Kylskåp

Ett kylskåp

Kylskåp från 1929. Hallwylska museet.

Ett kylskåp är en hushållsapparat som används för att kyla livsmedel, läkemedel och andra varor till temperaturer mellan 0 °C och 8 °C. Kylskåp räknas som en vitvara.

Moderna kylskåp använder en kompressorvärmepump för att föra bort värmen ur skåpet. Innan elektriska kylskåp infördes användes isskåp.

Funktion och varianter

Arbetssätt

De flesta moderna kylskåp arbetar med ett slutet system med köldmedel, vanligen R600a (isobutan) med en låg kokpunkt (-11,7 grader i atmosfären vid havsytan för R600a). När en matvara läggs in i kylskåpet värms köldmediet upp av maten och "kokar" (tack vare köldmedlets låga kokpunkt). Matvaran blir kall, därför att matens inneboende, relativa värme värmer köldmediet. Köldmediet leds sedan tillbaka till kompressorn genom tryck och tyngdkraft. Kompressorn ökar köldmediets tryck och ökar därmed köldmediets kokpunkt. Köldmediet kan inte längre koka och ger därför ifrån sig värmen på baksidan av skåpet vid kompressorn. Köldmediet tillåts sedan att expandera och sjunker däreigenom i temperatur och tillbaka in i kylskåpet där det återigen tar upp värmen från inlagda matvaror. Principen är likadan för både kyl-, sval- och frysskåp, skillnaderna mellan dem är önskad temperatur samt i viss mån skåpets isolering och invändiga design.

Kylskåp rekommenderas hålla en temperatur mellan 4 °C och 5 °C , svalskåp mellan 8 °C och 12 °C. Idag har svalskåpet i stort sett försvunnit från marknaden och ersatts av grönsakslådor i kylskåpet.

Avfrostning

De flesta kylskåp har idag automatisk avfrostning. Endast små skåp måste fortfarande avfrostas manuellt. Fuktig luft förs löpande in i kylskåpet i och med att dörren öppnas. Frost uppstår sedan när denna fukt i rumsluften kondenserar mot köldplattan/ bakväggen i kylskåpet. När kylskåpet arbetar fryser sedan fukten till is, Den automatiska avfrostningen motverkar denna isbildning genom regelbunden och i vissa fall sensorstyrd men alltid kortvarig uppvärmning av kylskåpet, som smälter is som eventuellt uppstått inne i skåpet och där sedan smältvattnet rinner ner i en ränna, oftast bak i skåpet, vilken har ett utlopp ur skåpet till en skål ovanpå kompressorn. Den lilla mängd vätska som ansamlas avdunstar sedan på grund av överskottsvärmen som uppstår vid kompressionen av kylmedlet på baksidan av kylskåpet.

Saknas automatisk avfrostning måste den is, som alltid kommer att bildas inne i ett kylskåp, regelbundet avlägsnas genom manuell avfrostning. Detta görs genom att man manuellt höjer temperaturen inne i kylskåpet tills isen smälter och kan tas bort.

Varianter

Fram till 1990-talet var kombinerade kyl- och frys-skåp vanliga när det var fråga om större skåp (över 140 cm). Kylskåpet hade då ofta en svaldel nertill, vilken ofta hade egen dörr med en avdelare mellan kyldelen och svaldelen. Tillhörande frysskåp hade samtidigt ofta två dörrar i samma proportioner, för att minska kallras och tryckskillnad och för att estetiskt passa ihop med kyl/svalen. Frysar med två dörrar har i stort sett upphört att tillverkas, liksom skåp med rena svaldelar. Kallras i frysar stoppas numera med utdragslådor snarare än öppna hyllor. Samtidigt har självavfrostande frysskåp blivit vanligare. Kombinationsskåp med både kyl och frys i samma enhet är alltjämt vanliga, för att spara nödvändig plats i köket. Dessa varierar i storlek från 120 cm till 210 cm med bredder på 50 till 75 cm. Amerikanska storlekar i 90 cm bredd säljs också på marknaden, men mer sparsamt, troligen för att måtten ofta fordrar en ombyggnation av kök samt att vattenledningar ofta behöver dras för att utnyttja finesser som kallvatten, isbitar och krossad is i dörren. Skåp med enbart kyldel finns i storlekar ned till 50 cm höjd men vanligare är 85 cm höga skåp vilket är standardhöjd för att få in enheter under bänkskiva. Sådana kylskåp finns även med frysfack. Kombinationsskåpen förekommer också med frysen ovan (kyl-under-frys eller kyl med toppfrys) eller kylen ovan (kyl-över-frys eller kyl/frys). Side-by-side-skåp (90 cm bredd) har överlag frysdelen till vänster även om kyl över frys förekommer.

Sedan 1990-talet har det blivit populärt att bygga in kyl och frys så att de ser ut som vanliga köksskåp och smälter in i inredningen. Än så länge är fristående skåp dock det vanligaste. Under kom kyl- och frysskåp (samt andra vitvaror) nästan uteslutande i vitt. (Källa och årtal behövs)

Kyldiskar

Kyldiskar är den typ av kylskåp som oftast används i livsmedelsaffärer. Kylskåp för handeln är standardiserade enligt ISO-23953 från Internationella Standardiseringsorganisationen.

