Kvalitativ forskning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Kvalitativ forskning är tolkande samhällsvetenskaplig forskning med rötter i den humanvetenskapliga forskningstraditionens hermeneutik. Kvalitativ forskning innebär analys av lågt strukturerade data, exempelvis intervjuer och enkäter med öppna svar och beslutsdokument som tolkas textkritiskt. Ofta omtolkas källans utsaga enligt någon kritisk teori. Kvalitativ forskning är vanligt inom bland annat sociologi, genusvetenskap, vårdvetenskap och vid marknadsanalys, och syftar till att skapa fördjupad förståelse för attityder och idéer som förorsakar människors handlingar, formuleringar och beslutsfattande, snarare än att kartlägga vad som beslutas, görs och sägs eller vad som är ett optimalt beslut.

Kvalitativ forskning skiljer sig från kvantitativ forskning, där man använder statistiska och matematiska metoder för att studera högt strukturerade data, det vill säga data som kan kvantifieras i kategorier eller i siffror. Exempel är svar från enkätundersökningar med slutna alternativ, mätvärden och strukturerad observation från kontrollerade experiment, befolkningsstatistik, med mera. Kvalitativa metoder förekommer vid analys av användbarhet inom datavetenskap och produktdesign, men i övrigt är kvantitativa metoder helt dominerande inom naturvetenskap, teknik och medicin.

Metoder[redigera | redigera wikitext]

Vid kvalitativa metoder befinner sig forskaren själv i den sociala verklighet som analyseras, och genomför samtidigt datainsamling och tolkning i växelverkan.

Exempel på kvalitativa metoder är diskursanalys av dokument, djupintervjuer, gruppdiskussioner, deltagande och ickedeltagande beteendeobservation under exempelvis beslutsmöten, reflexiva fältanteckningar samt fokusgrupper. Kvalitativa metoder är också besläktade med grundad teori, narratologi och socialantropologi.

Kvalitativ vetenskaplig metod är induktiv, det vill säga innebär fördjupad analys av enstaka fallstudier. Slutsatserna kan i allmänhet inte generaliseras till andra fall, men kan ge upphov till hypoteser vars generella giltighet kan prövas och falsifieras eller troliggöras för ett stort antal fall med kvantitativ metod. När kvalitativ forskning refereras i icke fack-press görs ofta generaliseringar, eller resultatet missuppfattas av allmänheten som generaliserbart.

Vetenskapssyn[redigera | redigera wikitext]

Kvalitativ forskning använder metoder med vetenskapsteoretisk/filosofisk grund i hermeneutik och fenomenologi. Den kvalitativa forskningen är starkare kopplad till vetenskaplisfilosofier som kritisk realism och konstruktivism, det vill säga ontologin (hur världen är beskaffad) om att det åtminstone inom vissa discipliner inte finns en objektiv och observerbar verklighet, utan data är i hög grad beroende av betraktarens subjektiva tolkning, som påverkas av observatörens grupptillhörighet, värderingar, fördomar och kunskaper. Empirismens möjlighet att beskriva verkligheten, och vetenskaplig positivism, ifrågasätts inom denna tradition, och teorier och modeller betraktas som skapade av människor som befinner sig i en historisk och kulturell kontext.

Den kvalitativa och den kvantitativa forskningen missuppfattas ofta som konkurrerande men behöver inte nödvändigtvis vara motstridiga utan kan många gånger komplettera varandra. Kvantitativa metoder kan användas för att generalisera och verifiera hypoteser som genereras utifrån kvalitativa fallstudier, på samma sätt som att kvalitativa metoder kan ge förståelse för orsakssamband bakom kvantitativa resultat.

Emellertid förekommer bland vissa kvalitativt inriktade forskare ett motstånd mot att komplettera med kvantitativ forskning, därför att man betraktar det som vetenskaplig positivism eller scientism, eller därför att kunskapen om statistik är låg inom den kvalitativa traditionen.

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Rent kvalitativ forskning, som inte verifieras kvantitativt, betraktas ofta med skepsis inom medicin, naturvetenskap och teknik, där vetenskap anses kräva (och tros möjliggöra) ett visst mått av generaliserbarhet, och där randomiserade studier i allmänhet krävs för att slutsatser ska anses evidensbaserade.

Kvalitativa forskare kritiseras för att deras resultat inte är upprepningsbara eller att resultatens rimlighet inte kan kontrolleras, och för att de inte alltid definierar begrepp på ett otvetydigt sätt, eftersom de inte beskriver data i väldefinierade kategorier.

Kvalitativ forskning tillämpas ibland av politiskt motiverade samhällsvetenskapliga forskare som anklagas för sociologism, det vill säga för att använda kvalitativ metod för att omtolka och bortförklara politiskt icke önskvärda kvantativa forskningsresultat.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Thurén, Torsten: Vetenskapsteori för nybörjare.
  • Jacobsen, Dag Ingvar: "Förståelse, beskrivning och förklaring".
  • Bryman Alan,Bell Emma: "Företagsekonomiska forskningsmetoder".
  • Idar Magne Holme, Bernt Krohn Solvang: "Forskningsmetodik, om kvalitativa och kvantitativa metoder".

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]