Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien
Ingången på Drottninggatan 95B
FörkortningKSLA
Grundad28 december, 1811
GrundareKarl XIII
TypKunglig akademi
Syfte/fokusatt med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.
PresesLisa Sennerby Forsse
Ständig sekreterareEva Pettersson
Vice presesBjörn Sundell
HuvudorganAkademikollegium
Webbplatsksla.se
Tidigare namnKungliga Lantbruksakademien (1811-1956)
Fastigheten sedd från foten av Observatoriekullen.
Lantbruksakademins tidigare museum

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, tidigare Kungliga Lantbruksakademien (Kungliga Svenska Lantbruksakademien) är en svensk akademi grundad den 28 december 1811 av Karl XIII. Akademin har sina lokaler vid Drottninggatan 95, nära Observatorielunden i Stockholm.

Byggnaden är Gamla Tekniska högskolan som ursprungligen uppfördes för Teknologiska Institutet (senare Kungliga Tekniska högskolan). Anläggningen ritades av arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander och stod färdig år 1863.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Akademien stod till en början mycket nära kungahuset. Den hade visserligen instiftats av kungen, men bakom tillkomsten låg kronprinsen Karl Johan, som blev akademiens förste ordförande eller preses. Att en furste ägnade sig praktiskt åt lantbrukets förkovran var angeläget för Karl Johan och det hörde också till tidens ideal och jordbruk och lantbruksvetenskapen var på modet.

Europas furstar framställde sig gärna som sitt lands främste jordbrukare. De grundade mönsterjordbruk och olika utbildningsanstalter på sina slott. De adliga godsägarna följde efter och efterhand även borgerligheten, som vare sig de ägde egendom eller ej engagerade sig i den växande lantbruksvetenskapen. Intresset var så stort att Voltaire i Frankrike kallade det agromani. Men det fanns också en allvarlig och progressiv sida av lantbruksakademien, att utforska naturen och utveckla jordbruket och för detta inrättades Experimentalfältet.

Bakom tillkomsten av Lantbruksakademien och Experimentalfältet låg inte bara kronprinsen. Än mer betydelsefull var Abraham Niclas Edelcrantz. Han var poet, teaterdirektör och uppfinnare, dessutom mönsterjordbrukare på Stora SkugganNorra Djurgården. Idén till Experimentalfältet hade han fått utomlands när han besökt olika anläggningar, framförallt i England och Skottland, som föregångsländer på jordbrukets område.

Experimentalfältet blev en institution där ett lönsamt mönsterjordbruk skulle drivas och där nya redskap, växtslag, odlingsmetoder, djurraser och utfodringssätt skulle provas. Rönen skulle spridas genom undervisning, demonstrationer och publikationer och via hushållningssällskapen ute i landsorten. Experimentalfältet kom också att innefatta en framgångsrik plant- och trädskola, trädgårdsundervisning och en med tiden alltmer specialiserad och ambitiös jordbruksvetenskaplig verksamhet med odlings-, utfodrings- och rasförädlingsförsök.

Lantbruksakademien och Experimentalfältet var föregångare till bl.a. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). På 1940-talet flyttades jordbruksforskningen härifrån till LantbrukshögskolanUltuna söder om Uppsala. Det dröjde dock till början av 1960-talet innan Experimentalfältets trädgårdsskola flyttades.

År 1956 ändrades namnet till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien och idag ligger Stockholms universitet på akademiens gamla område, medan akademien har flyttat till Drottninggatan 95B vid Observatorielunden. Några av byggnaderna som tillhörde den gamla akademien finns fortfarande kvar på universitetsområdet i Frescati, bl a Bloms hus (efter arkitekten Fredrik Blom), Skära villan och Villa Bellona. Här finns också Lantis, ursprungligen Lantbruksakademiens museum, som numera innehåller en restaurang med samma namn.

Egendomar[redigera | redigera wikitext]

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien förvaltar även Enaforsholm Fjällgård genom Stiftelsen A.W. Bergstens donation. Enaforsholm testamenterades till akademien 1937. Donator var grosshandlaren A.W. Bergsten i Stockholm. Verksamheten bedrivs i bolagsform (AB Enaforsholm). Enaforsholm Fjällgård ligger i Åre socken i Jämtland, intill E 14 och Enafors järnvägsstation, ca 15 km öster om Storlien.

Akademiens andra egendom är Barksätter som ligger vid sjön Bjälken i Östra Vingåkers socken, ca 3 km väster om Östra Vingåkers kyrka strax utanför Katrineholm i Södermanland. Egendomen donerades till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien år 1983 av fru Mary Francke-Gustafson för att bevaras som ett sammanhållet sörmländskt jord- och skogsbruk.

Ledning[redigera | redigera wikitext]

Akademiens styrelse utgörs av akademikollegium:

  • presidiet, d v s preses, vice preses och akademiens sekreterare
  • de tre avdelningsordförandena (Allmänna avdelningen, Jordbruksavdelningen, Skogsavdelningen)
  • ytterligare nio ledamöter, tre från varje avdelning

Presidiet[redigera | redigera wikitext]

Presidiet samordnar under akademikollegiet planering och ledning av akademiens verksamhet och svarar för de uppgifter som överlämnas av akademien in pleno eller kollegiet.