Historik

De första kylskåpen

Att förvara livsmedel med hjälp av kyla är inget nytt. Under flera sekler har man använt sig av källare för förvaring i låga temperaturer. En variant av detta var arkitekten Carl Hårlemans iskällare, som uppmärksammades runt 1750-talet. Dessa var dock främst tänkta för att förvara öl och inte livsmedel. Därefter fortsatte utvecklingen för att göra kylskåpen ännu mer lättillgängliga och vid 1800-talet kom både isskåp och kallskafferier som fungerade genom kallt rinnande vatten. Under den här tiden utvecklades även frysförvaring för olika transportmedel som kom att bli mycket viktiga för transporter av varor. Först när elnätet utvecklades vid 1920-1930 kom genomslaget för de elektriska kylskåpen.

Det första fungerande hushållskylskåpet tillverkades 1913 i Chicago av märket Domelre och fick snabbt ett flertal konkurrenter på den amerikanska marknaden. En del konstruktioner bestod av två separata delar, som oftast var belägna i källaren. Ena delen bestod av ett kylaggregat och den andra av en isolerad behållare, försedd med kylslingor.

Elektrolux laboratoriet. Ingenjör B. von Platen och C. Munters.

År 1922 uppfanns det första absorptionskylskåpet utan rörliga delar av de två svenska ingenjörsstudenterna Baltzar von Platen och Carl Munters. Detta blev snabbt en succé. Kylsystemet gick ut på att alstra kyla genom värme. Det svenska företaget Electrolux köpte uppfinningen och gjorde skåpen mindre och behändigare för att passa in i små kök. Denna kylapparat fungerade genom att en behållare med en blandning av ammoniak och vatten upphettas för att förånga ammoniaken som strömmar till en kondensor och kyls ner av luften. Ammoniaken kondenseras och förs vidare till ett kylelement fyllt med vätgas som förångar ammoniaken. Processen är endoterm och tar upp värme från luften. Därav kyls det omgivande systemet kring kylelementet ner. Blandningen av ammoniak och vätgas förs vidare in i en absorbent och blandas med vatten. Därefter värms gaserna upp så att vätgas kan strömma tillbaka till kylelementet för att sedan repetera processen.

År 1930 utvecklades det vidare till det luftkylda kylskåpet och därmed även den luftkylda frysboxen.

Kylskåp för hemmabruk i Sverige

AB Arctic startade den första tillverkningen av kylskåp enligt von Platen och Munters kylkonstruktion tills de kort därefter år 1925 blev uppköpta av Electrolux som kom att dominera marknaden. Till en början var priserna på kylskåpen väldigt höga men runt 1930 hade de blivit allt vanligare och sjönk allt eftersom i pris. Redan 1936 hade Electrolux sålt sitt miljonte kylskåp. Sverige var ledande inom Europa i användning av kyl och frysutrustning och djupfrysta matvaror. Forskning visar att ca 60% av svenska hushåll hade ett kylskåp år 1970.

Även om tidiga kylskåp med inbyggda frysfack var små, fick ett kylskåp i köket en stor betydelse för matlagning och bevarande av mat. Tidigare hade förvaringen av födoämnen under de varma månaderna utgått ifrån användning av isskåp, vilka ur många synpunkter som hygien, komfort och ekonomi ansågs otillräckliga. Kylskåpet fick i början en stor betydelse i boenden utan matkällare, men med åren blev det allt viktigare för förvaring av ömtåliga födoämnen i alla hushåll. Detta "drömkök" blev tydligt genom de många olika tidskrifterna från den här tiden^[när?] som Hem i Sverige och Allt i Hemmet.

Exempel på varumärken

Reklamfilm för elektriska kylskåp och en kylskåpsuppvisning i Pittsburgh 1926.

• AEG
• Asko
• Bosch
• Cylinda
• Electrolux
• Electro-Helios
• Gorenje
• Husqvarna
• Miele
• Samsung
• Siemens
• UPO
• Whirlpool
• Zanussi

Se även

• Svalskåp
• Carl Munters

Vidare läsning

• Harrison, Molly; Mörling Mikael (1980). Hemmets uppfinningar. IPC bibliotek om stora uppfinningar och upptäckter, 99-0226153-1. Örebro: IPC. Libris 7606197. ISBN 91-7128-246-7 (inb.) 
• Nilsson, Hans (1985). Tekniken omkring oss. Ljungby: Colego. Libris 508159 
• Engblom Charlotte, red (1992). Den svenska kylteknikens historia: Kyltekniska föreningens jubileumsbok 1992. Svenska kyltekniska föreningens handbok, 0281-4544 ; 11. Järfälla: Svenska kyltekniska fören. Libris 8380569. ISBN 91-86590-07-3 (korr.) (inb.) 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Kylskåp.
  Bilder & media
• slv.se: Förvara maten rätt så håller den längre - vetenskapligt underlag om optimal förvaring av livsmedel (2011-11-28)