Krokussläktet

	Krokussläktet
	Vårkrokus (C. vernus)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Kärlväxter; Tracheophyta
Klass	Enhjärtbladiga blomväxter; Liliopsida
Ordning	Sparrisordningen; Asparagales
Familj	Irisväxter; Iridaceae
Släkte	Krokussläktet; Crocus
Vetenskapligt namn
	§ Crocus
Auktor	Linné
Arter
	Abantkrokus (C. abantensis); Asumankrokus (C. asumaniae); Attikakrokus (C. sieberi ssp. atticus); Balkankrokus (C. veluchensis); Blå bägarkrokus (C. biflorus); Bronskrokus (C. olivieri); Bägarkrokus (C. chrysanthus); Dalmatinerkrokus (C. dalmaticus); Dvärgbägarkrokus (C. danfordiae); Fransk krokus (C. versicolor); Grekisk höstkrokus (Crocus robertianus); Grekisk krokus (C. sieberi); Gråkrokus (C. nevadensis); Gullkrokus (C. ×stellaris); Hybridbägarkrokus (C. ×hybridus); Höstkrokus (C. speciosus); Iriskrokus (C. banaticus); Israelkrokus (C. hyemalis); Iskrokus (C. niveus); Korsikansk krokus (C. corsicus); Krypkrokus (C. nudiflorus); Libanonkrokus (C. ochroleucus); Makedonisk krokus (C. pelistericus); Nattkrokus (C. tournefortii); Neapelkrokus (C. imperati); Oktoberkrokus (C. pulchellus); Olivlundskrokus (C. goulimyi); Opalkrokus (C. cancellatus ssp. mazziaricus); Orange krokus (C. garganicus); Persisk höstkrokus (C. gilanicus); Saffranskrokus (C. sativus); Sardinienkrokus (C. minimus); Septemberkrokus (C. kotschyanus); Snökrokus (C. tommasinianus); Strimkrokus (C. angustifolius); Stäppkrokus (C. korolkowii); Syrisk krokus (C. aleppicus); Toscanakrokus (C. etruscus); Turkisk krokus (C. ancyrensis); Turkoskrokus (C. baytopiorum); Velebitkrokus (C. malyi); Vild saffranskrokus (C. cartwrightianus); Vitstiftskrokus (C. karduchorum); Vårkrokus (C. vernus) Vit vårkrokus (C. vernus ssp. albiflorus); ; Ziganakrokus (C. vallicola);
Synonymer
	Crociris Schur; Geanthus Raf.; Safran Medik.;

Krokussläktet (Crocus) är ett släkte i familjen irisväxter.^[1] Släktet har cirka 80 arter. De förekommer i huvudsak i Medelhavsområdet, men några arter förekommer i Mellanöstern, Centralasien, Kina och Pakistan. Mest känd är saffranskrokus (C. sativus), men även vårkrokus (C. vernus) som är en mycket vanlig trädgårdsväxt i Sverige.

Biologi[redigera | redigera wikitext]

De är fleråriga örter med underjordisk stamknöl som är omgiven av ett skal av torra slidrester. Detta skal kan vara varierande uppbyggt och är ett viktigt sätt att skilja arterna åt. Stjälken är kort och vanligen ogrenad, omgiven av rörlika bladslidor vid basen. Total höjd 7 till 10 cm. Bladen är alla basala, smala och gräslika, vanligen med en ljus mittnerv. Hyllebladen är sammanväxta vid basen till ett långt rör. Hyllebladens antal är sex, och de är violetta, vita eller gula, ofta med mörkare strimmor på utsidan. Ståndarna är tre. Stiftet är ensamt med tre märken som är långa och flikiga. De är fästade inne i hyllets rör. Fruktämnet är underjordiskt, fruktskaftet förlängs efter blomningen så att frukten vid mognaden kommer upp ovan jord. Frukten är en trerummig kapsel.

Även om krokusen är perenn, så blommar varje enskild lök bara en gång. Löken ger dock upphov till sidolökar som i sin tur blommar. Krokusen blommar i många olika färger och färgkorsningar. Blomningstid beroende på sort är mars–april, eventuellt maj. Den höstblommande krokusen (C. speciusus), blommar under september-oktober med ljust violetta blommor.

Sorter i odling[redigera | redigera wikitext]

Vanligen förekommande sorter i svenska trädgårdar är bägarkrokus (C. chrysanthus), vårkrokus (C. vernus), snökrokus (C. tommasinianus) samt höstkrokus (C. speciosus).

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnet på växtsläktet krokus är relaterat till saffran. Sanskritordet kunkuman, persiska karkum, arameiska kurkama, hebreiska karkum och arabiska kurkum har alla samma ursprung, och grekiskans krokos har den dubbla betydelsen "krokus" och "saffran". Latinets crocus och crocum betyder båda specifikt "saffran".^[2] Även namnet på växten och kryddan gurkmeja är inlånat från detta ord.^[3]