Kvinnor i vetenskapen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Andelen kvinnor inom vetenskapen stiger stadigt, men är fortfarande låg.

Vetenskap är generellt ett mansdominerat fält, och först under 1900-talet har andelen kvinnor inom vetenskapen börjat stiga. Andelen kvinnliga forskare per världsdel var 2007 mellan 18 och 45 procent enligt Unesco.[1][2] Naturvetenskapliga områden är speciellt mansdominerade, medan kvinnor betydligt oftare söker sig till samhällsvetenskapliga ämnen som psykologi, där de i flera länder är dominerande.[3] I samhällsvetenskapliga ämnen har andelen kvinnor och män kommit allt närmare varandra, medan det inom naturvetenskapen fortfarande är stora skillnader. Bland naturvetenskapliga ämnen är biologi ett av de med flest kvinnliga forskare och studenter.[3]

Undersökningar tyder på att den låga andelen kvinnor inom vetenskapen till stor del beror på stereotyper (många ser vetenskap som "manligt") samt självuppfyllande profetior.[4][5] Experiment har visat att föräldrar utmanar och förklarar mer för pojkar än för flickor, vilket får dem att reflektera djupare och mer logiskt,[6] en grundläggande egenskap för att arbeta inom vetenskap. Fysikern Evelyn Fox Keller argumenterar för att vetenskapen kan lida för sin mansdomination, eftersom den ego och konkurrens som byggs upp hindrar framsteg då det gör vetenskapsmännen mer ovilliga att delge information.[7] National Academy of Sciences spekulerar i en avhandling[8] från 2006 att den låga andelen kvinnor till stor del kan bero på att många har synsättet att kvinnor inte har samma potential som män,[9] samt att vetenskapsgemenskapen är designad av och för män och att den därför är svår att ta emot för kvinnor.[10]

Medan kvinnor länge förbjöds att forska eller undervisa, har detta minskat under senare tid, allra mest under 1900-talet, och öppen diskriminering mot kvinnor inom vetenskapliga institutioner är nu minimerad i stora delar av världen.[11] Kvinnor är dock fortfarande en minoritet inom nästan alla vetenskapsområden.

I december 2015 instiftade Förenta nationerna, FN, en särskild temadag för att uppmuntra och stödja flickor och kvinnor att uppnå sin fulla potential som vetenskapliga forskare och innovatörer.[12] Den internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskapen infaller den 11 februari.

Nordamerika[redigera | redigera wikitext]

USA[redigera | redigera wikitext]

År 2003 motsvarade kvinnor bara 30 procent av alla naturvetenskapsdoktorander från amerikanska universitet,[11] och 2001 var kvinnliga fakultetsmedlemmar mellan 10 och 30 procent av den totala gruppen, och kvinnor arbetar betydligt mer sällan på prestigefyllda universitet och institutioner jämfört med män.[13] Jämfört med män, studerar kvinnor oftare kemi och biologi, och mer sällan ämnen som speciellt matematik,[14] Andelen kvinnor inom vetenskapen stiger dock stadigt, trots att andelen kvinnor är betydligt lägre än andelen män - detta gäller både inom fakultetspositioner, forskare och studenter.[8]

Man kan även se att andelen kvinnor som har tagit en högskoleingenjörsexamen i USA har sedan år 2000 minskat med 10% och andelen kvinnor inom yrket datavetenskap är 18% [15]. Detta ger en tydlig bild av att kvinnor i USA än idag är underrepresenterade i datavetenskaps yrket. I USA har kvinnan en annan synvinkel på datavetenskap till skillnad från exempelvis Indien. Det har gjorts många studier på anledningen till kvinnors svaga intresse för just datavetenskap. En av anledningarna är att man i USA anser att datavetenskap är ett manligt kodat yrke vilket gör att många kvinnor undviker att välja de spåret [16][17]. Ett annat skäl till att det är få kvinnor som väljer att studera datavetenskapsprogrammet är också på grund av den låga kvoten av kvinnliga lärare i utbildningen, detta ger ett intryck av att utbildningen inte är lämplig för kvinnor.[15] Ett annat problem är att det sällan finns kvinnliga förebilder i yrket som kan ge stöd och skapa en positiv attityd för yrket.[15]. Utöver dessa anledningar kan det ligga i kvinnors intresse för användandet av datorer. [18]. Hisoriskt sett var de första datorerna för personligt bruk centrerade för datorspelande vilket huvudsakligen intresserade det manliga könet mer än det kvinnliga [18]. Detta datoranvändande växte bland killar vilket även ökade intresset för programmering och den professionella värden av datavetenskap bland män.[18]

Sydamerika[redigera | redigera wikitext]

Andelen kvinnliga forskare i Latinamerika och Karibien var 2007 45,0 procent enligt Unescos rapport. Landet med störst andel kvinnliga forskare var Venezuela med 53,1 procent, medan Honduras låg längst ned med bara 26,5 procent.[1]

Europa[redigera | redigera wikitext]

