Kunskapsbildning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kunskapsbildning är en term som på ett allmänt plan fångar de processer som skapar och förmedlar kunskap. Tyngdpunkten varierar när forskningsverksamhet, utbildning och det erfarenhetsbaserade bidrar till ny kunskap och kompetens. Både vetenskaplig och estetisk/konstnärlig form samspelar när kunskapsbildningen blir framgångsrik. Akademin har en specifik roll att både delta i samspel med andra aktörer i samhället och reflektera över och utveckla kunskapsbildningens form och innehåll.[1] Öppen vetenskap (Open Science) är en internationell term som fångar ambitionen att öka kunskapsbildningens kvalitet och genomslag genom öppen tillgång till den bästa kunskapen, säker data och samskapande i kunskapsbildningen mellan medborgare och akademi.[2]

Begreppet kan i en tillämpad betydelse handla om att förstå, ta tillvara och utveckla det kunnande som olika yrkespraktiker utvecklar i sitt vardagsarbete (ibland kallat tyst kunskap då det är abstrakt och svårt att definiera[3]) och detta i kontrast till vetenskaplighet och det moderna samhälles syn på kunskap.[4]

Inom olika vetenskapstraditioner (Naturvetenskap, Teknik, Samhällsvetenskap etc) finns olika kunskapsbildningarprocesser.[5]

I avhandlingen "Lärares arbete och kunskapsbildning, Utmaningar och inviter i den vardagliga praktiken" beskrivs att "Kunskapsbildningen uppstår således när de (lärarna) arbetar. Lärarna måste lära sig för att klara jobbet".[6]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Notförteckning[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Vision 2020”. Göteborgs universitet. https://www.gu.se/digitalAssets/1380/1380914_vision2020.pdf. Läst 4 oktober 2019. 
  2. ^ ”Open science - Wikipedia” (på en). en.m.wikipedia.org. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Open_science. Läst 3 oktober 2019. 
  3. ^ Andersson, Christine; Jangali, Roya (2014). ”Tyst kunskap i arbetslivet, En kvalitativ studie ur ett medarbetarperspektiv”. Examensarbete i Pedagogik C. UU. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:725117/FULLTEXT01.pdf. Läst 12 maj 2019. 
  4. ^ Widinghoff, Björn. [https://www.gu.se/digitalAssets/1182/1182154_widinghf.pdf ”Vardagslärande som kunskapsbildning”]. GU. https://www.gu.se/digitalAssets/1182/1182154_widinghf.pdf. Läst 11 maj 2019. 
  5. ^ ”ME1312 Kunskapsbildning: att förstå gränssnittet mellan teknik och humaniora 6,0 hp”. Kursinformation. KTH. https://www.kth.se/student/kurser/kurs/ME1312. Läst 11 maj 2019. 
  6. ^ Wedin, Ann-Sofi (2007). ”Lärares arbete och kunskapsbildning”. Linköping Studies in Pedagogic Practices. LiU. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:17640/FULLTEXT01.pdf. Läst 11 maj 2019. 

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]