Kvänska

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kvänska
Kvääni
Talas iNorge
RegionTroms fylke
Finnmark fylke
Antal talare2 000 - 8 000
SpråkfamiljKvänska
Officiell status
Officiellt språk iPorsangers kommun
Finnmark fylke
Språkkoder
ISO 639-2fiu
ISO 639-3fkv
Finsk-ugriske språk i norra Europa. Kvänska talas i områden i Troms och Finnmarks fylken

Kvänska (kvänska: kvääni eller kainun kieli) är ett finsk-ugriskt språk som talas i Troms fylke och Finnmark fylke i Norge. Språkvarieteten har tidigare ansetts vara en dialekt av finskan, och den har ömsesidig begriplighet med denna. Kvänska har stora språkliga likheter med meänkieli. Av historiska och politiska skäl erkände Norges riksdag kvänska som minoritetsspråk 2005 i enlighet med Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.

Lingvistiskt sett utgör kvänskan dialektgruppen Ruija (Finnmark) som ingår i den större gruppen Peräpohjola-dialekter, vilken i sin tur är en västfinsk dialektgrupp.[1]

Antalet talare uppskattas till mellan 2 000 och 8 000. Språkets status har förbättrats snabbt under 2000-talet. Den första romanen på kvänska, Alf Nilsen-Børsskogs Kuosuvaaran takana, kom ut 2004. Den första universitetskursen i kvänska hölls vid Universitetet i Tromsø 2006. Samma år började språket betecknas som kainun kieli, med från 2009 har det kallats kvääni.[2]

Kainun institutti (Kvensk institutt) har arbetat sedan 2007, då också Kainun kieliraati ("Kvänska språkrådet") inledde sin verksamhet för att skapa ett normerat kvänskt skriftspråk som grund för undervisning i kvänska.[3]

Den kvänsktalande befolkningen har en egen tidning där man skriver på norska, finska och numera även på kvänska: Ruijan Kaiku. Korta radioinslag på kvänska förekommer under bestämda tider.[källa behövs] En förening som främjar kvänskt språk och kultur har funnits sedan 1980-talet.

Situationen för kvänskan har likheter med situationen för meänkieli i Sverige, men Norges regeringen har en tydligare språkpolitik, vilken tagit sig uttryck i Kommunal- og moderniseringsdepartementets Målrettet plan 2017–2021 – videre innsats for kvensk språk.

Kultur- och språkcentra[redigera | redigera wikitext]

Institutioner som främjar det kvänska språket är Kainun institutti i Børselv, Halti kvenkultursenter i Storslett och Storfjords språksenter i Skibotn.

I april 2018 meddelande regeringen att statsbidrag skulle lämnas för att inrätta tre nya språkcentra för kvänska i Vadsø, Porsangers kommun och Kvænangens kommun[4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Suomen murteet Arkiverad 20 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Dagny Olsen, Kvensk språkting. ”Det kvenske navnet på språket er kvääni”. Arkiverad från originalet den 22 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110322195111/http://www.kvenskinstitutt.no/nyyheetterit/det-kvenske-navnet-p%C3%A5-spr%C3%A5ket-er-kv%C3%A4%C3%A4ni. 
  3. ^ Eira Söderholm. ”Kainun kielele oma kirjakieli”. Kvänska institutet. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111008015352/http://www.kvenskinstitutt.no/sprak/spraknormering/kirjakieli. Läst 6 oktober 2011. ”Titelöversättning:"Ett eget skriftspråk åt kvänerna"” 
  4. ^ Regjeringen gir støtte til tre nye kvenske språksentre, pressmeddelande den 12 april 2018 på Norges regerings webbplats

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]