Kronobergs läns valkrets

Kronobergs läns valkrets är en av valkretsarna vid val till den svenska riksdagen.

Mandatantal

I det första valet till enkammarriksdagen hade valkretsen sex fasta mandat, ett antal som förblev oförändrat fram till valet 1982 då valkretsen fick sju fasta mandat. I valet 1985 minskade de fasta mandaten åter till sex, och förblev där åtminstone till valet 1994. Valkretsen hade dessutom ett utjämningsmandat i valen 1970–1979, noll i valet 1982, ett i valet 1985, noll i valet 1988, tre i valet 1991 och noll i valet 1994. I valet 2006 hade valkretsen sex fasta mandat och ett utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2010^[1]
1970	1973	1976	1979	1982	1985	1988	1991	1994	1998	2002	2006	2010
6	6	6	6	7	6	6	6	6	6	6	6	6

Riksdagsledamöter under enkammarriksdagen (ej komplett lista)

1971–1973

1974–1975/76

1985/86–1987/88

Charlotte Branting, fp

1988/89–1990/91

Charlotte Branting, fp

1991/92–1993/94

Charlotte Branting, fp
- Ronny Karlsson (ersättare för Charlotte Branting 9 november–9 december 1991), fp
Sten Söderberg, nyd

2002/03–2005/06

Gunnar Nordmark, fp

Första kammaren

Under tvåkammarriksdagens tid var Kronobergs län en egen valkrets till första kammaren vid valen 1866–1919. Fram till valet 1913 var antalet mandat fem, men vid de båda förstakammarvalen 1919 sänktes antalet till fyra. Från förstakammarvalet 1921 och framåt ingick länet i stället i Kronobergs läns och Hallands läns valkrets.

Riksdagsledamöter i första kammaren

1867–1911 (successivt förnyade mandat)

Carl Holmberg (1867–1868)
- Carl Johan Thyselius (1869–1886)
  - Josef Stephens, prot 1888–1909 (1887–1909)
    - Gösta af Petersens, fh (1910–1911)

Anders Koskull (politiker) (1867–1881)
- Claes Cederström (1882)
  - Julius Mankell (1883–1890)
    - Liss Olof Larsson, prot (1891–12/9 1896)
      - August Rappe, prot (1897–1901)
        Axel Hummel (1902–1904)
        Carl von Baumgarten, prot 1905–1909, fh 1910–1911 (1905–1911)

Gösta Munthe (1867–1875)
- Knut Knutsson Posse (1876–1877)
  - Jöns Pehrsson, lmp:s filial (1878–9/8 1882)
    - Fredrick Richter (1883–1891)
      - August Rappe, prot (1892–1893)
        Knut Posse, prot (1894–1906)
        Klas Hugo Bergendahl (1907–1911)

Carl Göran Mörner, kons (1867–1875)
- Gunnar Wennerberg, prot 1888–1901 (1876–24/8 1901)
  - Charles von Oelreich, min 1902–1904, mod 1905–1910 (1902–1910)
    - Adolf Roos, fh (1911)

Adolph Westman (1867–1872)
- Carl Holmberg (1873–1878)
  - Knut Knutsson Posse (1879–1883)
    - Carl von Baumgarten, prot 1888–1890 (1884–1890)
      - Harald Spens, prot (1891–1899)
        Axel Törner, prot (1900–3/10 1904)
        Aaby Ericsson, prot 1908–1909, fh 1910–1911 (1905–1911)

1912–1913

Carl von Baumgarten, n
Klas Hugo Bergendahl, n (1912)
- Axel Rooth, n (1913)
Aaby Ericsson, n
Adolf Roos, n
August Ljunggren, lib s

1914–lagtima riksmötet 1919

Urtima riksmötet 1919

Aaby Ericsson, n
Peter Magnus Olsson, n
Axel Linnér, bf (till 24/9 1919; valet upphävt)
- Nils Anton Bondeson, lib s (15/11–31/12 1919)
August Ljunggren, lib s

1920–1921

Aaby Ericsson, n
Peter Magnus Olsson, n (1920)
- Axel Rooth, n (1921)
Nils Anton Bondeson, lib s
August Ljunggren, lib s

Andra kammaren

Vid valen till andra kammaren var länet länge indelat i mindre valkretsar. Länets landsbygd utgjorde vid valen 1866–1890 sex valkretsar med vardera ett mandat: Sunnerbo domsagas västra valkrets, Sunnerbo domsagas östra valkrets, Allbo härads valkrets (Västra Värends valkrets), Norrvidinge och Kinnevalds häraders valkrets (Mellersta Värends valkrets), Konga härads valkrets och Uppvidinge härads valkrets. Vid valet 1893 var Sunnerbo härads båda valkretsar sammanslagna till Sunnerbo härads valkrets, men från och med valet 1896 återgick man till de två gamla valkretsarna fram till valet 1908 då valkretsen åter sammanslogs, nu under namnet Sunnerbo domsagas valkrets.

Residensstaden Växjö ingick i Växjö, Eksjö och Vimmerby valkrets i valen 1866–1875 och därefter i Växjö, Eksjö, Vimmerby och Borgholms valkrets i valen 1878–1884. Från höstvalet 1887 till valet 1893 ingick staden i stället i Växjö och Oskarshamns valkrets. Därefter bröts Växjö och bildade Växjö valkrets i valen 1895–1905, för att slutligen i valet 1908 sammanföras med Eksjö till Växjö och Eksjö valkrets.

När proportionellt valsystem infördes i valet 1911 sammanslogs de gamla enmannakretsarna till två valkretsar: Kronobergs läns västra valkrets med tre mandat och Kronobergs läns östra valkrets (inklusive Växjö) med fyra mandat till och med valet 1917, tre mandat i valet 1920. I valet 1921, slutligen, lades de båda valkretsarna ihop till en gemensam andrakammarkrets för hela länet.

Riksdagsledamöter i andra kammaren

1922–1924

Otto Magnusson, lmb
Peter Magnus Olsson, lmb
Hjalmar Svensson, bf
Erik Rydström, lib s 1922–1923, fris 1924
Herman Blomquist, s
Henning Leo, s

1925–1928

1929–1932

1933–1936

Otto Magnusson, lmb 1933–1934, h 1935–1936
Peter Magnus Olsson, lmb 1933–1934, h 1935–1936
Victor Mattsson, bf
Hjalmar Svensson, bf
Herman Blomquist, s
Gustaf Rosander, s (1933)
- Hjalmar Gustafson, s (1934–1936)

1937–1940

Erik Magnusson, h
Oscar Nolin, h
Victor Mattsson, bf
Hjalmar Svensson, bf
Herman Blomquist, s (1937–lagtima riksmötet 1939)
- Gustaf Rosander, s (urtima riksmötet 1939–1940)
Hjalmar Gustafson, s

1941–1944

1945–1948

1949–1952

1953–1956

1957–första riksmötet 1958

Andra riksmötet 1958–1960

Erik Magnusson, h
Rune Gustavsson, c
Fridolf Jansson, c
Hjalmar Gustafson, s (1958–1959)
- Bengt Fagerlund, s (1960)
Fritz Persson, s

1961–1964

1965–1968

1969–1970

Referenser

Noter

^ Valmyndigheten: Valkretsindelning och valkretsmandat i riksdagsval sedan 1988, läst 3 maj 2010

Tryckta källor

Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 195–197

[1] Valmyndigheten: Valkretsindelning och valkretsmandat i riksdagsval sedan 1988, läst 3 maj 2010

[1]