Kvillinge kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kvillinge kyrka
Kyrka
Kvillinge kyrka
Kvillinge kyrka
Land Sverige Sverige
Län Östergötlands län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Linköpings stift
Församling Kolmårdens församling
Koordinater 58°38′51.6″N 16°8′3.5″Ö / 58.647667°N 16.134306°Ö / 58.647667; 16.134306
Material Natursten, Tegel
Invigd 1100-talet
Bebyggelse-
registret
21300000004314
Kyrkorum
Kyrkorum

Kvillinge kyrka är en kyrkobyggnad i Kvillinge i Linköpings stift. Den är församlingskyrka i Kolmårdens församling.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kyrkobyggnaden är en vitputsad salkyrka i sten och består av långhus med smalare kor i öster och ett massivt torn med slank spira i väster. På norra sidan en sakristia. Ingångar finns både från söder och väster.

Salkyrkan har stora rundbågiga fönster. Troligen redan under 1100-talet byggdes här en kyrka i sten, bestående av långhus och smalare kor, i öster avslutat med en absid. Den hade små, högt liggande fönstergluggar och var försedd med säteritak. Ett torn i väster kan ha kommit till samtidigt eller något senare. Dess ljudgluggar bestod av små rundbågade öppningar antagligen försedda med en mittkolonnett. Man tror sig veta att kyrkan byggdes ut senast under 1300-talet med två korsarmar, en i norr och en i söder. Samtidigt torde koret ha erhållit samma bredd som långhuset.

Någon gång under 1400-talet breddades kyrkan mot söder och den blev tvåskeppig. En sakristia byggdes på norra sidan och kyrkan välvdes. Vapenhuset i söder fick en utformning som antyder att den uppförts under första hälften av 1600-talet. När det västra vapenhuset kom till är oklart.

År 1700 vitlimmades hela kyrkan ut- och invändigt av murmästaren Christian van Barel. Kyrkans valv revs 1748 när man uppförde ett nytt tresidigt kor. Samma år förlängdes kyrkan åt väster.

Carl Fredric Broocman berättar i mitten av 1700-talet "Kyrkan har av ålder warit en liten och trång Korß-Kyrka, upbyggd på Krono och Frälse grund, 3 fjerdedels mil ifrån Norrköping; men sedan hon, så wäl på längden som Södra sidon, uti urminnes tid blifwit tilbyggd, håller hon nu i längden med Choret 43 och en half aln, och i bredden 20 och 5 ottondedels alnar. Choret innehåller 14 och en half aln i längd och bredd, och blef år 1748, med ansenliga Fenster, från grunden upmuradt och bekostadt af Öfwerste-Lieutenantents och Commendantens Johan Bæhrs Änke-Fru, Friherrinnan Christina Oxenstierna. Ingen Altartafla är här, ej eller wet någon säga, at här någon förr warit, emedan gafwel-fenstret så för thetta, som nu, sedan Choret tilbyggdes, warit öfwer Altardisken. Prädikstolen ses wara förärad til Kyrkon år 1700, af Rusthållaren Bengt Bengtsson på Lund, och är han gjord af Bildthuggare, samt med Frälsarens och Evangelisternas bilder beprydd. Orgelwerket består af 6 stämmor. Grafwar äro här till Björnsnäs och Malmö Säterier. [...] Kyrkan har ett spetsigt Torn; men Klockorna hänga dock i Trästapel; [...]

Emellertid ökade befolkningen kraftigt i socknen. Knappt trettio år efter den föregående ombyggnaden väcktes tanken på en ny kyrka. Byggmästare Pousette, som besiktigade kyrkan 1775 gjorde upp ett förslag till förlängning av långhuset åt väster och ett nytt torn. Brukspatronen Jacob Graver, ägare av Hults bruk ansåg dock att den befintliga kyrkan var tillfyllest, varför förslaget lades åt sidan.

År 1783 togs diskussionerna åter upp och nu blev man eniga om att göra slag i saken. Murmästare Törnberg gjorde upp ett förslag, som sändes in till Konungen för fastställelse. Efter revidering av konduktören Jacob Wulff vid Öfverintendentsämbetet fastställdes ritningen 1783. Kontrakt om bygget tecknades följande år med murmästaren Jonas Lindqvist från Skänninge. Den senmedeltida sakristian och det lilla vapenhuset revs. Norra korsarmen behölls men utvidgades åt väster och inreddes till sakristia. Över denna påbörjades ett nytt torn. Den valda konstruktionen var emellertid för komplicerad för murmästaren och tornet rasade. I stället för torn uppfördes 1788 en klockbod på kyrkogården. I och med ombyggnaden försvann alla spår av medeltid; i stället reste sig ett tidstypiskt gustavianskt kyrkorum.

I nära etthundra år stod kyrkan oförändrad, men på 1890-talet genomfördes en omfattande och hårdhänt restaurering och renovering. Det kyrktorn, som hade planerats redan under 1780-talet, uppfördes år 1927 efter ett förslag av arkitekten K. M. Westerberg. Där hänger nu två kyrkklockor, storklockan gjuten 1693 och lillklockan gjuten 1758.

Vid en senare restaurering enligt ett förslag utarbetat av arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping, har man behållit 1890-talskaraktären men givit interiören en ljusare färgsättning. Under orgelläktaren skapades nya utrymmen för kapprum, brudkammare och förråd. Den högtidliga återinvigningen ägde rum på tacksägelsedagen den 6 oktober 1968.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Orgel[redigera | redigera wikitext]

Disposition:

Manual I Manual II Pedal Koppel
Borduna 16’ Flöjtprincipal 8’ Subbas 16’ I/P
Principal 8’ Gedackt 8’ Principal 8’ II/P
Hålflöjt 8’ Kvintadena 8’ Gedackt 8’ II/I
Gamba 8’ Salicional 8’ Oktava 4’ 4’ I/I
Oktava 4’ Principal 4’ Basun 16’ 16’ II/I
Kvinta 2 2/3’ Flöjt 4’ 4’ II/I
Oktava 2’ Blockflöjt 2’
Mixtur IV chor. Sesquialtera II chor. 2 2/3’ + 1 3/5’
Trumpet 8’ Tremulant 3 fria komb.

Disposition:

Huvudverk Svällverk Pedal Koppel
Principal 8’ Rörflöjt 8’ Subbas 16’ I/P
Gedackt 8’ Fugara 8’ Gedackt 8’ II/P
Oktava 4’ Principal 4’ II/I
Traversflöjt 4’ Gemshorn 4’
Kvinta 2 2/3’ Waldflöjt 2’
Oktava 2’ Sesquialtera II chor. 2 2/3’ + 1 3/5’
Mixtur IV chor. Scharf III chor.
Oboe 8’
Crescendosvällare

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]

  • Carl Fredric Broocman: Beskrifning Öfwer the i Öster-Götland Befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor .... Tryckt i Norrköping hos Johan Edman år 1760 / G. Ekströms förlag 1993.
  • Gunnar Lindgren (red.): Linköpings stift i ord och bild, Iduns tryckeri, Stockholm 1949
  • Åke Nisbeth - Göran Nilsson: Kvillinge kyrka, Linköpings stifts kyrkobeskrivningskommitté, Vimmerby 1994, ISBN 91-7962-069-8
  • Våra kyrkor, sid. 110 (av 734 sidor), Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8
  • Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8 
  • Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
  • Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson (red.): Inventarium över svenska orglar 1989:II, Linköpings stift, Förlag Svenska orglar, Tostared 1990, ISSN 1100-2700

Externa länkar och källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Abr. Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrument särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige (1773), s. 262.