Kusken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kusken
Auriga
Klicka för större bild.
Lista över stjärnor i Kusken
Latinskt namn Auriga
Förkortning Aur
Symbologi Häststridsvagn
Rektascension 6[1] h
Deklination 40[1]°
Area 657 grad² (21:e störst)
Huvudstjärnor 5, 8
Bayer/Flamsteedstjärnor 65
Stjärnor med exoplaneter 7
Ljusa stjärnor 4
Stjärnor nära solsystemet 2
Ljusaste stjärnan Capella (Alfa Auriga) (0,08[2]m)
Närmaste stjärnan Gliese 268 (QY Aurigae) (19,7 )
Messierobjekt 3
Meteorregn Alfa-Aurigiderna, Delta-Aurigiderna Delta-aurigiderna
Närliggande stjärnbilder Giraffen

Perseus
Oxen
Tvillingarna

Lodjuret
Synlig vid latituder mellan +90° och −-40°
Bäst synlig klockan 21:00 under Februari.

Kusken (Aurigalatin) är en lätt igenkännlig stjärnbild på den norra norra stjärnhimlen.[3][4] Den var en av de 48 stjärnbilderna när dessa listades av astronomen Klaudios Ptolemaios på 100-talet e. Kr. i hans samlingsverk Almagest. Den är också en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den Internationella Astronomiska Unionen.[5] Dess ljusstarkaste stjärna är Capella, som är associerad med den mytologiska geten Amalthea. De tre stjärnorna Epsilon, Zeta and Eta Aurigae kallas Haedi (Killingarna).

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Två egendomliga dubbelstjärnor, Epsilon Aurigae och Zeta Aurigae finns i stjärnbilden. Epsilon Aurigaehar en omloppstid mellan komponenterna på ungefär 27 år, med förmörkelser som varar ungefär 18 månader. Den synliga komponenten är en gulaktig superjätte med spektraltypen F. Den andra stjärnans spektraltyp är okänd. Komponenterna hos Zeta Aurigae har en omloppstid på 970 dagar. Huvudstjärnan är en superjätte med spektraltypen K, och följeslagaren är en stjärna i huvudserien med spektraltyp B. Båda dessa system befinner sig i ett sällsynt skede i dubbelstjärnors utveckling, eftersom komponenterna är i ett kortvarigt och aktivt utvecklingsstadium.

Kusken innehåller tre ljusstarka öppna stjärnhopar, M36, M37 och M38.[6]

Mytologi[redigera | redigera wikitext]

Stjärnbilden kan spåras till Babylonien då den kallades Rukubi, vagnen. Grekerna och romarna förknippade stjärnbilden med Erichthonios, Hefaistos/Vulcanus och Athenas/Minervas förlamade son, som uppfann fyrspannsvagnen. Enligt en annan myt föreställer stjärnbilden Hippólytos, Theseus' äldste son, som älskade att köra hästspann. En tredje myt identifierar Kusken med Myrtilos.[3]

Landskapsstjärnbild[redigera | redigera wikitext]

Kusken är Dalarnas landskapsstjärnbild.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Auriga (constellation), 22 maj 2015.
  1. ^ [a b] ”Auriga, constellation boundary”. The Constellations. International Astronomical Union. http://www.iau.org/public/themes/constellations/#aur. Läst 28 maj 2015. 
  2. ^ ”Basic data: * alpha Aur – Spectroscopic binary”. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Alpha+Aurigae&submit=SIMBAD+search. Läst 28 maj 2015. 
  3. ^ [a b] Ian Ridpath och Wil Tirion (2007) (på engelska). Stars and Planets Guide. Princeton University Press, Princeton. ISBN 978-0-00-725120-9 
  4. ^ ”De nutida stjärnbilderna”. Naturhistoriska Riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/rymden/denutidastjarnbilderna.2277.html. Läst 25 maj 2015. 
  5. ^ ”Auriga Constellation” (på engelska). http://www.constellation-guide.com/constellation-list/Auriga-constellation/. Läst 28 maj 2015. 
  6. ^ Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. ISBN 978-3-8331-4371-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]