Andelen kvinnliga forskare i Europa var 2007 33,9 procent enligt Unescos rapport. Landet med störst andel kvinnliga forskare var Lettland med 52,4 procent, medan Nederländerna låg längst ned med bara 17,2 procent.[1]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Den första kvinnan som disputerade för doktorsgrad i Sverige (Ellen Fries) gjorde detta 1883, och den första kvinnan som fick en professur (Nanna Svartz) fick det 1937.[19] 2002 var ungefär 12 procent av alla professorer i Sverige kvinnor,[19] medan Unesco i en rapport från 2007 rapporterade att kvinnliga forskare var 34,5 procent, vilket är något över Europas genomsnitt på 33,9 procent.[1] Procentsatsen kvinnor som doktorerar steg för varje år under 1990-talet, från 26 procent 1990 till 35 procent 1999.[19] Statistik tyder på att kvinnor hellre väljer ämnen inom medicin och humaniora, medan män oftare väljer naturvetenskapliga, matematiska och informationsteknologiska ämnen.[19]

Under perioden 2006–2016 har antalet kvinnor bland Sveriges professorer ökat från 690 till 1 390 helårspersoner, det vill säga en fördubbling på tio år. Andelen kvinnliga professorer har därmed ökat till 27 procent.[20]

I forskningspropositionen år 2016 ställde regeringen ökade krav på jämställdhet inom forskningen på landets universitet och högskolor. Enligt det nationella jämställdhetsmålet ska hälften av alla nyrekryteringar till professorstjänster utgöras av kvinnor senast år 2030.[21]

Afrika[redigera | redigera wikitext]

Andelen kvinnliga forskare i Afrika var 2007 32,7 procent enligt Unescos rapport. [1]

Asien[redigera | redigera wikitext]

Andelen kvinnliga forskare i Asien var 2007 18,0 procent enligt Unescos rapport.[1]

Indien[redigera | redigera wikitext]

Indien är ett exempel som motbevisar antaganden om att datavetenskapliga utbildningar är riktade till män[15]. I Indien är intresset av datavetenskap relativt stort hos kvinnor jämfört med situationen i västerländska länder[15], exempelvis USA [16][15][22]. Enligt en rapport från 2015 har mängden kvinnor som studerar en kandidatexamen inom datavetenskap och dataingenjör ökat de senaste 15 åren [23][24], där 42% av studenterna var kvinnor inom programmen under 2011[25]. Anledningen till ökningen anses vara en generell uttydning av att datavetenskapliga utbildningar är riktade mot studenter med hög intelligens[15], vilket tyder på en mer könsneutral inställning till datavetenskapliga ämnen inom landet. Att fullfölja en kandidatexamen inom datavetenskap ses som en definitiv källa till stegring av sitt självförtroende[15]. Vetskapen om att en karriär efter utbildningen ofta leder till högt betalda yrken leder vägen till visionen om att bli självständig och mindre beroende av sin familj, vilket motiverar stora mängder av kvinnliga studenter i Indien[15].

Oceanien[redigera | redigera wikitext]

