten anlades på 1880-talet Lana Kamgarnsspinneri och mitt emot, på andra sidan Göteborgsvägen, grundades år 1918 AB Pumpindustri.[6]

Krokslätts fabriker expanderade, ombildades till Claes Johansson & Co:s Väferi AB, och i början av 1900-talet hade en ny fabrik byggts och spinneriet var år 1915 Sveriges största med omkring 1 000 anställda. Mölnlycke Väferi AB i Mölnlycke förvärvades år 1915 och år 1930 gick de båda bolagen samman. År 1949 var det Sveriges största textilföretag med 4 600 anställda. Åren 1973–1974 avvecklades verksamheten.[7]

Bostäder[redigera | redigera wikitext]

Egnahemsbyggen[redigera | redigera wikitext]

Det första egnahemsområdet i Göteborgsregionen uppstod i Sörgården år 1902. Någon planläggning gjordes inte av kommunen, då den inte hade råd. Husen kom därför att utföras i olika stilar och ligga utspridda.[8] Det fanns inte heller gator, el, vatten eller avlopp.[9]

Arbetarbostäder[redigera | redigera wikitext]

Krokslätts fabriker lät uppföra flera bostäder åt sina anställda. Det skedde med början under 1880-talet. År 1910 byggdes landshövdingehus ritade av Ernst Krüger och 1914–1917 byggdes fem hus i Gustavsberg, även dessa troligen ritade av Krüger. Inga av byggnaderna finns kvar, utan revs eller brann upp.[10]

Skolor[redigera | redigera wikitext]

Den första småskolan i Krokslätt inrättades år 1878. Då Krokslätts fabriker byggdes ökade elevantalet och år 1911 stod Krokslättsskolan färdig. År 1954 invigdes Sörgårdsskolan.[11]

Kyrkor[redigera | redigera wikitext]

I stadsdelen ligger Krokslättskyrkan.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ericsson (2009), s. 6
  2. ^ Gahrn (1998), s. 387
  3. ^ Ericsson (2009), s. 8
  4. ^ Ericsson (1983), s. 9-10
  5. ^ Ericsson (1983), s. 7
  6. ^ Ericsson (1983), s. 11-13
  7. ^ Ericsson (1983), s. 15-19
  8. ^ Ericsson (2009), s. 2
  9. ^ Ericsson (1983), s. 51
  10. ^ Ericsson (1983), s. 21-26
  11. ^ Ericsson (2009), s. 16-17

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gahrn, Lars (1998). Mölndals gatunamn: Mölndals historia i gatunamnsartiklar. Mölndal: L. Gahrn. sid. 387-388. ISBN 91-630-7374-9 
  • Thomas Ericsson (1983). ”Krokslätt – redan år 1397 omnämnt som bynamn”. Mölndals hembygdsförenings årsskrift 1983. Mölndal: Mölndals hembygdsförening. sid. 7-26. Libris 423764 
  • Thomas Ericsson (1983). ”Sörgården – ett egnahemsområde i Krokslätt, det första i Göteborgsregionen”. Mölndals hembygdsförenings årsskrift 1983. Mölndal: Mölndals hembygdsförening. sid. 48-54. Libris 423764 
  • Thomas Ericsson (2009). ”Krokslätt – en stadsdel mellan två städer”. Mölndals hembygdsförenings årsskrift 2009. Mölndal: Mölndals hembygdsförening. sid. 2-9. Libris 423764 
  • Thomas Ericsson (2009). ”Skolan i Krokslätt skulle avvecklas”. Mölndals hembygdsförenings årsskrift 2009. Mölndal: Mölndals hembygdsförening. sid. 16-17. Libris 423764 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]