Kurdiska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Kurdiska
Kurdî, کوردی
Kurdî i perso-arabisk skrift (Nastaʿlīq skrift)
Kurdî i perso-arabisk skrift (Nastaʿlīq skrift)
Uttal [kuɾdiː]
Talas i  Turkiet

 Iran
 Irak
 Syrien
 Armenien
 Libanon
 Azerbajdzjan

 Turkmenistan
Region Mellanöstern
Antal talare ~30 miljoner[1][2][3]
Språkfamilj Indoeuropeiska
Dialekter
Nordkurdiska (Kurmanji)
Sydkurdiska (Pehlewani)
Nuvarande:
Sorani-alfabetet (Perso-Arabisk skrift; används mest i Irak och Iran)
Hawar-alfabetet (Latinsk skrift; används mest i Turkiet och Syrien)
Historiska:
Armeniska alfabetet (forna Sovjetarmenien)
Kyrilliska alfabetet (forna Sovjetunionen)
Officiell status
Officiellt språk i  Irak
Språkkoder
ISO 639-1 ku
ISO 639-2 kur
ISO 639-3 kurinkluderande kod
Individuella koder:
kmr – Nordkurdiska
ckb – Centralkurdiska
sdh – Sydkurdiska
Kurdish languages map.svg
Geografisk utbredning av kurdiska och andra iranska språk som talas av kurder
  Zazaki
  Gorani
  blandad

Kurdiska (Kurdî, کوردی) är ett kontinuumnordvästiranska språk[4][5] inom den indoeuropeiska språkfamiljen och talas framförallt i Kurdistan som täcker delar av Iran, Irak, Syrien, Armenien och Turkiet. Kurdiska formar tre dialektgrupper som kallas nordkurdiska (kurmanji), centralkurdiska (sorani) och sydkurdiska (pehlewani). En separat grupp av språk, zaza-gorani, talas också av flera miljoner kurder, men är språkligt inte kurdiskt.[6] Senaste (från och med 2009) studier uppskattar att mellan 20 och 30 miljoner talar kurdiska som modersmål.[7]

Den litterära produktionen av kurdiskan var mestadels begränsad till poesi fram till början av 1900-talet, när en mer allmän litteratur började utvecklas. Idag finns det två huvudsakliga skriftliga kurdiska dialekter, nämligen kurmanji i de norra delarna av den geografiska regionen Kurdistan och sorani längre österut och söderut. Sorani-standardversionen av centralkurdiska är, tillsammans med arabiska, ett av de två officiella språken i Irak och i politiska dokument kallas det för "kurdiska".[8][9]

Genom att det finns en omfattande kurdisk diaspora, bland annat i Sverige och Libanon, så är också språket spritt över världen. I Sverige finns bland annat världens första kurdiska bibliotek som är placerat i Stockholm.

Kurdiska tillhör språkgruppen iranska språk som talas av ca 85 miljoner människor runt om i världen.

De iranska språken delas även in i en västlig och östlig grupp, där den västliga gruppen indelas ytterligare i en nordvästlig och en sydvästlig. Kurdiskan tillhör den nordvästra grenen av det nyiranska språkträdet och kan bland de övriga iranska språken närmast jämföras med pashto, som talas i Afghanistan. Förutom de tre huvuddialekterna talas även mindre lokala underdialekter till nord-, central och sydkurdiska.

Dialekter[redigera | redigera wikitext]

Kurdiskan kan delas in i tre dialektgrupper, där dialekter från olika grupper inte är ömsesidigt begripliga utan förvärvad tvåspråkighet.[10][11]

  • Nordkurdiska (kurmanji) är den största dialektgruppen, som talas av uppskattningsvis 15 till 20 miljoner kurder i hela Kurdistan.
  • Centralkurdiska (sorani) talas av uppskattningsvis 6 till 7 miljoner kurder i stora delar av irakiska och iranska Kurdistan.[12] Sorani är en skriftlig standard för centralakurdiska som utvecklades på 1920-talet (uppkallad efter det historiska Soranemiratet) och antogs senare som standardortografi för kurdiska som ett officiellt språk i Irak.[13]
  • Sydkurdiska (pehlewani) talas av cirka 3 miljoner kurder i Kermanshah och Ilam provinserna i Iran och i Khanaqin distriktet i östra Irak.[14]

Kurder i Turkiet och Syrien skriver kurmanji med det latinska alfabetet, medan man i Bahdînan (nordvästliga delen av Irak) skriver kurmancî med arabiska bokstäver. Sorani (Iran och regionen Sulaymaniyya; nordöstra delen av Irak) skrivs med arabiska alfabetet. I den kurdiska delen av Armenien skriver man med kyrilliska bokstäver.

