Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien
Ingenjörsvetenskapsakademiens entré på Grev Turegatan
FörkortningIVA, ledamot förkortas LIVA, utländsk ledamot förkortas LUVA.
Bildad24 oktober 1919
GrundareGustaf V
TypKungliga akademier
Syfte/fokusEn oberoende akademi som bygger broar mellan forskning, näringsliv och politik.

Vision: Teknologi i mänsklighetens tjänst

Målsättning: konkurrenskraft och hållbar utveckling
PresesMarcus Wallenberg
VDTuula Teeri
AkademisekreterareFredrik Hörstedt
HuvudorganPresidium
Webbplatshttps://www.iva.se

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, förkortad IVA, är en kunglig akademi, grundad 24 oktober 1919 av Gustaf V på initiativ av kommerserådet Axel F. Enström (1875–1948). Den är världens äldsta ingenjörsvetenskapsakademi. IVA är den yngsta av de kungliga akademierna i Sverige, men den äldsta ingenjörsvetenskapsakademin i världen.  Akademin består av ca 1300 ledamöter (Lista över ledamöter av Ingenjörsvetenskapsakademien), varav en majoritet är verksamma i Sverige. Ledamotskap i akademien förkortas LIVA och utländsk ledamotskap förkortas LUVA.

IVA:s uppdrag bygger på att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling. En viktig del av akademins arbete är kopplat till dess projekt- och programverksamhet. Fokus ligger på att förmedla kunskap som kan bidra till en hållbar utveckling inom samhällsviktiga kunskapsfält som digitalisering, energi och resurser, forskning och innovation, samhällsbyggnad, kompetensförsörjning och entreprenörskap.

Historik[redigera | redigera wikitext]

IVA bildades i en tid då ingenjörsyrket börjat få ett allmänt erkännande i samhället. Det behövdes en akademi som kunde främja samhällsutvecklingen genom att driva den teknologiska forskningen framåt. I Sverige och Europa efterfrågades nya lösningar för att råda bot på den akuta bränslebrist som uppstått under första världskriget.  

Till en början låg IVA:s huvudfokus på forskning och utvecklingen inom energiteknik. Under årens lopp har verksamheten breddats till att främja forskning inom fler teknikfält, men också inom de ekonomiska vetenskaperna. Sedan 50-talet driver IVA även ett näringslivsråd med fokus på näringslivets utveckling.

Föregångare till IVA var Sveriges Industriförbund (bildat 1910) och Kommerskollegiets industribyrå (som startade sin verksamhet 1912). Sedan 1919 har akademien sina lokaler i Ingenjörsvetenskapsakademiens byggnad vid Grev Turegatan 12–16.

En viktig uppgift för Akademien är att vara en mötesplats och den egna verksamheten arrangerar runt 120 möten och seminarier varje år i egna lokaler hos IVA konferenscenter, som öppnades i början av 1980-talet. IVA konferenscenter är också till för externa kunder.

Utdelade priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

  • Stora guldmedaljen, sedan 1924
  • Guldmedaljen, sedan 1921
  • Brinellmedaljen, sedan 1936
  • Guldplaketten, delades ut mellan 1951 och 2002
  • Hedersledamotstecken, sedan 1919
  • Tacktecken, sedan 2002
  • Axel F. Enströmmedaljen, 1959–1981
  • Minnesmedaljen/minnesskriften, sedan 1924
  • Chester Carlsons forskningspris, sedan 1985
  • IVA:s pris för vetenskaplighet inom journalistik, sedan 2015
  • Hans Werthén Fonden

Ledning[redigera | redigera wikitext]

IVA:s verksamhet och uppdrag regleras i akademiens stadgar. IVA styrs av ett presidium som fungerar som akademiens styrelse. IVA:s högsta beslutande organ är Akademisammankomsten. IVA:s kansli och kansliets ledningsgrupp arbetar med akademiens operativa verksamhet och driver utvecklings- och förändringsarbete.

Verkställande direktörer[redigera | redigera wikitext]

Följande personer har varit verkställande direktörer för IVA:[1]

Preses[redigera | redigera wikitext]

Följande personer har varit preses för IVA:[2]

Vice preses[redigera | redigera wikitext]

