Harnesk (rustning)

Wiktionary har ordboksartiklar om Harnesk och Kyrass.

Harnesk för kaptenlöjtnanten vid Livdrabantkåren, från början av 1800-talet

Harnesk, kyrass eller bröstplåt är olika begrepp för av beskriva bröst- och ryggskydd av metall eller dylikt, exempelvis som del av en rustning.

Under medeltiden avsåg harnesk egentligen krigarens hela rustning av metall och inte enbart bröstplåten (då särskild som bröstharnesk). På 1500-talet började benämningen kyritz användas i Sverige och på 1700- och 1800-talen benämndes kyrassiärernas bröst- och ryggharnesk kyrass.

I modern tid förekommer harnesk i form av så kallade skyddsvästar och kroppsskydd, uppgjorda av textilvästar i vilka pansarsköldar (metall, kevlar, keram) anbringats, avsedda mot stick och splitter, samt visst ballistiskt skydd (skottsäkerhet).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under 1500-talet och början av 1600-talet betecknade harnesk fortfarande rustning, men rustning av smidd stålplåt till skillnad från rustning av pansar, det vill säga smidesjärn som utmärkte sig för stor seghet, som under denna tid helt kommit ur bruk. När förbättringar av eldvapnen nödvändiggjorde tjockare och tyngre harnesk, minskade man totalvikten genom att avlägsna umbärliga delar, och vid 1600-talets mitt avlade såväl pikenerare som rytteri dessa mer eller mindre fullständiga harnesk. Vid rytteriet bibehölls för manskapet bröst- och ryggharnesk, och under slutet av århundradet använde manskapet enbart bröstharnesk. Med införandet av lätt kavalleri upphörde användandet av harnesk och i Sverige avlades de fullständigt 1815.

Harnesken var fodrade med skinn eller tyg. "Skottfritt" kallas ett harnesk, som vid provskjutning motstått sin tids gevär och de bär märke efter provskottet.