Kung Zhaoxiang av Qin

Från Wikipedia
Kung Zhaoxiang
秦昭襄王
Regeringstid 306–251 f.Kr.
Företrädare Kung Wu
Efterträdare Kung Xiaowen
Barn Kung Xiaowen
Personnamn Ying Ji (嬴稷)
Ätt Ying (嬴)
Far Kung Huiwen
Mor Änkedrottningen Xuan (宣太后)[1]
Död död 251 f.Kr.

Kung Zhaoxiang (秦昭襄王; Qín Zhāoxiāng wáng), död 251 f.Kr., var en kung över det kinesiska riket Qin under epoken De stridande staterna. Kung Zhaoxian regerade från 306 f.Kr. till 251 f.Kr.[2] och hans personnamn var Ying Ji (嬴稷).[3]

Kung Zhaoxian tillträdde tronen efter att hans äldre bror Kung Wu avlidit.[1]

Under hans långa regeringstid utfördes många framgångsrika militära kampanjer mot de konkurrerande staterna som kraftig försvagades efter dess förluster. En betydande del i Qin's militära framgång under perioden kan tillskrivas general Bai Qi som aldrig förlorade ett slag. Några av de mest betydelsefulla slagen utförda under Kung Zhaoxiangs styre var:

  • Vid Slaget vid Yique 293 f.Kr. besegrade Qin staterna Wei och Han, och Qin fick ett maktgrepp om de centrala delarna av Kina.
  • Qin deltog 284 f.Kr.[4] i en allians mot staten Qi där Qi gjorde stora förluster och dess huvudstad Linzi erövrades.[5]
  • Qin's styrkor erövrade 278 f.Kr. under Slaget vid Yan och Ying staten Chu's huvudstad varefter Chu led stora förluster och blev kraftigt försvagat.
  • Det närliggande Rong-riket Yiqu (义渠) i nordväst erövrades 272 f.Kr. vilket gav Qin expanderat territorium mot nordväst.[6]
  • År 273 f.kr. vid Slaget vid Huayang besegrade Qin staterna Zhao och Wei och framför allt Wei drabbades extra hårt och fick överlämna territorium..
  • Vid Slaget vid Changping 260 f.Kr. besegrade Qin staten Zhao som led extremt stora förluster.
  • År 256 f,Kr, störtade Qin's arme slutligen Zhoudynastin efter att ha erövrat Wangcheng och Kung Nan kapitulerade.[7][8]

Efter erövrandes av Yiqu (义渠) 272 f.Kr. kom Qin-rikets nya gräns i direktkontakt med hunnernas territorium. För att säkra det erövrade territoriet byggde riket Qin den slingrande Yulinmuren från södra Gansu i nordostlig riktning upp till norra Shaanxi. Denna mur blev sedan basen för kinesiska muren som uppfördes från 215 f.Kr. av Qin Shi Huangdi.[6]

Efter sin död 251 f.Kr.[8]efterträddes Kung Zhaoxiang av sin son Kung Xiaowen.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”The Feudal State of Qin 秦” (på engelska). ChinaKnowledge.de. http://www.chinaknowledge.de/History/Zhou/rulers-qin.html. Läst 5 augusti 2016. 
  2. ^ ”Rulers of Qín (秦)” (på engelska). 诸子百家 Chinese Text Project. http://ctext.org/dynasty.pl?if=en&id=1241. Läst 5 augusti 2016. 
  3. ^ ”Dukes, Kings and Emperors of the Qin Dynasty 秦 (221-206 BCE)” (på engelska). ChinaKnowledeg.se. http://www.chinaknowledge.de/History/Han/qin-rulers.html. Läst 5 mars 2016. 
  4. ^ Whiting, Marvin (2002) (på engelska). Imperial Chinese Military History. iUniverse. sid. 81. ISBN 978-0595221349. https://books.google.se/books?id=JJQiAz3qTCgC&lpg=PA83&dq=battle%20at%20Huayang%20Bai%20Qi&hl=sv&pg=PA81#v=onepage&q&f=false 
  5. ^ ”Chinese History - The Feudal State of Qi 齊” (på engelska). ChinaKnowledge.de. http://www.chinaknowledge.de/History/Zhou/rulers-qi.html. Läst 5 augusti 2016. 
  6. ^ [a b] Dong, Yaohui (2008). ”8. Anecdotes of King Zhao of State Qin” (på engelska). The Eternal Great Wall. China Nationality Art Photograph Publishing House. sid. 30. ISBN 7-80069-644-8 
  7. ^ Xiong, Victor Cunrui (2016). ”East Zhou and West Zhou” (på engelska). Capital Cities and Urban Form in Pre-modern China. Taylor and Francis. ISBN 9781317235569. https://books.google.se/books?id=R6jgDAAAQBAJ&lpg=PT35&ots=lPvfgkzOv6&dq=King%20Nan%20256%20Wangcheng%20Qin&hl=sv&pg=PT35#v=onepage&q&f=false 
  8. ^ [a b] Whiting, Marvin (2002) (på engelska). Imperial Chinese Military History. iUniverse. sid. 87–88. ISBN 978-0595221349. https://books.google.se/books?id=JJQiAz3qTCgC&lpg=PA83&dq=battle%20at%20Huayang%20Bai%20Qi&hl=sv&pg=PA87#v=onepage&q&f=false 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Kung Wu
Härskare av Qin
306 f.Kr.–251 f.Kr.
Efterträdare:
Kung Xiaowen