Kungsbacka kommun är den nordligaste kommunen i Hallands län. Den ingår i Storgöteborg och är medlem av Göteborgsregionens kommunalförbund. Centralort är Kungsbacka.
Kommunen ligger i norra delen av landskapet Halland. Den gränsar i söder till Varbergs kommun i Hallands län, i väster till Kattegatt, i norr till Göteborgs, Mölndals och Härryda kommuner i Västra Götalands län, samt i öster till Marks kommun i Västra Götalands län. I riktning från nordöst till sydväst rinner Kungsbackaån som har sitt utlopp i Kungsbackafjorden, något lite söderut rinner Rolfsån ut.
Kommunens område motsvarar socknarna Fjärås, Frillesås, Förlanda, Gällinge, Hanhals, Idala, Landa, Onsala, Släp, Tölö, Vallda, Älvsåker och Ölmevalla. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Kungsbacka stad som 1863 bildade en stadskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Fjärås (av de tidigare kommunerna Fjärås, Förlanda och Hanhals), Löftadalen (av Frillesås, Gällinge, Idala, Landa och Ölmevalla), Onsala (oförändrad), Särö (av Vallda och Släp) samt Tölö (av Tölö och Älvsåker). Kungsbacka stad förblev då opåverkad. 1969 införlivades dock Tölö landskommun i staden.
Kungsbacka kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kungsbacka stad och Särö landskommun. 1974 införlivades kommunerna Fjärås, Löftadalen och Onsala.[5]
Kommunen ingick under 1971 i Hallands norra domsaga och den ingår sedan 1972 i Varbergs domsaga.[6]
Blasonering: I blått fält en kvinnlig helgonfigur av silver, hållande i höger hand en stav och i vänster en kalk, båda av guld.
Bilden kommer från ett sigill från 1580-talet. Då kyrkan i staden var helgad åt S:ta Gertrud har det antagits att bilden föreställer detta helgon, även om attributen inte riktigt stämmer. Dessa behölls dock vid fastställelsen år 1948. Efter kommunbildningen 1971-74 registrerades vapnet för den nya kommunen. Inga andra vapen fanns i området.
| Befolkningsutvecklingen i Kungsbacka kommun 1970–2015 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1970 |
|
29 007 |
| 1975 |
|
38 353 |
| 1980 |
|
43 536 |
| 1985 |
|
48 760 |
| 1990 |
|
54 220 |
| 1995 |
|
60 915 |
| 2000 |
|
65 113 |
| 2005 |
|
69 817 |
| 2010 |
|
75 025 |
| 2015 |
|
79 144 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. |
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 6 752, eller 8,63 % av befolkningen (hela befolkningen: 78 219 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 4 654, eller 6,99 % av befolkningen (hela befolkningen: 66 573 den 31 december 2002).[7]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Kungsbacka kommun 78 219 personer. Av dessa var 5 448 personer (7,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]
Distrikt inom Kungsbacka kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[9]:
Kungsbacka kommun delas in i 10 kommundelar. Inom parentes anges ungefärligt antal invånare i respektive kommundel: Kungsbacka stad (20000), Kullavik (5750), Särö (3200), Onsala (12000), Vallda (3500), Anneberg (2000), Fjärås (2300), Hjälm (250), Frillesås (2500) och Åsa (4500).[10]
Det finns 17 tätorter i Kungsbacka kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.
I nord-sydlig riktning löper E6/E20 och Västkustbanan med station i Kungsbacka som även är slutstation för Göteborgs pendeltåg. Pendeltågen stannar även vid Annebergs station och Hede station. Från Kungsbacka utgår kustvägen länsväg 158 åt norr.
Kungsbacka är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund och kommunalförbundet Region Halland. Kommunen har styrts av de borgerliga partierna med en moderat som kommunstyrelseordförande sen 1974.
Mandatfördelning i Kungsbacka kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]
| Valår |
V |
S |
MP |
SPI |
SD |
NYD |
Kbo |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
|
13 |
|
|
|
|
|
10 |
10 |
|
8 |
|
41 |
89,4 |
|
| 1973 |
1 |
14 |
|
|
|
|
|
17 |
7 |
|
10 |
|
49 |
92,3 |
|
| 1976 |
1 |
13 |
|
|
|
|
|
16 |
8 |
|
11 |
|
49 |
92,8 |
|
| 1979 |
2 |
13 |
|
|
|
|
|
15 |
7 |
|
14 |
|
51 |
91,5 |
|
| 1982 |
1 |
15 |
|
|
|
|
|
13 |
5 |
|
17 |
|
51 |
92,1 |
|
| 1985 |
|
14 |
1 |
|
|
|
|
10 |
10 |
|
16 |
|
51 |
90,9 |
|
| 1988 |
1 |
16 |
5 |
|
|
|
|
10 |
12 |
|
17 |
|
61 |
87,2 |
|
| 1991 |
|
13 |
2 |
|
|
4 |
|
9 |
9 |
3 |
21 |
|
61 |
89,2 |
|
| 1994 |
2 |
16 |
4 |
|
|
|
|
11 |
6 |
2 |
20 |
|
61 |
88,3 |
|
| 1998 |
3 |
14 |
2 |
2 |
|
|
|
7 |
5 |
7 |
21 |
|
61 |
83,62 |
|
| 2002 |
3 |
14 |
2 |
2 |
|
|
|
7 |
10 |
6 |
17 |
|
61 |
83,25 |
|
| 2006 |
2 |
12 |
2 |
1 |
|
|
4 |
7 |
7 |
5 |
21 |
|
61 |
85,02 |
|
| 2010 |
1 |
10 |
4 |
|
3 |
|
4 |
5 |
7 |
3 |
24 |
|
61 |
87,20 |
|
| 2014 |
2 |
10 |
4 |
|
6 |
|
3 |
7 |
6 |
2 |
21 |
|
61 |
88,63 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Det finns cirka 20 företag med mer än 50 anställda i kommunen. Kungsbacka kommun är den största arbetsgivaren med 5 909 anställda, varav 84,1 procent kvinnor. Landstinget Halland är en annan stor arbetsgivare med 600 anställda och med ansvar för närsjukvården. Bland företagen finns (2010) Bergsala AB, återförsäljare för Nintendo.
Förutom grundskolor finns här Löftadalens folkhögskola och följande Gymnasieskolor:
- ^ [a b c] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2017”. Statistiska centralbyrån. 10 maj 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2017/. Läst 10 maj 2017.
- ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015.
- ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Varbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
- ^ Kommundelarna i Kungsbacka kommun (enligt Kungsbacka kommuns Mål för bostadsbyggande 2014-2020, antaget av kommunfullmäktige 2014-05-06)
Sverige
Europeiska unionen: Övriga länder
Finland
Polen
Tyskland
Norge
Danmark
Thailand
Iran
Kina
Syrien
/
Bosnien och Hercegovina
Irak
Turkiet
Afghanistan
Island
Sovjetunionen
Somalia