Följande personer har varit vice preses

  • 1989-1991   Bengt Kredell
  • 1990-1992   Ragnar Uppman
  • 1991-1993   Johan Myhrman
  • 1991-1993   Karl Johan Åström
  • 1992-1994   Ulf Lundkvist
  • 1993-1995   Janne Carlsson
  • 1994-1996   Nils-Gösta Vannerberg
  • 1994-1996   Carl Johan Åberg
  • 1995-1997   Kerstin Niblaeus
  • 1996-1998   Anders Sjöberg
  • 1997-1999   Ulf Jakobsson
  • 1997-1999   Anders Vedin
  • 1998-2000   Arne Wittlöv
  • 1999-2001   Kristina Glimelius
  • 2000-2002   Christer Zetterberg
  • 2000-2002   Bengt Kasemo
  • 2001-2003   Jan Martinsson
  • 2002-2004   Cristina Glad
  • 2003-2005   Peggy Bruzelius
  • 2003-2005   Jan-Eric Sundgren
  • 2004-2006   Billy Fredriksson
  • 2005-2007   Karin Markides
  • 2006-2008   Björn Hägglund
  • 2006-2008   Erik Sandewall
  • 2007-2009   Jan Uddenfeldt
  • 2008-2010   Karl-Olof Hammarkvist
  • 2009-2011   Charlotte Brogren
  • 2009-2011   Peter Gudmundson
  • 2010-2012   Staffan Josephson
  • 2011-2013   Björn Savén
  • 2012-2014   Lena Gustafsson
  • 2012-2014   Margareta Norell Bergendahl
  • 2013-2015   Marie Ehrling
  • 2013-2015   Erik Lautmann
  • 2014-2016   Anders Nyrén
  • 2015-2017   Pam Fredman
  • 2015-2017   Maria Strömme
  • 2016-2018   Eva Hamilton
  • 2016-2018   Pontus Braunerhjelm
  • 2017-2019   Hans Stråberg
  • 2018-2020   Pia Sandvik
  • 2018-2020   Johan Sterte
  • 2019-2021   Cecilia Hermansson
  • 2020-2022   Magdalena Gerger
  • 2020-2022   Magnus Hall
  • 2021-2023   Stefan Bengtsson
  • 2021-2023   Kristina Edström

Avdelningar[redigera | redigera wikitext]

IVA:s ca 1000 svenska ledamöter är indelade i tolv avdelningar. Avdelningarna bevakar och arbetar med frågor inom sitt område, bland annat genom att arrangera seminarier och andra aktiviteter kopplade till aktuella händelser i omvärlden. Avdelningarna deltar i arbetet med IVA:s program, projekt och remissvar inom sina specialistområden, och föreslår inval av nya ledamöter. Avdelningssekreterare är alltid en medarbetare på IVA:s kansli.

I Maskinteknik[redigera | redigera wikitext]

Maskinteknik, vetenskaper som generar effektiv teknisk framtagning av tekniska produkter och system. Frågor om integration av produktutveckling och tillverkning.

II Elektroteknik[redigera | redigera wikitext]

De elektrotekniska, elektroniska och programvarutekniska vetenskaperna samt frågor som rör system, anläggningar, apparater, komponenter och material.

III Samhällsbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Tekniska frågor gällande byggnader, anläggningar och transporter. Övergripande frågor om gestaltning, planering, processer, projektstyrning samt energi, miljö- och vattenresursfrågor.

IV Kemiteknik[redigera | redigera wikitext]

Kemi och kemiteknik.  Analysera  och ta initiativ i frågor där kemibaserad kunskap bidrar till en ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling.

V Bergs- och materialteknik[redigera | redigera wikitext]

Bergs- och mineral- och material teknik i alla stadier från uppletning av malmer och mineral, forskning kring nya material till framställning av färdiga material som metaller, keramer och polymerer.

VI Företagande och ledarskap[redigera | redigera wikitext]

Företagsekonomi, industriell ekonomi och organisation, teknikhistoria och ekonomisk historia. Frågor kring företagande och ledarskap som kan bidra till utvecklingen av mer effektiva, konkurrenskraftiga och innovativa verksamheter inom näringsliv och förvaltning.

VII Teknikens grunder och gränsområden[redigera | redigera wikitext]

De tekniska grundvetenskaperna, teknikens industriella tillämpningar samt teknikens gränsvetenskaper.

VIII - Skogsnäringens teknik[redigera | redigera wikitext]

Skogsbruksteknik, processteknik samt system för hantering av råvaror och produkter inom skogsnäringen. Frågor som är väsentliga för skogsbruk och skogsindustrier i bred bemärkelse.

IX Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

De ekonomiska vetenskaperna med fokus på nationalekonomi och dess koppling till företagsekonomi samt samspelet mellan ekonomi och teknik. Frågor av vikt för Sveriges ekonomi och dess funktionssätt.

X Bioteknik[redigera | redigera wikitext]

Bioteknik, livsmedelsteknik, medicinsk teknik, miljöteknik och processteknik samt dess tillämpningar framförallt inom grundläggande forskning, läkemedelsindustri/sjukvård samt jordbruk/livsmedelsindustri. Frågor som kan stimulera utvecklingen inom bioteknik.

XI Utbildning och forskning[redigera | redigera wikitext]

Utbildningssystemets innehåll och organisation, ledning av forskning och utveckling inom universitet, högskolor, institut och näringsliv.  Förvaltning av offentliga system och tjänsteföretag, FoU-verksamhetens stödsystem, forskning om forskning och utvecklingsverksamhet samt teknik- och näringslivshistoria.

XII Informationsteknik[redigera | redigera wikitext]

Datavetenskap, informationsteknik och telekommunikation samt dessas tillämpningar och betydelse för samhällsutvecklingen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien: IVAs VDar Arkiverad 24 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine., läst 19 juli 2009
  2. ^ IVA Matrikel 1982. Stockholm: Ingenjörsvetenskapsakademien. ISBN 91-7082-289-1 
  3. ^ ”Akademien”. www.iva.se. Arkiverad från originalet den 6 december 2021. https://web.archive.org/web/20211206003228/https://www.iva.se/om-iva/Akademien/. Läst 13 december 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]