Krokslätt, Mölndal
Krokslätt är en stadsdel i nordöstra delen av kommundelen Västra Mölndal (motsvarande Fässbergs distrikt) och gränsar till Göteborg.
I stadsdelen låg flera industrier, bland annat Krokslätts fabriker. De första egnahemmen i Göteborgsregionen uppfördes i området Sörgården.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Byn Krokslätt omnämns redan på 1300-talet. Namnets ursprung är oklart; det har förmodats ha att göra med krog, då det fanns flera krogar i området, och under 1700-talet stavades namnet Krogslätt. Alternativt kan det ha att göra med att Mölndalsån gick i krokar. Det förekom även ett personnamn Krok under medeltiden.[1]
Byn hade fyra hemman, av vilka två låg i Fässbergs socken och två i Örgryte socken. Gårdarna hette Sörgården, Hökegården, Kongegården och Norgården, av vilka Sörgården och Hökegården låg i Fässbergs socken. Annedal, Landala, Burås, Eriksberg, Galgekrogen, Geteberget och Gibraltar hörde en gång i tiden till Krokslätt.[2]
Hökegården hade anor från 1500-talet och revs år 1961. Den låg i hörnet Soltorpsgatan/Krokslätts Parkgata. Sörgården, som låg i hörnet Göteborgsvägen/Krokslättsgatan, omnämndes på 1600-talet.[3] Hökegården blev kavallerihemman år 1680 och Sörgården var posthemman fram till och med år 1861.[4]
Kongegården, uppkallad efter Assar Kong på 1500-talet, låg vid nuvarande Ebbe Lieberathsgatan och Nordgården låg där Krokslätts sjukhem numera ligger.[5]
Industrier[redigera | redigera wikitext]
I Krokslätt fanns flera industrier. Väveriet Krokslätts fabriker anlades på 1870-talet och vid samma tid anlades Göteborgs Jästfabriksaktiebolag på tomten Presenten på Sörgårdens marker. Intill Presenten anlades på 1880-talet Lana Kamgarnsspinneri och mitt emot, på andra sidan Göteborgsvägen, grundades år 1918 AB Pumpindustri.[6]
Krokslätts fabriker expanderade, ombildades till Claes Johansson & Co:s Väferi AB, och i början av 1900-talet hade en ny fabrik byggts och spinneriet var år 1915 Sveriges största med omkring 1 000 anställda. Mölnlycke Väferi AB i Mölnlycke förvärvades år 1915 och år 1930 gick de båda bolagen samman. År 1949 var det Sveriges största textilföretag med 4 600 anställda. Åren 1973–1974 avvecklades verksamheten.[7]
Bostäder[redigera | redigera wikitext]
Egnahemsbyggen[redigera | redigera wikitext]
Det första egnahemsområdet i Göteborgsregionen uppstod i Sörgården år 1902. Någon planläggning gjordes inte av kommunen, då den inte hade råd. Husen kom därför att utföras i olika stilar och ligga utspridda.[8] Det fanns inte heller gator, el, vatten eller avlopp.[9]
Arbetarbostäder[redigera | redigera wikitext]
Krokslätts fabriker lät uppföra flera bostäder åt sina anställda. Det skedde med början under 1880-talet. Tio bostadshus uppfördes söder om nuvarande Marielundsgatan och de kom att kallas Byggena. År 1910 byggdes i detta område landshövdingehus ritade av Ernst Krüger . Mellan 1914 och 1917 byggdes ytterligare fem hus, belägna i Gustavsberg, troligen också ritade av Krüger. Inga av dessa byggnader finns kvar, utan revs eller brann upp.[10]
På 1940-talet uppförde Krokslätts fabriker fyra smalhus innehållande arbetarbostäder. De är belägna norr om det som en gång kallades Byggena. Dessa hus ritades av Wejke & Ödéen och står kvar än idag.
Skolor[redigera | redigera wikitext]
Den första småskolan i Krokslätt inrättades år 1878. Då Krokslätts fabriker byggdes ökade elevantalet och år 1911 stod Krokslättsskolan färdig. År 1954 invigdes Sörgårdsskolan.[11]
Kyrkor[redigera | redigera wikitext]
I stadsdelen ligger Krokslättskyrkan.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Gahrn, Lars (1998). Mölndals gatunamn: Mölndals historia i gatunamnsartiklar. Mölndal: L. Gahrn. sid. 387-388. ISBN 91-630-7374-9
- Thomas Ericsson (1983). ”Krokslätt – redan år 1397 omnämnt som bynamn”. Mölndals hembygdsförenings årsskrift 1983. Mölndal: Mölndals hembygdsförening. sid. 7-26. Libris 423764
- Thomas Ericsson (1983). ”Sörgården – ett egnahemsområde i Krokslätt, det första i Göteborgsregionen”. Mölndals hembygdsförenings årsskrift 1983. Mölndal: Mölndals hembygdsförening. sid. 48-54. Libris 423764
- Thomas Ericsson (2009). ”Krokslätt – en stadsdel mellan två städer”. Mölndals hembygdsförenings årsskrift 2009. Mölndal: Mölndals hembygdsförening. sid. 2-9. Libris 423764
- Thomas Ericsson (2009). ”Skolan i Krokslätt skulle avvecklas”. Mölndals hembygdsförenings årsskrift 2009. Mölndal: Mölndals hembygdsförening. sid. 16-17. Libris 423764
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Krokslätt.- Kulturmiljö - Krokslätts fabriker hos Digitaltmuseum av Mölndals stadsmuseum
| |||||||||||||||||||