Preses och styresman[redigera | redigera wikitext]

  • 1813–1818   Carl Johan (sedermera Carl XIV Johan) – Kronprins Carl Johan inträdde själv som akademiens ständige sekreterare och styresman. I ledningen företräddes kronprinsen av en kansler (vice preses), under vilken akademiens direktör och sekreterare sorterade.
  • 1818–1838   Oscar (sedermera Oscar I)

Kanslers- och presesbefattningarna försvann 1841. År 1908 ändrades ämbetsinnehavarens titel till preses.

Direktörer[redigera | redigera wikitext]

  • 1814–1821   Abraham Niclas Edelcrantz
  • 1821–1838   Adolf Göran Mörner
  • 1838–1856   Gabriel Poppius
  • 1856–1858   Fredric Åkerman
  • 1858–1878   Carl Göran Mörner
  • 1878–1901   Pehr Jacob von Ehrenheim
  • 1901–1902   Erik Gustaf Boström
  • 1902–1905   Fredrik Claesson Wachtmeister
  • 1905–1908   Albrecht Theodor Odelberg

Preses och vice preses[redigera | redigera wikitext]

  • 1908–1909   Preses: Albrecht Theodor Odelberg
  • 1909–1911   Preses: Christian Lundeberg
  • 1912–1916   Preses: Ludvig Douglas Vice preses: Carl Joachim Beck-Friis
  • 1916–1927   Preses: Carl Joachim Beck-Friis
  • 1916–1920   Vice preses: Wilhelm Flach
  • 1920–1927   Vice preses: Fabian De Geer
  • 1927–1931   Preses: Fabian De Geer Vice preses: Hjalmar Hammarskjöld
  • 1932–1934   Preses: Gustaf Sederholm Vice preses: Nils Hansson
  • 1935–1937   Preses: Nils Hansson, professor
  • 1935–1939   Vice preses: Erik Insulander
  • 1938–1943   Preses: Axel von Sneidern
  • 1939–1943   Vice preses: Christian Bartel
  • 1944–1955   Preses: Carl Beck-Friis, friherre
  • 1944–1945   Vice preses: Hernfrid Witte
  • 1945–1949   Vice preses: Vilhelm Sahlstedt
  • 1950–1955   Vice preses: Åke Åkerman
  • 1955–1959   Vice preses: Harald A:son Moberg
  • 1956–1959   Preses: Fritiof Domö
  • 1960–1963   Preses: Bo Hammarskjöld Vice preses: Erik Hagberg
  • 1964–1966   Preses: Thorwald Bergquist Vice preses: Folke Johansson
  • 1966–1971   Preses: Folke Johansson Vice preses: Knut von Horn
  • 1972–1975   Preses: Knut von Horn Vice preses: Halvdan Åstrand
  • 1976–1979   Preses: Bengt Lyberg Vice preses: Johan Treschow
  • 1980–1983   Preses: Johan Curman Vice preses: Bengt Rudholm
  • 1984–1987   Preses: Lennart Hjelm Vice preses: Fajer Fajersson
  • 1988–1991   Preses: Lennart Schotte Vice preses: Jan Rendel
  • 1992–1995   Preses: Valfrid Paulsson Vice preses: Håkan Aldén
  • 1996–1999   Preses: Ingemar Öhrn Vice preses: Göran Hugoson
  • 2000–2003   Preses: Thorsten Andersson Vice preses: Margareta Ihse
  • 2004–2007   Preses: Mårten Carlsson Vice preses: Jan-Åke Lundén
  • 2008–2011   Preses: Sara von Arnold Vice preses: Åke Bruce
  • 2012–2015   Preses: Kerstin Niblaeus Vice preses: Bo Andersson
  • 2016–2019   Preses: Lisa Sennerby Forsse Vice preses: Björn Sundell

Akademiens sekreterare[redigera | redigera wikitext]

  • 1813–1826 Carl Birger Rutström
  • 1826–1841 Pehr Adolf Granberg
  • 1841–1861 Johan Theophil Nathhorst
  • 1862–1881 Johan Petter Arrhenius
  • 1881–1883 Ferdinand Unander (tf 1880)
  • 1884–1902 Otto Christian Lovén
  • 1902–1919 Herman Juhlin Dannfelt
  • 1919–1926 Paul Hellström
  • 1926–1928 Herman Juhlin Dannfelt (tf)
  • 1928–1943 Thure Björkman
  • 1944–1959 Robert Torsell
  • 1960–1977 Kåre Fröier
  • 1977–1984 Olle Johansson
  • 1984–1992 Sven-Uno Skarp
  • 1993–1995 Åke Barklund (tf)
  • 1995–1999 Sven-Uno Skarp
  • 1999–2006 Bruno Nilsson
  • 2006–2012 Åke Barklund
  • 2012–2017 Carl-Anders Helander
  • 2017– Eva Pettersson

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]