Även om kurmanji är den mest talade dialekten, finns det mer tryckt material på sorani, eftersom användningen av kurdiska i Turkiet är starkt begränsad. Sedan slutet av 1990-talet finns det en utveckling av kurmanjilitteraturen, särskilt i Turkiet.

Grammatik[redigera | redigera wikitext]

Kurdiskan har kluven ergativitet. I grammatiskt hänseende har kurdiskan ännu kvar en del äldre former, som gått förlorade i persiska, såsom till exempel ett kasussuffix a (e, z), som utmärker objektiv (ackusativ, dativ), ett gammalt participialperfekt med mera, varjämte verbet utbildat flera nya, annorlunda former, till vilka de övriga iranska språken inte erbjuder något motsvarande.

Fonologi[redigera | redigera wikitext]

Enligt Kurdish Academy of Language[15], har kurdiska följande fonem:

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

Bilabial Labio-
dental
Apikal Post-
alveolar
Palatal Velar Uvular Faryn-
gal
Glottal
Nasaler [m] [n] [ŋ]
Klusiler [p] 3   [b] [t] 3   [d] [k] 2,3   [ɡ] 2 [q] [ʔ]
Affrikator [t͡ʃ] 3   [d͡ʒ]
Frikativor [f]   [v] [s]   [z] [ʃ]   [ʒ] [x]   [ɣ] [ħ]   [ʕ] [h]
Lateral [l]   [ɫ] 1
Flappar [ɾ]
Tremulanter [r]
Approximanter [ʋ] [j]
  • ^1 Precis som i många engelska dialekter, förekommer inte velariserad alveolar lateral approximant i början av en stavelse. Dessutom, i vissa dialekter, ändras den velariserade lateralen [ɫ] till en [ɾ] i kvinnors uttal.[16]
  • ^2 [k] och [ɡ] är starkt palataliserade framför slutna främre orundade vokalen [i] och mellan-främre vokalen [e̞] samt den rundade främre allofonen [ɥ] av fonemen [w], sluten på [t͡ʃ] och [d͡ʒ].[17]
  • ^3 I nordkurdiska, görs en fonetisk distinktion mellan aspirerade och oaspirerade tonlösa stopp. Sålunde är /p/ i kontrast med /pʰ/, /t/ med /tʰ/, /k/ med /kʰ/, och den affrikata /t͡ʃ/ med /t͡ʃʰ/. Detta kan vara ett arealt drag som delas med språk såsom Armeniska.[18]

Vokaler[redigera | redigera wikitext]

Främre Halv-
främre
Central Halv-
bakre
Bakre
Sluten [iː] [ʉː] [u]/[uː]
Halvsluten [ɪ]
Mellansluten [eː] [o]
Mellan
Mellanöppen [ɛ]
Halvöppen
Öppen [aː]/[a]

De fyra korta vokalerna är [ɛ], [ɪ], [o] och [u]. De fem långa vokalerna är [aː], [eː], [iː], [uː] och [ʉː]. Variationer tillkommer, då man i sydkurdiska dialekter använder långa [ɑː] istället för långa [aː] och korta [a] istället för korta [ɛ].

Alfabet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kurdiska alfabeten

Det kurdiska alfabetet har skrivits med hjälp av fyra olika skriftsystem. I Irak och Iran skrivs det med hjälp av den perso-arabiska skriften som sammansattes av Se'îd Kaban Sidqî. På senare tid har det ibland skrivits med ett latinskt alfabete i Irak. I Turkiet, Syrien, och Armenien, skrivs språket numera med latinsk skrift. Tidigare skrevs kurdiskan i Turkiet och Syrien med en perso-arabisk skrift fram till år 1932. Det finns ett förslag till ett enhetligt internationellt erkänt kurdiskt alfabete baserat på ISO-8859-1[19] som kallas Yekgirtú. Kurdiskan i forna Sovjetunionen skrevs med ett kyrilliskt alfabete. I Armeniska SSR och det Osmanska riket skrevs den i ett armeniskt alfabete (en översättning av evangelierna år 1857[20] och hela nya testamentet 1872).

Ordförråd[redigera | redigera wikitext]

I det kurdiska ordförrådet återfinns ett stort antal ord som saknar kognater (besläktade ord) med övriga iranska språk, men kan återfinnas i andra indoeuropeiska språkgrenar. Några kognater med svenska är dol (dal), merûle (myra), derga (dörr), erd (jord), estêra (stjärna), brâ (bror), to (du), şeş (sex), nwe (ny) och mirdin (dö), jämför "mörda".

