Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (förkortad IVA), är en kunglig akademi, grundad 24 oktober 1919 på initiativ av kommerserådet Axel F. Enström (1875–1948). Den är världens äldsta ingenjörsvetenskapsakademi. Ledamotskap i akademien förkortas LIVA.

Historik

Orsaken till det relativt sena grundandet är att ingenjörsyrket inte började få ett allmänt erkännande förrän i slutet av 1800-talet. Det fanns då ett behov att visa betydelsen av teknisk forskning gentemot den etablerade akademiska forskningen.

Föregångare till IVA var Sveriges Industriförbund (bildat 1910) och Kommerskollegiets industribyrå (som startade sin verksamhet 1912). Men det var först när bränsleproblemen under mitten av första världskriget blev akuta som planerna på en ingenjörsvetenskapsakademi tog fart.

Priser och utmärkelser

IVA delar ut flera priser och utmärkelser: Stora guldmedaljen (sedan 1924), guldmedaljen (sedan 1921), Brinellmedaljen (sedan 1936, döpt efter Johan August Brinell), guldplaketten (sedan 1951), hedersledamotstecken (sedan 1919), tacktecken (sedan 2002), Axel F. Enströmmedaljen (1959-1981, för synnerligen framstående livsgärning inom akademiens verksamhetsfält, döpt efter akademiens grundare), minnesmedaljen/minnesskriften (sedan 1924), Chester Carlsons Forskningspris (sedan 1985) samt Vetenskapliga mediepriset (sedan 2000). Dessutom förvaltar IVA olika fonder för stipendier.

Verkställande direktörer

Följande personer har varit verkställande direktörer för IVA:^[1]

1919-1940: Axel F. Enström
1941-1959: Edy Velander
1960-1970: Sven Brohult
1971-1982: Gunnar Hambraeus
1982-1994: Hans G. Forsberg
1995-2000: Kurt Östlund
1999-2001: (tillförordnad) Enrico Deiaco
2001-2008: Lena Treschow Torell
2008-: Björn O. Nilsson

Källor

^ Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien: IVAs VDar, läst 19 juli 2009

Se även

Externa länkar