Andelen kvinnliga forskare i Oceanien var 2007 39,2 procent enligt Unescos rapport.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] ”Women in Science”. UNESCO Institute for Statistics. Arkiverad från originalet den 3 november 2011. https://web.archive.org/web/20111103000941/http://www.uis.unesco.org/FactSheets/Documents/FactSheet_2010_ST_No6_EN.pdf. Läst 27 juli 2011. 
  2. ^ Det bör noteras att Unescos statistik ej är fullständig, utan bara har samlat in data från ungefär hälften av världens länder. Trots detta är Unescos källa den bästa som finns att få tag på. Se förstahandskällan för mer information.
  3. ^ [a b] ”Women, Minorities and Persons with Disabilities in Science and Engineering 2002”. National Science Foundation. Arkiverad från originalet den 2 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130202075246/http://www.nsf.gov/statistics/nsf03312/c5/c5s2.htm. Läst 27 juli 2011. 
  4. ^ Summers, L. H. (2005). Remarks at NBER Conference on Diversifying the Science & Engineering Workforce. The office of the President. Harvard University.
  5. ^ Nosek, B.A., et al. (2009). National differences in gender–science stereotypes predict national sex differences in science and math achievement. PNAS, June 30, 2009, 106, 10593–10597.
  6. ^ Crowley, K. Callanan, M.A., Tenenbaum, H. R., & Allen, E. (2001). Parents explain more often to boys than to girls during shared scientific thinking. Psychological Science, 258–261.
  7. ^ Reflections on Gender and Science. Yale University Press, 1985.
  8. ^ [a b] (på Engelska) (PDF) To Recruit and Advance: Women Students and Faculty in Science and Engineering. National Academy of Sciences. ISBN 0-309-54715-6. http://www.genderinscience.org/downloads/BMS_references/National%20Research%20Council%202006.pdf. Läst 26 juli 2011  Arkiverad 13 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ (på Engelska) (PDF) To Recruit and Advance: Women Students and Faculty in Science and Engineering. National Academy of Sciences. sid. 122. ISBN 0-309-54715-6. http://www.genderinscience.org/downloads/BMS_references/National%20Research%20Council%202006.pdf. Läst 26 juli 2011. ”Women continue to achieve positions of leadership in the major research universities. Although their numbers remain lower than at other types of higher education institutions, the potential female pool for such positions is increasing. Women may face greater resistance either in being considered for leadership roles or in occupying those positions. Evaluators may be biased against women to varying degrees and for a variety of reasons, including the view that women lack the necessary skills. Universities and other organizations have taken steps to help remedy these problems.”  Arkiverad 13 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ (på Engelska) (PDF) To Recruit and Advance: Women Students and Faculty in Science and Engineering. National Academy of Sciences. sid. 126. ISBN 0-309-54715-6. http://www.genderinscience.org/downloads/BMS_references/National%20Research%20Council%202006.pdf. Läst 26 juli 2011. ”Departmental cultures are more of an obstacle for women than for men. Universities often lack female-friendly policies.”  Arkiverad 13 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ [a b] ”Why Men Dominate Math and Science Fields”. Live Science. http://www.livescience.com/1927-men-dominate-math-science-fields.html. Läst 26 juli 2011. 
  12. ^ ”United Nations Official Document”. www.un.org. http://www.un.org/en/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/70/212. Läst 12 februari 2018. 
  13. ^ (på Engelska) (PDF) To Recruit and Advance: Women Students and Faculty in Science and Engineering. National Academy of Sciences. sid. 20-21. ISBN 0-309-54715-6. http://www.genderinscience.org/downloads/BMS_references/National%20Research%20Council%202006.pdf. Läst 26 juli 2011. ”Female faculty face a variety of different challenges. Percentage of women faculty members in science and engineering disciplines range from 10 to 30 percent (NSF, 2001). Women accounted for 10 percent of all faculty in physics in 2002, 14 percent of all faculty in astronomy in 2003, 18 percent of full-time faculty members at doctoral departments in mathematics in 2002, and 10 percent of tenured or tenure-track faculty members in engineering in 2003 (Gibbons, 2004; Ivie, 2004; Rankin, 2004). The underrepresentation of women is the most pronounced at the most prestigious research universities (NRC, 2001). Women science faculty are more likely to be employed by community colleges or institutions that do not offer a doctoral degree (Schneider, 2000).”  Arkiverad 13 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ (på Engelska) (PDF) To Recruit and Advance: Women Students and Faculty in Science and Engineering. National Academy of Sciences. sid. 126. ISBN 0-309-54715-6. http://www.genderinscience.org/downloads/BMS_references/National%20Research%20Council%202006.pdf. Läst 26 juli 2011. ”Female students are less likely to take higher levels of mathematics prior to enrolling in college and are more likely to concentrate on the biological sciences or chemistry.”  Arkiverad 13 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ [a b c d e f g h i] Varma, R.,Kapur,D (2015). Decoding Femininity in Computer Science in India. ACM. sid. 56-62 
  16. ^ [a b] Ahuja, MK (2002). Women in the information technology profession: aliterature review, synthesis and research agenda. Bloomington: European Journal of Information Systems. sid. 20-34 
  17. ^ Singh, K., Allen, K.R.,Scheckler, R., and Darlington,L. (2007). Women in Computer-Related Majors:A Critical Synthesis of Research and Theory From 1994 to 2005. Review of Educational Research. sid. 500-530 
  18. ^ [a b c] ”The Current State of Women in Computer Science” (HTML). https://www.computerscience.org/resources/women-in-computer-science/. Läst 22 november 2018. 
  19. ^ [a b c d] ”WOMEN AND SCIENCE: Review of the situation in Sweden.” (PDF). Community Research and Development Information Service. ftp://ftp.cordis.europa.eu/pub/improving/docs/women_national_report_sweden.pdf. Läst 27 juli 2011. [död länk]
  20. ^ ”Andelen kvinnliga professorer har ökat till 27 procent” (på sv). Universitetskanslersämbetet. http://www.uka.se/om-oss/aktuellt/nyheter/2017-04-27-andelen-kvinnliga-professorer-har-okat-till-27-procent.html. Läst 12 februari 2018. 
  21. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (28 november 2016). ”Kunskap i samverkan - regeringens forskningsproposition” (på sv). Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 12 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180212201955/http://www.regeringen.se/regeringens-politik/kunskap-i-samverkan---regeringens-forskningsproposition/. Läst 12 februari 2018. 
  22. ^ Sing, K. et al. (2007). Women in computer-related majors: A critical synthesis of research and theory from 1994 to 2005. sid. 500-533 
  23. ^ Varma, R. (2009). Exposure, training and environment: Women’s participation in computing education in the United States and India.. sid. 205-222 
  24. ^ Varma, R. (Spring 2011). Indian women and mathematics for computer science.. sid. 39-46 
  25. ^ all-india-survey-higher-education-ministry-humanresource-development ”Government of India. All India Survey on Higher Education.”. Government of India. http://india.gov.in/ all-india-survey-higher-education-ministry-humanresource-development. Läst 22 november 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

FN:s webbplats för International Day of Women and Girls in Science