Kurdernas historia

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Karta över Sèvresöverenskommelsen för ett självständigt Kurdistan (1920).

Kurdernas historia brukar hos en del räknas från de forna gutierna från och med år 2100 f.Kr.[källa behövs] De anser att det var gutierna som bildade kurdväldet Kardunijash och motstod hettiterna i norr när de försökte inta Mesopotamien. Gutierna härskade på samma område i 1 000 år. Språkforskaren och professorn Nikolaj J. Marr (1865-1934) ansåg att kurderna utgjorde Kurdistans ursprungsbefolkning.[1] kurderna har ett språk men 3 dialekter från syd, norr och öst sorani kirmany till exempel.

Många[vem?] påstår att det var kyrtyerna som Alexander den store hade gjort bekantskap med på Zagros-bergen. Detta säger oss vidare att det historiska och geografiska område, som idag kallas Kurdistan, är ett urhem för kurdernas förfäder gutierna, kytierna och mederna (500 f.Kr.).

År 990 e.Kr. stormade den kurdiske kungen Marwan[källa behövs] den högt belägna basaltstaden Amîda/Ahmed (DiyarîBekr/Diyarbakir), vid övre Tigris, vilken dittills varit under ständigt arabiskt-islamiskt herravälde sedan islams arméer erövrade staden på 700-talet. Med expansionen av islam delade araberna upp Mesopotamien och dess angränsande områden efter tre stamfäder i lika många delar eller landskap (diyar). Dessa stammars tre stamfäder var Nesars söner Rabie, Nasar samt Bekr. Bekir slog sig ner i Mesopotamiens nordligare del, i övre Tigris bergland, som uppkallades efter honom; Diyar-î Bekr.

Den kurdiska kungen Marwan var likaså grundläggare av en på sin tid berömd kungaätt, marwaniderna, som härskade i hundra år bortåt Eufrats och Tigris högland. Marwaniderna hade även de andra murstäderna Mia-Farqin (Silvan) och den bergiga Bedlîs inom sitt kungadöme (990-1096). Sheddadiderna (951-1174) i norr och hasawahidierna (959-1015) i sydost var två andra kurdiska dynastier som härskade kring Gandja och Kermanshah. Ayyubider (1169-1250) med Saladin härskade över hela den islamiska Mellanöstern från Persien till Egypten.

Religion[redigera | redigera wikitext]

Zarathustras lära, den iranska religionen zoroastrismen, är kurdernas ursprungliga religion. Under 600-talet gjorde islam sitt intåg i Kurdistan och den omfattar nu cirka 70 % av Kurdistans befolkning. Kvarlevor från den ursprungliga religionen mazdeismen är ännu idag en tro som följs av de cirka 10 procent av kurderna, som kallas yazidier. Dessutom finns judiska och kristna kurder. I Israel lever cirka 200 000 kurdiska judar idag.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Immigrantinstitutet: Kurdistans ursprungsbefolkning Arkiverad 15 mars 2013 hämtat från the Wayback Machine.