Kurdistans historia

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För Kurdistans historia, se även Kurdernas historia.

Kurdistans historia är beskrivningen av Kurdistan i det förflutna.

Karta över Kurdistan med omgivningar

Allmänt[redigera | redigera wikitext]

Dagens Kurdistan var under den tidiga antiken mediskt, Mederna erövrade staden Assyriska furstendömets huvudstad Ninive år 612 f.Kr. och blev härskare i området men Medien erövrades av perserna år 550 f.Kr. Inte långt efter Persernas erövring av Medien på 600-talet anammade de flesta kurder islam som idag är majoritetsreligion i området. Kordiene var ett kurdiskt kungarike under Romarriket, denna vasallstat omfattade en liten del av norra Kurdistan, Turkiet.

Kronologi[redigera | redigera wikitext]

  • 1000-talet - Ayyubidynastin grundas av Saladin.
  • 1000-talet - dynastin marvaniderna grundas av Marwan.
  • 1100-talet - Kurderna tvångskonverteras till islam.
Saladin Ayyubi

Kurdistans historia under 1800-talet[redigera | redigera wikitext]

Under Osmanska riket fanns 1860-1867 en provins med namnet Kurdistan, geografiskt motsvarande den osmanska/turkiska provins som från 1867 i stället hette Diyarbakır.

Kurdistans historia under 1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Kurdiskt styre under 1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Kurdiska kungadömet[redigera | redigera wikitext]
Kurdiska kungadömets flagga

Osmanska Riket föll samman upprättade kurderna i södra Kurdistan i norra Irak en semi-självständig stat.

Detta formades till ett kungadöme som varade mellan september 1922 till upplösningen i månaden juli, året 1924.

Röda Kurdistan[redigera | redigera wikitext]

Röda Kurdistan (Kurdistana sor, Kurdistanski Uezd) är en historisk autonomi som upprättades i Azerbajdzjan av Lenin år 1923. Röda Kurdistan blev officiell den 7 juli 1923 enligt ett beslut från en sovjetisk specialkommitté men upplöstes den 8 april 1929. Denna autonomi upprättades på icke-kurdisk mark som man idag inte anser tillhöra Kurdistan.

Den 30 maj 1930 återupprättades Röda Kurdistan än en gång med staden Lachîn som autonomins huvudstad med fler distrikt än första gången autonomin upprättades. Denna gång existerade autonomin två och en halv månad innan den upplöstes den 23 juli 1930

I Lachîn trycktes och publicerades tidningen "Soviet Kurdistan" 1931 för första gången.

Araratrepubliken[redigera | redigera wikitext]

[Araratrepubliken] (även kallats Agri-upproren) var en självutropad kurdisk stat och upproret leddes av general Ihsan Nuri Pasha. Efter en rad uppror och sammandrabbningar utropades Araratrepubliken år 1927 under pågående uppror runt omkring i norra Kurdistan i östra Turkiet.

Araratrepubliken existerade i 3 år till den 17 september 1930 då den slogs ner av 66 000 turkiska soldater och 100 flygplan ur det turkiska flygvapnet, därefter uppluckrades Araratrepubliken och häxjakten efter de ansvariga för republiken påbörjades. Det slutade senare, efter republikens upplösning med att turkiska styrkor halshögg de ansvariga för att avskräcka lokalbefolkningen för att göra något liknande igen.

Den kurdiska flaggan som viftades under upprättandet av Mahabadrepubliken, denna är den officiella kurdiska flaggan sedan dess.
Mahabadrepubliken[redigera | redigera wikitext]

Efter Teherankonferensen kort efter andra världskriget upprättades med sovjetiskt stöd en kurdisk republik med Mahabad som huvudstad, republiken kom att kallas Mahabadrepubliken. Republiken utropades den 1 januari 1946 med Qazi Muhammad som president. Mahabad blev dock kortlivad då nationella styrkor snabbt trädde in och återupprättade iransk kontroll efter att det sovjetiska stödet upphört. Flaggan som idag används av kurderna som Kurdistans flagga härrör från Republiken Mahabads flagga.

Donald Rumsfeld möter Massoud Barzani i KRG:s parlament, 12 april 2005

Kurdistans historia under 2000-talet[redigera | redigera wikitext]

President George W. Bush välkomnar Massoud Barzani till Vita Huset, 25 oktober 2005.

Sedan 1991 har kurderna haft självstyre i södra Kurdistan (Irak) som även existerade under Saddams baath-regim, som förgäves försökte strida mot kurderna och kom istället överens om ett kurdiskt självstyre. I dagsläget är södra Kurdistan i Irak den lugnaste regionen i hela landet dit många arabiska flyktingar söker sig.

Det kurdiska självstyrets regionala regering heter KRG och president över denna är Massoud Barzani. President Massoud Barzani träffade år 2005, George W Bush i Vita Huset och knappt en vecka senare mottogs han av den brittiske premiärministern Tony Blair. Det var första gången som en representant för Kurdistan officiellt bjudits till USA och Storbritannien.

Södra Kurdistan är sedan USA gick in i Irak 2003 allierade med USA.

Viktiga personer i Kurdistans historia[redigera | redigera wikitext]

  • Qazi Muhammad - president över Kurdistan 1946 ("Kurdistans autonoma och demokratiska republik i Mahabad").
  • Ehmedê Xanî - (1651-1707) den mest kända kurdiska poeten och filosofen genom tiderna som skrev nationaleposet Mem û Zin.
  • Ihsan Nurî Pasha - General under upprättandet av Araratrepubliken i Norra Kurdistan.
  • Mustafa Barzani - (1903-1979) en kurdisk nationalistisk politiker som ledde partiet KDP.
  • Şivan Perwer - kurdisk artist som ses som nationalsymbol och förebild av många kurder.
  • Bahman Ghobadi - känd kurdisk filmregissör bosatt i östra Kurdistan.
  • Cigerxwîn (1903-1984) en kurdisk författare.
  • Mehmed Uzun - författare från norra Kurdistan.
  • Mama Risha - kurdisk legendarisk peshmergesoldat som blev en förebild.
  • Ayşe Şan - en legendarisk kvinnlig sångare.
  • Abdullah Öcalan - Grundaren av PKK-gerillan (Partiya Karkerên Kurdistan).

Se även[redigera | redigera wikitext]