Krut, kulor och kärlek

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Krut, kulor och kärlek
(Our Hospitality)
Krut, kulor och kärlek
RegissörJohn G. Blystone
Buster Keaton
ProducentJoseph M. Schenck
ManusJean Havez, Clyde Bruckman, Joseph Mitchell
OriginalmusikCarl Davis (1984)
FotografGordon Jennings
Elgin Lessley
ProduktionsbolagMetro Pictures Corporation
Premiär3 november 1923
Speltid69 minuter
LandUSA
Språkstumfilm
IMDb SFDb

Krut, kulor och kärlek (engelska: Our Hospitality) är en amerikansk stumfilm från 1923 regisserad av Buster Keaton och John G. Blystone.[1][2]

Filmen är baserad på den verkliga fejden mellan familjerna Hatfield och McCoy.[3]

Handling[redigera | redigera wikitext]

Familjen McKays ende överlevande son William har växt upp i New York, men reser tillbaka till den lilla staden i Kentucky där han föddes för att ta hand om familjens ägor. På resan dit träffar han Virginia Canfield, de två fattar tycke för varandra och Virginia bjuder in William på middag hemma hos hennes familj. Han får dock snart reda på att hon tillhör familjen Canfield som legat i fejd med hans egen familj så länge att ingen kommer ihåg hur fejden startade.

Medverkande[redigera | redigera wikitext]

  Buster Keaton  –  Willie McKay, 21 år
  Natalie Talmadge  –  Virginia Canfield
  Buster Keaton jr.  –  Willie McKay, 1 år
  Joseph "Joe" Keaton  –  Lem Doolittle, lokförare
  Kitty Bradbury  –  faster Mary
  Joe Roberts  –  Joseph Canfield, Virginias far
  Leonard Clapham  –  James Canfield
  Craig Ward  –  Lee Canfield
  Ralph Bushman  –  Clayton Canfield
  Edward Coxen  –  John McKay
  Jean Dumas  –  Mrs. McKay
  Monte Collins  –  Benjamin Dorsey, prästen
  James Duffy  –  Sam Gardner
  Erwin Connelly  –  man som grälar med sin fru

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Our Hospitality - Detail View. American Film Institute. Läst 5 september 2016.
  2. ^ Our Hospitality (1923). Svensk Filmdatabas. Läst 5 september 2016.
  3. ^ Michael Barrett. (3 mars 2011). Buster Keaton's Story About Ingrained Hostility. PopMatters. Läst 5 september 2016.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]