Hoppa till innehållet

Kubaduvhök

Från Wikipedia
Kubaduvhök
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökar
Accipitridae
SläkteAstur
ArtKubaduvhök
A. gundlachi
Vetenskapligt namn
§ 'Astur gundlachi'
AuktorLawrence, 1860
Utbredning
Synonymer
  • Accipiter gundlachii Lawrence, 1860 [ortografiskt inkorrekt]
  • Accipiter gundlachi
  • Kubahök

Kubaduvhök[2] (Astur gundlachi) är en fågel i familjen hökar.[3] Den är en av Kubas endemiska arter och klassificeras som starkt hotad.[1]

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Kubaduvhök är en mellanstor skogslevande rovfågel, 43–51 centimeter i kroppslängd. Den adulta höken är mörkt gråblå ovan, med svartaktig hätta och rödbandad ljus undersida och stjärten är tydligt rundad i flykten. Ungfågeln är brun ovan och blekare under med mörk längsstreckning. Den liknande arten amerikansk sparvhök (Accipiter striatus) är mindre och dess stjärt ser tvärt avskuren ut i flykten. Lätet är ett högljutt "kek-kek-kek...".[1]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Kubaduvhök finns enbart på Kuba, tidigare spritt förekommande men nu enbart i fem isolerade områden.[1] Större delen av populationen finns huvudsakligen på östra halvan av ön. Den delas in i två underarter med följande utbredning:[4]

  • Accipiter gundlachi gundlachi – västra och centrala Kuba
  • Accipiter gundlachi wileyi – östra Kuba

Genetiska studier visar att kubaduvhök är närmast släkt med trastduvhök (Accipiter cooperi) och tvåfärgad duvhök (A. bicolor), i en grupp där bland annat även duvhöken ingår (A. gentilis). DNA-studierna visar vidare att denna grupp faktisk står närmare kärrhökarna i Circus än typarten för Accipiter, den europeiska sparvhöken (A. ninus).[5][6][7][8][9][10] För att kärrhökarna ska kunna behållas i ett eget släkte delas därför Accipiter delas upp i flera mindre släkten, däriblamd Astur.[11][3]

Ekologi och föda

[redigera | redigera wikitext]

Kubaduvhök återfinns i flera olika skogsmiljöer upp till 800 m ö.h., både fuktiga och torra lövskogar liksom tallskog.[12] Den häckar vanligen 19–25 meter upp i ett träd. Födan består nästan enbart av fåglar. Fågeln har relativt stora fötter, vilket gör att den kan ta så stora byten som kubaamazon, kubaparakit, duvor och vaktlar.[13]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Kubaduvhök har kategoriserats som starkt hotad av IUCN sedan 1994[1], på grund av den lilla och fragmenterade populationen. De senaste fem åren har populationen stabiliserats och uppgår nu till 400 individer, varav 270 är adulta. I framtiden kan därmed kubahök nergraderas till sårbar. Kubaduvhök hotas av skogsavverkning; den är beroende av träd för att häcka och för att smyga på byten. Kubahök uppfattas också som ett hot av djurhållare och jagas.[13]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Johannes Christoph Gundlach (1810–1896), efter 1876 Juan Cristóbal Gundlach, tysk ornitolog, entomolog samt boende på Kuba 1839-1896.[14]

  1. ^ [a b c d e] BirdLife International 2013 Accipiter gundlachi Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 26 december 2014.
  2. ^ BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi :  10.14344/IOC.ML.14.2.
  4. ^ Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  5. ^ Kocum, A. (2006), “Phylogenie der Accipitriformes (Greifvögel) anhand verschiedener nuklearer und mitochondrialer DNA-Sequenzen”, Dissertation, Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald.
  6. ^ Griffiths, C.S., G.F. Barrowclough, J.G. Groth and L.A. Mertz (2007), Phylogeny, diversity, and classification of the Accipitridae based on DNA sequences of the RAG-1 exon, J. Avian Biol. 38, 587-602.
  7. ^ Lerner, H.R.L., M.C. Llaver, and D.P. Mindell (2008), Molecular Phylogenetics of the Buteonine Birds of Prey (Accipitridae), Auk 304, 304-315.
  8. ^ Breman, F.C., K. Jordaens, G. Sonet, Z.T. Nagy, J. Van Houdt och M. Louette (2013). DNA barcoding and evolutionary relationships in Accipiter Brisson, 1760 (Aves, Falconiformes: Accipitridae) with a focus on African and Eurasian representatives, J. Ornithol. 154, 265-287.
  9. ^ Lerner HRL & DP Mindell. 2005. Phylogeny of eagles, Old World vultures and other Accipitridae based on nuclear and mitochondrial DNA. Molecular Phylogenetics and Evolution 37: 327–346.
  10. ^ Mindell DP, JFuchs, and JA Johnson. 2018. Phylogeny, taxonomy, and geographic diversity of diurnal raptors: Falconiformes, Accipitriformes, and Cathartiformes. S. 3–32 i JH Sarasola, JM Grande, and JJ Negro (editors), Birds of prey: biology and conservation in the XXI century. Springer.
  11. ^ Catanach TA, MR Halley & S Pirro. 2024. Enigmas no longer: using ultraconserved elements to place several unusual hawk taxa and address the non-monophyly of the genus Accipiter (Accipitriformes: Accipitridae), Biological Journal of the Linnean Society
  12. ^ . 2010. Gundlach's Hawk (Accipiter gundlachi), Neotropical Birds Online (T. S. Schulenberg, Editor). Ithaca: Cornell Lab of Ornithology
  13. ^ [a b] Reynard, George B., Lester L. Short, and Orlando H. Garrido. "Nesting, Voice, Status, And Relationships Of The Endemic Cuban Gundlach's Hawk (Accipiter Gundlachi)." Wilson Bulletin 99.(1987): 73-77. General Science Full Text (H.W. Wilson). Web. 24 Oct. 2013.
  14. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]