Kurt Salomonson

Från Wikipedia
Kurt Salomonson
Född18 juli 1929 (94 år)
Hjoggböle i Bureå församling, Västerbotten
YrkeFörfattare
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
Verksam1954−
SläktingarAnita Salomonsson (syster)

Kurt Olov Stefan Salomonson, född 18 juli 1929 i Hjoggböle i Bureå församling i Västerbotten, är en svensk författare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han är son till byggnadssnickaren Edvin Salomonson och Beda Karlson samt bror till författaren Anita Salomonsson. Salomonson började redan som tonåring 1948–1951 att skriva sportreferat och kåserier för Norra Västerbotten[1]. Efter fullgjord värnplikt vid jägarskolan i Kiruna fick han anställning som gruvarbetare i Laisvall och Pershyttan. Åren 1955–1958 arbetade han som journalist på den syndikalistiska tidningen Arbetaren. Flera av hans böcker skildrar missförhållanden i svenskt arbetsliv och han brukar räknas till arbetarförfattarna och då som en förnyare.[2]

Debutboken Hungerdansen (1955) är en rapp och spännande berättelse om tre gruvarbetare som blir instängda under jord. Romanen Grottorna (1956) bygger till stor del på Salomonsons erfarenheter från gruvarbete. Där skildras hur bolaget tvångsförflyttar gruvarbetare som fått lungsjukdomen silikos i arbetet.

Kritik mot arbetet och arbetslivet är ett genomgående tema hos Salomonson, liksom hos Folke Fridell. Han beskriver hur svårt det är att hävda sin individualitet gentemot arbetsgivare, liksom inom facket, men vänder sig också mot den växande materialismen inom arbetarklassen och mot oviljan att acceptera särlingar inom egna leden[3]. För detta fick Salomonson utstå hård kritik från arbetarpressen. Trilogin med Mannen utanför (1958), Sveket (1959) och Skiljevägen (1960), med mottot ”Frihet, jämlikhet, broderskap”, fick fin kritik främst i borgerlig press men skapade en inflammerad debatt.

Med Salomonson kom 1950- och 60-talets arbetarlitteratur även att omfatta skildringar av modern tung industri.[4] Liksom Nils Parling och Stig Sjödin gav han en motbild till den förhärskande teknik- och tillväxtoptimismen[5]. Salomonson riktade en ny kritik mot arbetarrörelsens korporativistiska tendenser, som 1970-talets arbetarlitteratur senare skulle föra vidare.[6]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Hungerdansen. Ung prosa. Stockholm: Norstedt. 1955. Libris 1446878 
  • Grottorna. Prisma. Stockholm: Norstedt. 1956. Libris 1981385 
  • Deras vrede : roman. Stockholm: Norstedt. 1957. Libris 1911498 
  • Mannen utanför : en skildring. Stockholm: Norstedt. 1958. Libris 494455 
  • Sveket. Stockholm: Norstedt. 1959. Libris 494448 
  • Nattvandraren. Bokklubben Vår bok ; [6]. Stockholm: Bokklubben Vår bok. 1960. Libris 305445 
  • Skiljevägen. Stockholm: Norstedt. 1962. Libris 494415 
  • Sista skiftet : [Bredsjö bruk]. Stockholm: Tiden. 1967. Libris 8197955  - Tillsammans med Lars Åby.
  • En dag i gruvan. Stockholm: Tiden. 1972. Libris 7420149. ISBN 9155016057  - Tillsammans med Eric Ärlemalm.
  • Skönast på jorden är Kvikkjokk om våren : intryck från en resa i Sverige / Kurt Salomonson, Jan Fogelbäck (text) ; Åke E:son Lindman, Joanna Helander (bild). Stockholm: Norstedt. 1981. Libris 7153309. ISBN 9118113222 
  • Flickan med sagohåret : berättelser. Stockholm: Norstedt. 1979. Libris 7152908. ISBN 9117913322 
  • Gåvan : berättelse / illustrationer av Mogens Hoff. Lättläst, 99-0109264-7. Stockholm: Alba. 1986. Libris 7643132. ISBN 9174587927 

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jansson, Robert. ”Vill göra sin röst hörd”. Minabibliotek. https://www.minabibliotek.se/sv/article/vill-g%C3%B6ra-sin-r%C3%B6st-h%C3%B6rd. Läst 2 april 2020. 
  2. ^ Furuland,, Lars, 1928- (2006). Svensk arbetarlitteratur. Atlas. sid. 305. ISBN 91-89044-15-0. OCLC 71333641. https://www.worldcat.org/oclc/71333641. Läst 3 april 2020 
  3. ^ Furulund (redaktör), Lars (1998). Arbetets ansikten : arbetardikt i Sverige under ett sekel ; en antologi. En bok för alla. sid. 156. ISBN 91-7221-026-5. OCLC 246346367. https://www.worldcat.org/oclc/246346367. Läst 3 april 2020 
  4. ^ Den Svenska litteraturen / 5 Modernister och arbetardiktare, 1920-1950. ([Ausg. in 7 Bänden]). Bonnier. 1989. sid. 147. ISBN 91-34-50865-1. OCLC 165572442. https://www.worldcat.org/oclc/165572442. Läst 12 december 2021 
  5. ^ Olsson,, Lars, 1945- (2002). Klass i rörelse : arbetarrörelsen i svensk samhällsutveckling. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. sid. 113. ISBN 91-973690-3-9. OCLC 51442229. https://www.worldcat.org/oclc/51442229. Läst 5 april 2020 
  6. ^ Furuland, (2006). Svensk arbetarlitteratur. Atlas. sid. 305-308. ISBN 91-89044-15-0. OCLC 71333641. https://www.worldcat.org/oclc/71333641. Läst 3 april 2020 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Arbetarförfattaren Kurt Salomonson 80 år : dokumentation av seminarium den 17 september 2009. Sollentuna: [Högman]. 2010. Libris 12088427. ISBN 978-91-89222-62-5 
  • Giambanco, Solveig (1985). Pressens mottagande av Kurt Salomonsons trilogi : - och ett försök till förklaring. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12654951 
  • Hansegård, Lars (1962). Litteratur och verklighet : människor och miljöer i fem moderna romaner. Stockholm: Sveriges radio. Libris 622123 
  • Johansson, Carl-Eric (2013). Brutal social demaskering : om Kurt Salomonson, bilden av folkhemmet och offentligheterna. Tammerfors: Tampere University Press. Libris 15142977. ISBN 978-951-44-9169-6 
  • Salomonson, Kurt (2001). ”Byn där tystnaden talade”. "Rötter och rutter" / redaktör : Anders Öhman (2001): sid. 46-55.  Libris 8397037
  • Öhman, Anders (2010). ”Vägen från Hjoggböle : om Kurt Salomonson och Per Olov Enquist”. Replikens platser  : en Dagbok  : festskrift till Dag Nordmark / (2010): sid. 13-29.  Libris 11830895

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kurt_Salomonson&oldid=49930160”