Kungsholms församling

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kungsholms församling
Fd församling
Kungsholms kyrka norrsida.jpg
LandSverige
KommunStockholms kommun[1]
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftStockholms stift
Bildad22 mars 1671
 av del avKlara församling
UtbrutetStockholms stads och läns kurhus församling (1850)
Serafimerlasarettets församling (1861)
S:t Görans församling (1925)
InförlivatStockholms hospital för sinnessjuka församling (1889)
Serafimerlasarettets församling (1889)
Stockholms stads och läns kurhus församling (1889)
Frimurarebarnhusets församling (1889)
Allmänna försörjningsinrättningens församling (1889)
Upphörd31 december 2013
Uppgått iVästermalms församling
Upphov tillKungsholmens distrikt
Karta
Kungsholms församlings läge i Stockholms län.
Red pog.svg
Kungsholms församlings läge
i Stockholms län.
Koordinat59°19′47″N 18°02′52″E / 59.3297°N 18.04772222°Ö / 59.3297; 18.04772222
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod018003 () och 018018 ()
KyrkoarkivSE/SSA/0011
Redigera Wikidata
Series pastorum.

Kungsholms församling var en församling i Domkyrkokontraktet i Stockholms stift. Församlingen låg i Stockholms kommun i Stockholms län. Församlingen uppgick 1 januari 2014 i Västermalms församling.[2]

Församlingen låg i Stockholms innerstad inom stadsdelen Kungsholmen och kallades ibland felaktigt Kungsholmens församling. Motsvarande distriktet från 1 januari 2016 heter Kungsholmens distrikt.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Församlingen bildades 22 mars 1671 genom en utbrytning ur Klara församling under namnet Munklägrets församling som namnändrades 9 september 1672 till Kungsholms församling vilket i sin tur namnändrades 1688 till Ulrika Eleonora församling eller Kungsholms församling som sedan 1925 åter namnändrades till Kungsholms församling eller Ulrika Eleonora församling.

Utbrytningar och återinförlivanden[redigera | redigera wikitext]

Följande utbrytningar och återinförlivanden har skett i församlingen:

Församlingen var till 1685 moderförsamling i pastoratet Kungsholm och Solna för att därefter till 1925 utgöra ett eget pastorat. Mellan 1 januari och sista april 1925 var församling moderförsamling i pastoratet Kungsholm och Sankt Göran för att därefter till 2014 åter utgöra ett eget pastorat.[5]

Församlingen uppgick 1 januari 2014 i Västermalms församling.[2]

Areal[redigera | redigera wikitext]

Kungsholms församling omfattade den 1 januari 1976 en areal av 1,7 kvadratkilometer, varav 1,1 kvadratkilometer land.[6]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Kungsholms eller Ulrika Eleonora församling 1805–2010[7][8][9][10][11][12]
ÅrFolkmängd
1805
  
2 495
1810
  
2 402
1830
  
3 247
1840
  
3 023
1850
  
3 704
1860
  
4 599
1870
  
6 691
1880
  
12 272
1890
  
24 861
1900
  
33 506
1910
  
41 759
1920
  
47 950
1930
  
24 938
1935
  
31 966
1940
  
31 657
1945
  
31 131
1950
  
28 615
1955
  
26 454
1960
  
23 882
1965
  
21 276
1970
  
17 588
1975
  
14 460
1980
  
14 105
1985
  
14 621
1990
  
15 164
1995
  
15 962
2000
  
17 957
2005
  
18 507
2010
  
19 207
Anm: 1925 utbröts S:t Görans församling.
För åren 1805-1850: befolkning enligt mantalsskriven befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. Personer tillhörande icke-territoriella församlingar är inräknade i de territoriella församlingarnas folkmängd.
För år 1820 redovisades Kungsholms församling tillsammans med Klara församling.
För åren 1860-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1960-1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
För åren 1955 samt 1975-2010: befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.

Kyrkor[redigera | redigera wikitext]

Organister[redigera | redigera wikitext]

Lista över organister.

Verksam Namn Levnadstid Övrigt
1701-1709 Peter Brunsberg -1709 Organist
1721 Mårten Zellin Organist
1758-1766 Lars Fredrik Hammardahl 1732-1822 Organist och orgelbyggare.
1777 Lindberg Organist
1883-1898 Oscar Lejdström 1858-1926 Organist
1901- K. F. Kursell Organist
1951-1964 Ludvig Natanael Olofsson 1905-1987 Organist

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationell Arkiv Databas: SE/018018000, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b] ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  3. ^ (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1890. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jämte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1894. sid. 1. http://www.webcitation.org/6T1l4UijN. Läst 6 april 2020 
  4. ^ [a b] (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I. Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 1-2. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 6 april 2020 
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 14. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/aldre-statistik/kallor/befolkning/. Läst 6 april 2020. 
  8. ^ (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngd%201950-1975%20l%C3%A4n,%20kommuner%20och%20f%C3%B6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 6 april 2020 
  9. ^ ”Folk‑ och bostads­räk­ningarna 1860–1990”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/aldre-statistik/innehall/sveriges-officiella-statistik-sos/folk-och-bostadsrakningarna/. Läst 6 april 2020. 
  10. ^ (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Befolkningsstatistik 1995, Del 1: Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1996. sid. 20. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FBefolkningsstatistik%2FBefolkningsstatistik%20Del%201-2%20Folkm%C3%A4ngden%20och%20dess%20f%C3%B6r%C3%A4ndringar%20och%20flyttningar%20(SOS)%201991-2001%2FBefolkningsstatistik-1995-1-Folkmangden-och-dess-forandringar.pdf. Läst 6 april 2020 
  11. ^ Statistiska centralbyrån - Folkmängd per församling 2000-12-31 enligt 2001-01-01:s indelning (XLS-fil)
  12. ^ ”Befolkning per församling”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/befolkning-per-forsamling/. Läst 6 april 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]