Vokabulärkonkordans[redigera | redigera wikitext]

Persiska Zazaki Engelska Kurmanci/Sorani Svenska Turkiska Latin
deh dewe village gund/dê by köy pagus
man ez I ez/min jag ben ego
lab lêw lip lêw läpp dudak labrum
zabân ziwan language ziman språk dil lingua
nâm name name nav namn ad nomen
şir şêr lion şêr lejon aslan leo
xodâ xweda god xweda/xwa gud tanri:tengri deus
asb/astar estor horse hesp/esp häst at equus
asemân asmên heaven asman himmel gök caelum/coelum, aether
bâleş balişna pillow balgeh/balîf kudde yastık pulvinus

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Den tidigast bevarade litteraturen på kurdiska är av diktare som skrev på Hawrami med arabisk skrift år 1169, i vasallstaten Ardalan, fram tills dess slut år 1867. Då tog Sorani över som det ledande litteraturspråket och har utvecklats starkt, särskilt i de irakiska delarna av Kurdistan där sorani används som skolspråk sedan 1918. I de turkiska delarna har kurdiska tryckalster varit förbjudna på grund av assimilationspolitik sedan Turkiets grundande 1923. Lagen upphörde 1991. Lagen om förbud mot kurdisk tv och radio i Turkiet upphörde 2001, men gällde i praktiken fram till 2004. Att undervisa i kurdiska i Turkiet är fortfarande förbjudet idag.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ethnologue - Kurdish
  2. ^ Blau, Joyce. ”The Kurdish Language and Literature” (på en). http://www.institutkurde.org/en/language/. Läst 20 oktober 2008. 
  3. ^ ”UNPO. Nations and people” (på en). http://www.unpo.org/content/view/7892/116/. 
  4. ^ NE.se/kurdiska
  5. ^ Rezakhani, Khodadad. ”The Iranian Language Family” (på en). http://www.iranologie.com/history/ilf.html. 
  6. ^ Kaya, Mehmet (2011). The Zaza Kurds of Turkey: A Middle Eastern Minority in a Globalised Society. ISBN 9-781-84511875-4 
  7. ^ Demographic data is unreliable especially in Turkey, where the largest number of Kurds reside, as Turkey has not permitted gathering ethnic or linguistic census data since 1965; estimates of ethnic Kurds in Turkey range from 10% to 25%, or 8 to 20 million people.
  8. ^ Christine, Allison (2001). The Yezidi Oral Tradition in Iraqi Kurdistan. ”However, it was the southern dialect of Kurdish, Sorani, the majority language of the Iraqi Kurds, which received sanction as an official language of Iraq.” 
  9. ^ ”Kurdish language issue and a divisive approach”. http://www.kurdishacademy.org/?q=node/194. Läst 14 september 2015. 
  10. ^ Hassanpour, Amir (1992). Nationalism and language in Kurdistan, 1918-1985 
  11. ^ Postgate, J.N. (2007). Languages of Iraq: Ancient and Modern. ISBN 9780903472210 
  12. ^ Kreyenbroek, Philip G.; Sperl, Stefan (1992). ”Chapter 3: On the Kurdish Language”. The Kurds: A Contemporary Overview. ISBN 9780415072656 
  13. ^ Joyce, Blau (2000). Methode de Kurde: Sorani. Sid. 20 
  14. ^ Ranjbar, Vahid. Dastur-e Zaban-e Kurdi-ye Kermanshahi. Kermanshah: Taq-Bostan. 1388
  15. ^ ”Unified Kurdish Consonant Phonemes”. 21 maj 2008. http://www.kurdishacademy.org/?q=node/119. Läst 15 september 2015. 
  16. ^ McCarus, Ernest N. (1997), ”Kurdish Phonology”, skriven i Winona Lake, Indiana, i Kaye, Alan S.; Daniels, Peter T., Phonologies of Asia & Africa (Including the Caucasus), "2", EISENBRAUNS, s. 694, ISBN 1-57506-017-5 
  17. ^ McCarus, Ernest N. (1997), ”Kurdish Phonology”, skriven i Winona Lake, Indiana, i Kaye, Alan S.; Daniels, Peter T., Phonologies of Asia & Africa (Including the Caucasus), "2", EISENBRAUNS, s. 693, ISBN 1-57506-017-5 
  18. ^ Haig, Geoffrey; Yaron Matras (2002). ”Kurdish linguistics: a brief overview”. Sprachtypologie und Universalienforschung (Berlin) 55 (1): sid. 3–14. http://www.uni-bamberg.de/fileadmin/aspra/bib-haig/kurdish_linguistics_a_brief.pdf. Läst 27 April 2013. 
  19. ^ ”The Kurdish Unified Alphabet”. www.kurdishacademy.org. http://www.kurdishacademy.org/?q=node/2. Läst 28 september 2015. 
  20. ^ ”The Gospels in Kurdish in Armenian characters, 1857, Constantinople”. Google.com. http://google.com/books?id=0zZMAAAAYAAJ. Läst 28 september 2015. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kurdiska språket, 1904–1926.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Wikipedia
Wikipedia har en upplaga på Kurdiska.