Kronhusgatan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kronhusgatan
Kronhusgatan, Göteborg (österifrån).jpg
Kronhusgatan sedd från Östra Hamngatan.
Namn efterKronhuset
Namngiven1666
Tidigare namnGamle Kyrkogatan,
Wintergatan
Läge
PlatsNordstaden
SträckningPackhusplatsen
Östra Hamngatan
Längd360 meter
Betydelse
ByggnaderKronhuset
Kvarnbergsskolan syntes 1951 över hustaken från Kronhusgatan. Foto. Claes Claesson. Bildsamlingen, Göteborgs stadsmuseum.

Kronhusgatan är en gata inom stadsdelen Nordstaden i Göteborg. Den är cirka 360 meter lång,[1] och sträcker sig från Packhusplatsen till Östra Hamngatan.[2]

Gatan fick sitt namn den 19 februari 1666, "Gamle Kyrkogatan skall heeta Cronhuusgatan", efter Kronhuset som uppfördes här 1643-1654. Gamla namnformer är; Cronohus Gathon (1671) och Cronehuusgatan (1694). Två äldre namn, som förekommer parallellt är Wintergatan samt Gamle Kyrkogatan (se Kyrkogatan). Den senare efter stadens äldsta begravningsplats, som var belägen vid foten av Kvarnberget, väster om Kronhuset vid tomt nr 6[3] i hörnet av nuvarande Torggatan - som då kallades för Kyrkogårdsgränden - och Sillgatan (nuvarande Postgatan).[4]

Branden 1813[redigera | redigera wikitext]

På morgonen, klockan 07.30 den 19 september 1813 utbröt en eldsvåda i skomakare Hallbergs två-vånings trähus vid Kronhusgatan (8:e roten, 4:kvarteret). På grund av den starka vinden hade elden inom nio timmar slukat 4:e kvarterets södra halva (ungefär den del, som skonades 1794). Närmare 100 trähus brann upp, dessutom allt brännbart i 6 stenhus; 8 andra stenhus fick omfattande skador. Det Santessonska sockerbruket vid Brunnsparken med båda sina flyglar härjades svårt, och även våghuset på den gamla järnvågen brann upp.[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Eniro, kartor; Mät sträcka
  2. ^ Göteborg, Partille och Mölndals Gatukalender, Otto Asphem, Göteborg 1979, avsnitt "K".
  3. ^ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (Andra utökade upplagan) C G Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898, s. 17
  4. ^ Göteborg - en översikt vid 300-årsjubileet 1923 (1923), Nils Wimarson (red.), s. 799.
  5. ^ Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, fil lic Arvid Bæckström, Svensk byggnadskultur II, Nordiska museet, Stockholm 1923, s. 169

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Rydholm, Claes (2015). Göteborgsadresser med betydelse - i stort och i smått: berättelser från dåtid till nutid. TNF-bok 186. [Stockholm]: Trafik-Nostalgiska Förlaget. sid. 38-39. Libris länk. ISBN 9789186853907 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]