Kulturkanon
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En kulturkanon, även kulturell kanon, efter den religiösa betydelsen av ordet kanon, är ett rättesnöre för kultur. Tanken är att vissa verk erkänns som särskilt framträdande och karakteristiska och därigenom kan ingå i en kulturkanon över ett land, en tid eller en civilisation. Exempelvis publicerade amerikanen Harold Bloom 1994 boken The Western Canon där han argumenterar för de enligt honom viktigaste västerländska litterära verken.
Begreppet används också inom politiken, t.ex. i syfte att försöka fånga in ett lands kulturarv genom att upprätta en lista med centrala kulturella verk – en kulturkanon.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Kanonkonceptet kommer ursprungligen från religionen, där det handlar om vilka skrifter som anses gälla och vilka som inte gör det. Kanon har ofta formats av skolor och universitet, även om det ofta har skett informellt. Debatten om en litterär kanon drevs tidigt av feminister, som ville vidga skolornas läslistor till att omfatta fler kvinnliga författare. På ett liknande sätt har kanon förespråkats som ett sätt att vidga och ifrågasätta västerländska perspektiv.[1]
Danmarks kulturkanon
[redigera | redigera wikitext]I december 2004 gav Danmarks kulturminister Brian Mikkelsen i uppdrag till sju olika grupper inom sju olika kulturella fält att sätta samman en officiell dansk kulturkanon. Denna kanon skulle innehålla det bästa ur danskt kulturarv. De sju kommittéerna inledde i april 2005 arbetet med att välja ut vilka verk som skulle ingå i kanon. Verken utsågs i sju kategorier: arkitektur, design, bildkonst, teater, litteratur, film och musik. Dessutom utarbetades en särskild kanon för barnkultur.
Varje grupp fick välja tolv verk. Under arbetets gång tillkom barnkultur, och musikområdet delades i två. Totalt innehåller den danska kulturkanonen 108 verk. 24 januari 2006 presenterades Danmarks kulturkanon, och den 15 augusti 2006 gavs den ut som en bok avsedd att delas ut i danska skolor.
Såväl själva idén att utse ett begränsat antal verk som särskilt betydelsefulla som urvalsprocessen och det slutgiltiga innehållet har kritiserats från flera håll. En rad alternativa kanon har också föreslagits.
Sveriges kulturkanon
[redigera | redigera wikitext]Under valrörelsen 2006 i Sverige hade Cecilia Wikström (Folkpartiet, nuvarande Liberalerna) föreslagit att Sverige ska ha litterär kanon.[2] Det blev startpunkten för den så kallade kanondebatten.[1]
I Tidöavtalet från oktober 2022 gavs beskedet att en nationell kulturkanon skulle tas fram av externa expertkommittéer.[1][3] Den 21 december 2023 beslutade regeringen Kristersson om direktiv till en kommitté, ledd av historieprofessorn Lars Trägårdh, som dels skulle ta fram en svensk kulturkanon, och dels utreda frågan om dess lämpliga användningsområden.[4]
Den 2 september 2025 redovisade kommitténs resultat i form av SOU 2025:92 En kulturkanon för Sverige.[5]
Kulturkanon i Norge
[redigera | redigera wikitext]Morgenbladets 12 viktigste kunstverk, eller "En kanon etter Munch", är en lista över norska konstverk från perioden 1945–2005, som publicerades i Morgenbladet 2005. Konstverken valdes ut av en jury, som valde mellan verk inom skulptur, måleri, fotografi, video, installationskonst, textil och grafik.
Bakgrunden till att göra listan för konstverk var att det fanns en rad listor i Norge inom olika områden som litteratur, film och musik, men ingen inom bildkonst. Ambitionen var att vid urvalet använda objektiva kriterier snarare än jurymedlammars smak. Kriterier för urval beslöts därför vara att verken hade haft en "genomslagskraft i samtiden", bedömdes ha betydelse för efterkommande tid samt hade kvalitet och intresse såsom sedda med juryns samtida ögon.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”Kulturkanon – tom politisk gest eller viktig hjälp i skolan?”. DN.SE. 21 oktober 2022. https://www.dn.se/kultur/kulturkanon-tom-politisk-gest-eller-viktig-hjalp-i-skolan/. Läst 6 februari 2023.
- ^ Cecilia Wikström (29 juli 2006). ”Därför behövs litteraturkanon”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_339602.svd. Läst 5 augusti 2009.
- ^ Palo, Katja (14 oktober 2022). ”Nya regeringen ska ta fram svensk kulturkanon”. gp.se. https://www.gp.se/1.83202354. Läst 6 februari 2023.
- ^ Elisabet Andersson (21 december 2023). ”Har svensken kultur? Svaret är på väg”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/l3qmRA/lars-tragardh-leder-arbetet-med-att-ta-fram-en-kulturkanon. Läst 7 september 2025.
- ^ Regeringen och Regeringskansliet (2 september 2025). ”En kulturkanon för Sverige”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/09/sou-202592/. Läst 2 september 2025.
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Litterär kanon från Projekt Runeberg
- Lars Trägårdh (2025). En kulturkanon för Sverige, Betänkande av kommittén En kulturkanon för Sverige, SOU 2025:92. Stockholm: Regeringskansliet, Kulturdepartementet. ISBN 978-91-525-1348-4. https://www.regeringen.se/contentassets/bbb7403c693c4c9cad9758918611bdab/en-kulturkanon-for-sverige-sou-202592.pdf
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
